Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

När vi bedömer om ett material är lätt eller svårt att lära sig påverkas vi av flera faktorer, bland annat hur ansträngande det känns. Det visar Andreas Jemstedt i sin avhandling.

Andreas Jemstedt
Andreas Jemstedt

Född 1985
Bor i Solna

Disputerade 2018-09-07
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Metacognitive Aspects of Learning: What Influences Magnitude and Accuracy of Ease-of-Learning Judgments?

Varför blev du intresserad av ämnet? 

– Jag skrev en master om minnesfunktioner. I samband med det blev jag nyfiken på hur vi vet att vi lärt oss något och hur vi vet om något kommer vara svårt eller lätt att lära oss?

Vad handlar avhandlingen om? 

– Om hur vi som människor bedömer vad vi lärt oss och hur svårt eller lätt något kommer vara att lära sig. Jag har också tittat på hur bra vi är på att göra de här bedömningarna.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

– Tidigare forskning har visat att vi inte är så bra på att bedöma vad som kommer att vara lätt och svårt att lära oss, men i vissa fall är vi det. Det beror på vilket material det handlar om. Den som får ett material med stor variation i svårighetsgrad har lättare att bedöma hur det kommer vara att försöka lära sig det.

– Våra bedömningar påverkas också av hur ansträngande det känns att försöka ta in viss information. Vi gav deltagarna listor med substantiv där varannan bokstav var versal, varannan gemen. Det känns jobbigare att läsa än orden som är skrivna med bara versaler. När vi frågade sa vissa att det inte skulle påverka inlärningen, men när vi sedan tittade på deras bedömningar hade de ändå uppgett att orden skrivna med versaler och gemener blandat skulle vara svårare att lära sig.

Vad överraskade dig? 

– Vi jämförde bedömningar av hur svårt eller lätt något kommer vara att lära sig som gjorts i början av inlärningsprocessen med de som gjorts efter att personen fått titta på materialet en stund. Man har tidigare antagit att de senare bedömningarna är mer korrekta men så är det inte alltid. Under vissa omständigheter är de tidiga bedömningarna lika korrekta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det här är grundforskning men förhoppningen är att det i framtiden kan hjälpa lärare och elever att förstå hur man kan studera mer effektivt. Mer korrekta bedömningar borde göra det lättare att planera sin studietid.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-10-22 13:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-23 09:56 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Från oro till ro i skolan

Det är möjligt att med små medel vända utvecklingen i en klass och i en hel skola. Det är Assaredsskolans erfarenhet efter att ha fått rådgivning och fortbildning i att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ÅK 1-3 Bild: Måla som Romero Britto

Bildläraren Sonja Stankovich i Jönköping lät eleverna fördjupa sig i och få inspiration av Romero Brittos färgglada konst. Elevernas tolkningar blev helt underbara, skriver hon. Ett lektionstips som egentligen fungerar för alla åldrar.

ÅK 1-3 Svenska/Svenska som andraspråk: Dagen när det regnade hjärtan

Vad händer när eleverna kommer till klassrummet och ser små små hjärtan på golvet? Vad har hänt? Låt eleverna upptäcka tillsammans och skriva i par eller enskilt om dagen när det regnade hjärtan.

ÅK 7-9 Svenska/Svenska som andraspråk: Porträttbild och upphovsrätt

Detta är en lektion som handlar om att få elever att fundera över frågor som: Vem äger bilden? Får jag lägga ut bilder hur som helst? Det brukar bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.