Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Rektorer och pedagoger i förskolan fyller begreppet undervisning med innehåll som rimmar med förskolans kultur och tradition. Det visar Ebba Hildén som i sin avhandling undersökt hur olika aktörer skapar förutsättningar för olika undervisningssituationer.

Ebba Hildén
Ebba Hildén

Bor i Karlstad
Född år 1976

Disputerade 2021-05-07
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Uppdrag undervisning: Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mycket grundar sig i mina erfarenheter som förskollärare. Sedan, som doktorand, var jag med i ett forskningsprojekt om undervisning och kvalitet i förskolan, delvis utifrån Skolinspektionens rapport år 2016. I den användes begreppet undervisning och många hajade till: ”Ska vi hålla på med det i förskolan?”. Det kändes främmande för många, även för mig, och blev starten till det här projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I tre delstudier har jag undersökt hur olika aktörer skapar förutsättningar för olika undervisningssituationer. Den första studien handlar om kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen och den icke-verbala kommunikationens betydelse för undervisningssituationen. Den andra studien utgår från rektorernas perspektiv och hur de hanterar undervisning som begrepp och uppdrag ihop med sina medarbetare. Slutligen, i den tredje studien, har jag fokuserat på hur förskollärare hanterar begreppet i de kollegiala samtalen i arbetslaget.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De yngre barnen kommunicerar icke-verbalt, men det gör även vuxna. Det är förstärkningsljud eller att man till exempel visar i stället för att berätta hur man gör en kullerbytta. Förskolebarnen stannar inte artigt kvar i undervisningssituationen utan personalen behöver ta sig an situationen på ett lekfullt sätt. Det handlar om att skapa glädje och fånga barnen.

– De två andra delstudierna visar att såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Det fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur. Begreppet förskolifiering myntades då förskoleklassen skulle införas och man pratade om att förskolans pedagogik skulle influera skolans. Det handlar om att stolta rektorer och förskollärare är bärare av kärnvärden och goda aspekter av förskolans kultur och tradition som man vill se till att föra vidare.

Vad överraskade dig?

– Det förvånade och gladde mig att se hur det trots att det blåser så mycket vindar fram och tillbaka i förskolan finns saker vi håller fast vid över tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– De yrkesverksamma; arbetslaget, förskollärare och rektorer. Egentligen alla som skapar förutsättningar för verksamheten, inklusive förvaltningar och skolmyndigheter.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-12-27 14:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer