Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Rektorer och pedagoger i förskolan fyller begreppet undervisning med innehåll som rimmar med förskolans kultur och tradition. Det visar Ebba Hildén som i sin avhandling undersökt hur olika aktörer skapar förutsättningar för olika undervisningssituationer.

Ebba Hildén
Ebba Hildén

Bor i Karlstad
Född år 1976

Disputerade 2021-05-07
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Uppdrag undervisning: Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mycket grundar sig i mina erfarenheter som förskollärare. Sedan, som doktorand, var jag med i ett forskningsprojekt om undervisning och kvalitet i förskolan, delvis utifrån Skolinspektionens rapport år 2016. I den användes begreppet undervisning och många hajade till: ”Ska vi hålla på med det i förskolan?”. Det kändes främmande för många, även för mig, och blev starten till det här projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I tre delstudier har jag undersökt hur olika aktörer skapar förutsättningar för olika undervisningssituationer. Den första studien handlar om kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen och den icke-verbala kommunikationens betydelse för undervisningssituationen. Den andra studien utgår från rektorernas perspektiv och hur de hanterar undervisning som begrepp och uppdrag ihop med sina medarbetare. Slutligen, i den tredje studien, har jag fokuserat på hur förskollärare hanterar begreppet i de kollegiala samtalen i arbetslaget.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De yngre barnen kommunicerar icke-verbalt, men det gör även vuxna. Det är förstärkningsljud eller att man till exempel visar i stället för att berätta hur man gör en kullerbytta. Förskolebarnen stannar inte artigt kvar i undervisningssituationen utan personalen behöver ta sig an situationen på ett lekfullt sätt. Det handlar om att skapa glädje och fånga barnen.

– De två andra delstudierna visar att såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Det fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur. Begreppet förskolifiering myntades då förskoleklassen skulle införas och man pratade om att förskolans pedagogik skulle influera skolans. Det handlar om att stolta rektorer och förskollärare är bärare av kärnvärden och goda aspekter av förskolans kultur och tradition som man vill se till att föra vidare.

Vad överraskade dig?

– Det förvånade och gladde mig att se hur det trots att det blåser så mycket vindar fram och tillbaka i förskolan finns saker vi håller fast vid över tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– De yrkesverksamma; arbetslaget, förskollärare och rektorer. Egentligen alla som skapar förutsättningar för verksamheten, inklusive förvaltningar och skolmyndigheter.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-12-27 14:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser