Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Att lära sig läsa är en större utmaning för hörselskadade och döva barn än för hörande barn. Emil Holmer har i sin avhandling undersökt sambandet mellan läsutveckling och teckenspråk.

Emil Holmer
Emil Holmer

Född 1983
Bor i Vikingstad

Disputerade 2016-06-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Signs for Developing Reading. Sign Language and Reading Development in Deaf and Hard-of-Hearing Children

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och mitt huvudintresse är framför allt psykologiska processer. I min forskning ville jag koppla det här intresset till en ny grupp och det blev hörselskadade och döva barn som använder teckenspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två studier. Den första undersöker samband mellan läsutveckling och användning av teckenspråk hos döva eller hörselskadade barn som går i teckenspråkiga specialskolor. Totalt ingår 16 barn i låg-, mellan- och högstadieåldern som alla håller på att lära sig läsa. I denna del har jag gjort mätningar av barnens läsförmåga vid fem tillfällen under nio månader. Jag har också mätt deras teckenspråkkunskaper vid det första och sista tillfället.

– Den andra delen syftar till att utvärdera en datoriserad intervention. Här har samma barn som i första delen någon gång per dag under fyra veckor arbetat med datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Tidigare studier visar att det här datoriserade verktyget har god effekt på hörande barn med lässvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en koppling mellan teckenspråkskunskaper och läsning. Lite förenklat går det att säga att elever som har starkare teckenspråkskunskaper också var bättre läsare och hade något bättre läsutveckling än de med svagare kunskaper i teckenspråk. Det här är ett teoretiskt intressant resultat då det visar på kopplingar mellan två mycket olika språk. De här barnen använder svenska och svenskt teckenspråk som har olika grammatik och uppbyggnad.

– Vad gäller den datoriserad teckenspråksbaserade lästräningen syns inte några tydliga resultat. Elevernas läsning utvecklades inte alls i samma takt över tid som hörande lässvaga elever har gjort i tidigare studier med motsvarande intervention. Vad hörselskadade och döva elever framför allt har svårt med tycks vara läsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten av interventionen inte var så övertygande. Jag hade förstås hoppats på ett tydligt positivt resultat av interventionen. Kanske var mätperioden för kort, fyra veckor räcker möjligen inte för att ge effekt på den här gruppen. Det kan också vara som så att det här verktyget inte fungerar lika bra för hörselskadade och döva elever som för hörande elever.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Personal inom skolan som arbetar med hörselskadade och döva barn. Men även andra som är intresserade av språkutveckling och språkprocesser. Mitt drömscenario är att i samarbete med skolpraktiken utveckla och värdera metoder och verktyg för de här eleverna. Min forskning pekar på att vi måste bli bättre på att förstå vad som kan hjälpa dessa elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-15 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-23 11:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!