Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Publicerad:2018-10-22
Uppdaterad:2018-10-23
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Andreas Jemstedt

Född 1985
Bor i Solna

Disputerade 2018-09-07
vid Stockholms universitet

Avhandling

Metacognitive Aspects of Learning: What Influences Magnitude and Accuracy of Ease-of-Learning Judgments?

När vi bedömer om ett material är lätt eller svårt att lära sig påverkas vi av flera faktorer, bland annat hur ansträngande det känns. Det visar Andreas Jemstedt i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet? 

– Jag skrev en master om minnesfunktioner. I samband med det blev jag nyfiken på hur vi vet att vi lärt oss något och hur vi vet om något kommer vara svårt eller lätt att lära oss?

Vad handlar avhandlingen om? 

– Om hur vi som människor bedömer vad vi lärt oss och hur svårt eller lätt något kommer vara att lära sig. Jag har också tittat på hur bra vi är på att göra de här bedömningarna.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

– Tidigare forskning har visat att vi inte är så bra på att bedöma vad som kommer att vara lätt och svårt att lära oss, men i vissa fall är vi det. Det beror på vilket material det handlar om. Den som får ett material med stor variation i svårighetsgrad har lättare att bedöma hur det kommer vara att försöka lära sig det.

– Våra bedömningar påverkas också av hur ansträngande det känns att försöka ta in viss information. Vi gav deltagarna listor med substantiv där varannan bokstav var versal, varannan gemen. Det känns jobbigare att läsa än orden som är skrivna med bara versaler. När vi frågade sa vissa att det inte skulle påverka inlärningen, men när vi sedan tittade på deras bedömningar hade de ändå uppgett att orden skrivna med versaler och gemener blandat skulle vara svårare att lära sig.

Vad överraskade dig? 

– Vi jämförde bedömningar av hur svårt eller lätt något kommer vara att lära sig som gjorts i början av inlärningsprocessen med de som gjorts efter att personen fått titta på materialet en stund. Man har tidigare antagit att de senare bedömningarna är mer korrekta men så är det inte alltid. Under vissa omständigheter är de tidiga bedömningarna lika korrekta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det här är grundforskning men förhoppningen är att det i framtiden kan hjälpa lärare och elever att förstå hur man kan studera mer effektivt. Mer korrekta bedömningar borde göra det lättare att planera sin studietid.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev