Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Att lära sig läsa är en större utmaning för hörselskadade och döva barn än för hörande barn. Emil Holmer har i sin avhandling undersökt sambandet mellan läsutveckling och teckenspråk.

Emil Holmer
Emil Holmer

Född 1983
Bor i Vikingstad

Disputerade 2016-06-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Signs for Developing Reading. Sign Language and Reading Development in Deaf and Hard-of-Hearing Children

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och mitt huvudintresse är framför allt psykologiska processer. I min forskning ville jag koppla det här intresset till en ny grupp och det blev hörselskadade och döva barn som använder teckenspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två studier. Den första undersöker samband mellan läsutveckling och användning av teckenspråk hos döva eller hörselskadade barn som går i teckenspråkiga specialskolor. Totalt ingår 16 barn i låg-, mellan- och högstadieåldern som alla håller på att lära sig läsa. I denna del har jag gjort mätningar av barnens läsförmåga vid fem tillfällen under nio månader. Jag har också mätt deras teckenspråkkunskaper vid det första och sista tillfället.

– Den andra delen syftar till att utvärdera en datoriserad intervention. Här har samma barn som i första delen någon gång per dag under fyra veckor arbetat med datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Tidigare studier visar att det här datoriserade verktyget har god effekt på hörande barn med lässvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en koppling mellan teckenspråkskunskaper och läsning. Lite förenklat går det att säga att elever som har starkare teckenspråkskunskaper också var bättre läsare och hade något bättre läsutveckling än de med svagare kunskaper i teckenspråk. Det här är ett teoretiskt intressant resultat då det visar på kopplingar mellan två mycket olika språk. De här barnen använder svenska och svenskt teckenspråk som har olika grammatik och uppbyggnad.

– Vad gäller den datoriserad teckenspråksbaserade lästräningen syns inte några tydliga resultat. Elevernas läsning utvecklades inte alls i samma takt över tid som hörande lässvaga elever har gjort i tidigare studier med motsvarande intervention. Vad hörselskadade och döva elever framför allt har svårt med tycks vara läsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten av interventionen inte var så övertygande. Jag hade förstås hoppats på ett tydligt positivt resultat av interventionen. Kanske var mätperioden för kort, fyra veckor räcker möjligen inte för att ge effekt på den här gruppen. Det kan också vara som så att det här verktyget inte fungerar lika bra för hörselskadade och döva elever som för hörande elever.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Personal inom skolan som arbetar med hörselskadade och döva barn. Men även andra som är intresserade av språkutveckling och språkprocesser. Mitt drömscenario är att i samarbete med skolpraktiken utveckla och värdera metoder och verktyg för de här eleverna. Min forskning pekar på att vi måste bli bättre på att förstå vad som kan hjälpa dessa elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-08-15 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-23 11:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”