Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet
Karin Stenlund
Född 1950
Bor i Norsjö
Disputerade 2017-04-28
vid Stockholms universitet
Avhandling
Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat länge som lärare, mest som speciallärare och specialpedagog på alla stadier i grundskolan. Jag har hela tiden varit speciellt intresserad av läsning, det vill säga läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter. Den mesta forskningen om läsning i Sverige har gjorts på elever i lågstadiet. Väldigt lite forskning är gjord på mellan- och högstadieelever. De internationella läsförståelseundersökningarna PIRLS och PISA fokuserar också på mellanstadiet och högstadiet så jag tyckte att det var intressant att följa läsutvecklingen hos elever på dessa stadier.Vad handlar avhandlingen om?
– Om läsfärdigheter hos en grupp elever med och utan läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet och högstadiet. Jag har undersökt hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning, ord- och läsförståelse utvecklats från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. På mellanstadiet undersöktes också vilka förutsättningar eleverna gavs att utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Dessutom beskrivs elevernas användning av olika strategier i årskurs 9.Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. – Jag kunde också se att användningen av olika strategier varierar i hög grad mellan eleverna. Skickligare läsare har oftast en hög användning av strategier, men ett högt resultat på ett läsförståelsetest innebär inte per automatik en hög användning av strategier. Mina resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.Vad överraskade dig?
– Jag intervjuade en mindre grupp elever, som ingick i den stora undersökningsgruppen, om användningen av förståelsestrategier. Då framkom det hur svårt en del elever kan ha att tolka faktatexter i en åldersadekvat lärobok. Sådana texter är ofta komprimerade och har ett akademiskt språk som är svårt att förstå. Mina resultat visar på nödvändigheten av att samtala om texter och att undervisa om förståelsestrategier i skolan.Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare på alla stadier och beslutsfattare. Mina resultat styrker att utvecklingen av de grundläggande läsfärdigheterna måste ske under lågstadiet, men en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna. Åsa LassonRelaterade länkar
Göteborg
Studie- och yrkesvägledare
Arbetar du som studie- och yrkesvägledare? Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som kan utveckla dig i din yrkesroll. Delta på plats i Göteborg 18–19 mars eller på webbkonferensen 25 mars–22 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Vux 18–19 mar
Förstå dyslexi i undervisningen
Kursen leds av Susanna Cederquist och passar för lärare i alla ämnen. Du får insikter och verktyg för att bemöta dina elevers olikheter ur ett dyslexiperspektiv. Flexibel start och tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms.
Läs mer och boka
Åk 4–9