Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har svårigheter med avkodning och läsförståelse men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade – bortsett från att den går i en långsammare takt. Det visar Karin Nilssons forskning.

Karin Nilsson
Karin Nilsson

Bor i Linköping
Född år 1987

Disputerade 2022-12-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Words Don’t Come Easy. Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disability

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped i botten och intresset för läsning har funnits där sedan jag tog logopedexamen. När jag insåg hur otroligt lite forskning det finns om läsning i relation till unga med intellektuell funktionsnedsättning blev det ytterligare en sporre att fördjupa sig i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförmågan hos svenska ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Jag har kartlagt vilka förmågor som är viktiga för att utveckla både den tekniska aspekten av läsningen, själva avkodningen, och läsförståelsen. Jag har också kartlagt en mängd olika språkliga och kognitiva förmågor som behövs för att utveckla läsningen. Utöver det har jag utvärderat ett teoretiskt ramverk som används inom forskning om läsning hos typiskt utvecklade individer, the Simple View of Reading (SVR), för att se om det är applicerbart även för ungdomar med IF.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att utvecklingsmönstret hos unga med IF ser likadan ut som hos typiskt utvecklade ungdomar. Men det följer ett försenat mönster. Det är samma förmågor för både avkodning och läsförståelse som förklarar eller predicerar utfallet hos ungdomar med IF, som för typiskt utvecklade ungdomar. För avkodningen är det viktigt med en grundläggande förmåga att snabbt kunna benämna saker och att ha en fonologisk medvetenhet. För läsförståelsen är det viktigt att avkodningen fungerar, och att man har ett bra ordförråd och verbalt arbetsminne. Det här innebär att man med största sannolikhet skulle kunna använda sig av olika läsprogram och läsinterventioner som är utvecklade för typiskt utvecklade individer, och anpassa dem för gruppen med IF.

– I min studie deltog 136 ungdomar med IF och bland dem verkar det som om avkodningsförmågan stagnerar vid en mental ålder av 8-9 år. De automatiserar inte riktigt sin avkodningsförmåga, vilket påverkar hur god läsförståelse de kan utveckla. Läsförståelsen fortsätter ändå att utvecklas även för gruppen, men det kan bero på att de kompenserar med andra förmågor som ordförråd eller hörförståelse.

– När det gäller ramverket som jag undersökte, visade det sig inte vara rakt av applicerbart utan anpassningar för ungdomar med IF.

Vad överraskade dig?

– Det var lite överraskande att avkodningsförmågan stagnerar hos ungdomarna med IF i en så pass tidig mental ålder. Förklaringen kan finnas i själva IF-diagnosen. Men man kan också tänka att det finns sociala eller miljörelaterade faktorer som påverkar. Inom särskolan fokuserar man på systematisk lästräning upp till årskurs 6. Från och med årskurs 7 så skiftar fokus i läroplanen till att handla mer om läsförståelsestrategier. När det kommer till gruppen med IF så vet vi att träning fungerar om man ger den under längre tid. En rimligt slutsats är att man inom särskolan skulle behöva använda sig av den här systematiska lästräningen under ännu längre tid än man gör idag. Jag ser att det finns en mycket större inneboende potential för de här ungdomarna att utveckla sin läsförmåga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare inom särskolan har användning av resultaten, och även på logopeder som träffar personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten är även relevanta för skolan, eftersom de ger en större förståelse för vilka svårigheter som kan uppkomma och hur man kan förvänta sig att en elev med IF presterar på ett lästest eller liknande.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-01-26 17:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

TEMA: Språkstörning och talängslan i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Språkstörning och talängslan i förskolan. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod.

Anpassad grund- och gymnasieskola

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar inom anpassad grund- och gymnasieskola. Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats till lägsta pris idag!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer