Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet

Elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Det menar Karin Stenlund som har forskat om elevers läsutveckling under mellanstadiet och högstadiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som lärare, mest som speciallärare och specialpedagog på alla stadier i grundskolan. Jag har hela tiden varit speciellt intresserad av läsning, det vill säga läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter. Den mesta forskningen om läsning i Sverige har gjorts på elever i lågstadiet. Väldigt lite forskning är gjord på mellan- och högstadieelever. De internationella läsförståelseundersökningarna PIRLS och PISA fokuserar också på mellanstadiet och högstadiet så jag tyckte att det var intressant att följa läsutvecklingen hos elever på dessa stadier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsfärdigheter hos en grupp elever med och utan läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet och högstadiet. Jag har undersökt hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning, ord- och läsförståelse utvecklats från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. På mellanstadiet undersöktes också vilka förutsättningar eleverna gavs att utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Dessutom beskrivs elevernas användning av olika strategier i årskurs 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet.

– Jag kunde också se att användningen av olika strategier varierar i hög grad mellan eleverna. Skickligare läsare har oftast en hög användning av strategier, men ett högt resultat på ett läsförståelsetest innebär inte per automatik en hög användning av strategier. Mina resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Jag intervjuade en mindre grupp elever, som ingick i den stora undersökningsgruppen, om användningen av förståelsestrategier. Då framkom det hur svårt en del elever kan ha att tolka faktatexter i en åldersadekvat lärobok. Sådana texter är ofta komprimerade och har ett akademiskt språk som är svårt att förstå. Mina resultat visar på nödvändigheten av att samtala om texter och att undervisa om förståelsestrategier i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier och beslutsfattare. Mina resultat styrker att utvecklingen av de grundläggande läsfärdigheterna måste ske under lågstadiet, men en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-05-23 12:03 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:43 av

Relaterat

Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.

Intervju

Nytt mätverktyg kan hjälpa elever med lässvårigheter

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter

Intervju

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Intervju

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Intervju

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Intervju

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Intervju

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.