Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn.

Maria Levlin
Maria Levlin

Född 1971
i Nykarleby, Finland

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som logoped har jag mött många barn med både läs- och språksvårigheter och jag ville veta mer om relationen mellan språk och läsning, men även hur språk- och lässvårigheter påverkar resultaten i nationella proven.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lässvårigheter i tidiga skolår hänger samman med språklig förmåga men också hur lässvårigheter påverkar resultaten vid de nationella proven i åk 3. Totalt ingick 44 barn i årskurs 3 studien, samtliga hade vid screeningen i årskurs 2 visat svaga resultat i avkodning eller läsförståelse. I studien fick varje barn genomgå en språklig utredning där jag bland annat bedömde ordförståelse, grammatik och hörförståelse av text.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svårt med hörförståelse. Barnens lässvårigheter kunde kategoriseras i tre grupper: I den första gruppen hade eleverna enbart svårt med läsförståelsen, i den andra med avkodning men inte med läsförståelse. I den tredje gruppen hade eleverna problem med både läsförståelse och avkodning. Hälften av eleverna med läsförståelsesvårigheter hade också problem med hörförståelse, alltså att lyssna och förstå ord, meningar och berättelser.

– Elever med enbart avkodningssvårigheter hade samtliga bra hörförståelse. Det är inte alltid vi tänker på att en elev med läsförståelsesvårigheter kan ha problem även med att lyssna på en berättelse och svara på frågor. I arbetet med läsförståelse är det därför viktigt att också jobba med ordförståelse, grammatik och förståelsestrategier. Ytterligare ett resultat är att lässvårigheter ökar risken för att inte klara de nationella proven i årskurs 3. Hörförståelsen har ett starkt samband med resultaten i både läsförståelsedelen och men även matematikdelen i de nationella proven.

Vad överraskade dig?

– Den tydliga kopplingen mellan hörförståelse och resultaten i matematikdelen i de nationella proven. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli ett så tydligt samband med matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt klasslärare och specialpedagoger på lågstadiet. Jag hoppas att man kan ha nytta av mina resultat i den pedagogiska planeringen för barn med lässvårigheter.

Sidan publicerades 2015-02-19 11:29 av John Miller


Relaterat

Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.