Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn.

Maria Levlin

Född 1971
i Nykarleby, Finland

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som logoped har jag mött många barn med både läs- och språksvårigheter och jag ville veta mer om relationen mellan språk och läsning, men även hur språk- och lässvårigheter påverkar resultaten i nationella proven.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lässvårigheter i tidiga skolår hänger samman med språklig förmåga men också hur lässvårigheter påverkar resultaten vid de nationella proven i åk 3. Totalt ingick 44 barn i årskurs 3 studien, samtliga hade vid screeningen i årskurs 2 visat svaga resultat i avkodning eller läsförståelse. I studien fick varje barn genomgå en språklig utredning där jag bland annat bedömde ordförståelse, grammatik och hörförståelse av text.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svårt med hörförståelse. Barnens lässvårigheter kunde kategoriseras i tre grupper: I den första gruppen hade eleverna enbart svårt med läsförståelsen, i den andra med avkodning men inte med läsförståelse. I den tredje gruppen hade eleverna problem med både läsförståelse och avkodning. Hälften av eleverna med läsförståelsesvårigheter hade också problem med hörförståelse, alltså att lyssna och förstå ord, meningar och berättelser.

– Elever med enbart avkodningssvårigheter hade samtliga bra hörförståelse. Det är inte alltid vi tänker på att en elev med läsförståelsesvårigheter kan ha problem även med att lyssna på en berättelse och svara på frågor. I arbetet med läsförståelse är det därför viktigt att också jobba med ordförståelse, grammatik och förståelsestrategier. Ytterligare ett resultat är att lässvårigheter ökar risken för att inte klara de nationella proven i årskurs 3. Hörförståelsen har ett starkt samband med resultaten i både läsförståelsedelen och men även matematikdelen i de nationella proven.

Vad överraskade dig?

– Den tydliga kopplingen mellan hörförståelse och resultaten i matematikdelen i de nationella proven. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli ett så tydligt samband med matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt klasslärare och specialpedagoger på lågstadiet. Jag hoppas att man kan ha nytta av mina resultat i den pedagogiska planeringen för barn med lässvårigheter.

Sidan publicerades 2015-02-19 11:29 av John Miller


Relaterat

Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?