Hoppa till sidinnehåll
Examen, karriär och livsval

Lika förutsättningar för alla

Publicerad:2009-06-03
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Vad man som barn har med sig hemifrån, i form utbildningstillgångar eller ekonomiska resurser, är avgörande för vad man väljer att läsa på högskolan. Ida Lidegran har sett att för många elitbarn är de höga antagningspoängen till en utbildning minst lika viktiga som utbildningens innehåll.

Ida Lidegran

Född 1971
i Tibro

Disputerade
2009-05-15
vid Uppsala universitet

Avhandling

Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta i en forskningsgrupp där jag blev uppmärksam på hur de som har stora utbildningstillgångar och/eller ekonomiska resurser använder sig av utbildningssystemet. Jag blev fascinerad av att se hur elitens barn gjorde sina val.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den fokuserar på hur de individer som har mycket utbildningstillgångar med sig hemifrån, och de som har stora ekonomiska resurser, orienterar sig mot högskolan och hur de använder utbildningssystemet. Jag har studerat likheter och skillnader mellan en akademiskt utpräglad region, Uppsala, där man är rik på utbildning, med ett antal förorter i norra Stockholm där man är rik på pengar. Jag har också haft ambitionen att förstå könsskillnaderna. På så sätt har jag kunnat studera både döttrar och söner, med samma sociala ursprung, och se hur deras utbildningsvägar ser ut i förhållande till varandra.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har sett att de studenter som hade med sig ett stort utbildningskapital hemifrån ofta omsatte detta i egna skolframgångar. Och att deras val av gymnasielinje hängde nära samman med vilken utbildningsnivå föräldrarna hade. De som valde naturvetenskaplig linje hade oftast mycket välutbildade föräldrar, vilket stod mot dem som läste ekonomisk linje, vars föräldrar hade en något lägre utbildningsnivå.

– Jag har också sett att uppdelningen på gymnasiet, där döttrarna oftare sökte sig till en humanistisk utbildning och sönerna till en teknisk, gick igen på högskolan. Där drog döttrarna mot det humanistiska och kulturvetenskapliga området, och mot medicin och pedagogik, medan sönerna valde utbildningar med naturvetenskaplig och teknisk inriktning. Många av de här strukturerna har visat sig till viss del vara likartade i både Uppsala och norra Stockholm. I båda regionerna valde barn som hade stora utbildningstillgångar med sig hemifrån naturvetenskaplig linje.

– Det har varit väldigt tydligt hur selektivt utbildningselitens barn väljer och hur de satsar på de långa professionsutbildningarna. Jag har också sett att det är sönerna som i högre utsträckning än döttrarna väljer de mest prestigefyllda utbildningsvägarna. Den här mycket selektiva antagningen till högskolan leder till att ett mycket stort utbildningskapital koncentreras såväl geografiskt som till ett fåtal utbildningar. Av Uppsalabarnen var det fler som valde naturvetenskaplig utbildning och som fortsatte att studera i Uppsala. Bland eleverna i norra Stockholm var det däremot vanligare att de fortsatte att läsa på Handels eller på KTH i Stockholm.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag måste säga att jag förvånades över att grundstrukturerna var så lika i Uppsala och Stockholm. Jag hade nog trott att det skulle vara vanligare att man valde ekonomisk linje i Stockholm, men så var det inte. En annan sak som överraskade mig var att eleverna var så trogna de städer de kom från när de valde att läsa vidare. Men också att antagningspoängen var så viktiga för dem. Det övervägande skälet tycktes vara att söka en utbildning med höga intagningspoäng, där det var svårt att komma in, oavsett om det rörde sig om medicin, juridik eller ekonomi på Handels.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att det är viktigt att förstå vilka val de individer som har mycket tillgångar gör, och hur de använder systemet. Men genom att jag i avhandlingen studerar ungdomar som har det väl förspänt, synliggör jag också hur den dominerande gruppen har det, det vill säga de som inte kommer från ett hem med välutbildade föräldrar och trygg ekonomi. Att förstå hur sociala grupper använder sig av utbildningssystemet kan vara värdefullt för såväl elever, studenter, föräldrar och lärare som utbildningspolitiker.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– I de intervjuer som jag har gjort med elever kan man se deras strategier under gymnasietiden och hur de orienterar sig mot de långa högskoleutbildningarna. Genom att vi i skolan lär oss förstå dem som har mycket, kan vi också lättare förstå den svagare gruppen. Och förhoppningsvis kan de som är verksamma inom skolsystemet bli medvetna om hur det ser ut i skolan, och kompensera för de elever som kommer från en resurssvag hemmiljö.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev