Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Elever med läsförståelsesvårigheter har ofta svag hörförståelse. Hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3. Det visar Maria Levlin i sin avhandling om lässvårigheter bland yngre barn.

Maria Levlin
Maria Levlin

Född 1971
i Nykarleby, Finland

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. En undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som logoped har jag mött många barn med både läs- och språksvårigheter och jag ville veta mer om relationen mellan språk och läsning, men även hur språk- och lässvårigheter påverkar resultaten i nationella proven.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lässvårigheter i tidiga skolår hänger samman med språklig förmåga men också hur lässvårigheter påverkar resultaten vid de nationella proven i åk 3. Totalt ingick 44 barn i årskurs 3 studien, samtliga hade vid screeningen i årskurs 2 visat svaga resultat i avkodning eller läsförståelse. I studien fick varje barn genomgå en språklig utredning där jag bland annat bedömde ordförståelse, grammatik och hörförståelse av text.

Vilka är de viktigaste resultaten?

-Att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svårt med hörförståelse. Barnens lässvårigheter kunde kategoriseras i tre grupper: I den första gruppen hade eleverna enbart svårt med läsförståelsen, i den andra med avkodning men inte med läsförståelse. I den tredje gruppen hade eleverna problem med både läsförståelse och avkodning. Hälften av eleverna med läsförståelsesvårigheter hade också problem med hörförståelse, alltså att lyssna och förstå ord, meningar och berättelser.

– Elever med enbart avkodningssvårigheter hade samtliga bra hörförståelse. Det är inte alltid vi tänker på att en elev med läsförståelsesvårigheter kan ha problem även med att lyssna på en berättelse och svara på frågor. I arbetet med läsförståelse är det därför viktigt att också jobba med ordförståelse, grammatik och förståelsestrategier. Ytterligare ett resultat är att lässvårigheter ökar risken för att inte klara de nationella proven i årskurs 3. Hörförståelsen har ett starkt samband med resultaten i både läsförståelsedelen och men även matematikdelen i de nationella proven.

Vad överraskade dig?

– Den tydliga kopplingen mellan hörförståelse och resultaten i matematikdelen i de nationella proven. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli ett så tydligt samband med matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt klasslärare och specialpedagoger på lågstadiet. Jag hoppas att man kan ha nytta av mina resultat i den pedagogiska planeringen för barn med lässvårigheter.

Sidan publicerades 2015-02-19 11:29 av John Miller


Relaterat

Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levander har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.