Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn.

Maria Levlin
Maria Levlin

Född 1971
i Nykarleby, Finland

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som logoped har jag mött många barn med både läs- och språksvårigheter och jag ville veta mer om relationen mellan språk och läsning, men även hur språk- och lässvårigheter påverkar resultaten i nationella proven.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lässvårigheter i tidiga skolår hänger samman med språklig förmåga men också hur lässvårigheter påverkar resultaten vid de nationella proven i åk 3. Totalt ingick 44 barn i årskurs 3 studien, samtliga hade vid screeningen i årskurs 2 visat svaga resultat i avkodning eller läsförståelse. I studien fick varje barn genomgå en språklig utredning där jag bland annat bedömde ordförståelse, grammatik och hörförståelse av text.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svårt med hörförståelse. Barnens lässvårigheter kunde kategoriseras i tre grupper: I den första gruppen hade eleverna enbart svårt med läsförståelsen, i den andra med avkodning men inte med läsförståelse. I den tredje gruppen hade eleverna problem med både läsförståelse och avkodning. Hälften av eleverna med läsförståelsesvårigheter hade också problem med hörförståelse, alltså att lyssna och förstå ord, meningar och berättelser.

– Elever med enbart avkodningssvårigheter hade samtliga bra hörförståelse. Det är inte alltid vi tänker på att en elev med läsförståelsesvårigheter kan ha problem även med att lyssna på en berättelse och svara på frågor. I arbetet med läsförståelse är det därför viktigt att också jobba med ordförståelse, grammatik och förståelsestrategier. Ytterligare ett resultat är att lässvårigheter ökar risken för att inte klara de nationella proven i årskurs 3. Hörförståelsen har ett starkt samband med resultaten i både läsförståelsedelen och men även matematikdelen i de nationella proven.

Vad överraskade dig?

– Den tydliga kopplingen mellan hörförståelse och resultaten i matematikdelen i de nationella proven. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli ett så tydligt samband med matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt klasslärare och specialpedagoger på lågstadiet. Jag hoppas att man kan ha nytta av mina resultat i den pedagogiska planeringen för barn med lässvårigheter.

Sidan publicerades 2015-02-19 11:29 av John Miller


Relaterat

Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Det fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.