Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer poängterar betydelsen av ett arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan nedprioriteras uppdraget ofta. Det finns dessutom för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt ur ett nationellt perspektiv. Det visar resultaten i Greta Lindbergs avhandling.

Greta Lindberg
Greta Lindberg

Född 1954
Bor i Luleå

Disputerade 2019-12-10
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hela mitt yrkesliv har jag arbetat i skolans värld, som lärare, specialpedagog och rektor. Jag har sett betydelsen av ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar från olika perspektiv och har också varit delaktig i olika nationella insatser för att stärka det arbetet. Men trots all kunskap vi har om vikten av det här arbetet och trots alla insatser, visar undersökning efter undersökning och olika rapporter från Skolverket, Skolinspektionen, Bris och andra organisationer att läget inte har förbättrats. Tvärtom har antalet kränkningar ökat. Därför har jag velat undersöka hur det pedagogiskt ansvariga ledarskapet, i form av rektorer och deras huvudmän, hanterar det här uppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier uppfattas och hanteras. I avhandlingen använder jag termen likabehandlingsarbete eftersom det är benämningen man använder i skolan. Jag har i en fallstudie undersökt en kommunal skolorganisation, där fokus är på rektorerna och deras arbete, men alla aktörer på hela realiseringsarenan kommer in i bilden.

– Min avhandling består av tre delar där jag har undersökt hur uppdraget skrivs fram i styrdokument och hur det har vuxit fram sedan år 1980 fram till och med läsåret 2012-2013. Jag har tittat på hur rektorerna uppfattar likabehandlingsuppdraget men jag har också undersökt Skolinspektionens tillsynsuppdrag. Dessutom har jag tittat på hur det här uppdraget omsätts i skolors lokala likabehandlingsarbete. En del i avhandlingen handlar om hur rektorer, men också deras huvudman, beskriver ledarskapet i likabehandlingsarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som jag främst vill lyfta fram är att samtliga rektorer i studien uppfattar det här som ett väldigt viktigt uppdrag. De beskriver det som ett mycket komplext och svårdefinierat uppdrag med kontinuerliga förändringar. Parallellt beskriver de sin frustration över att inte kunna hantera uppdraget på det sätt som de önskar. Något som samtliga i studien lyfter fram som bekymmersamt är att det pågår en ökande juridifiering av likabehandlingsuppdraget, vilket gör det alltmer komplicerat att omsätta i skolans vardag. Lärares och rektorers pedagogiska utrymme har minskat till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det försvårar pedagogernas insatser och minskar deras handlingsutrymme. En rektor uttrycker det som att det deprofessionaliserar pedagogernas och rektorernas insatser i uppdraget.

– Många rektorer i studien lyfter fram att de största utmaningarna utgörs av deras egna, och den övriga personalens, bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete och därigenom hur de ska omsätta uppdraget. En annan stor utmaning är bristande samverkan mellan olika nivåer, mellan rektorer, huvudmän och pedagoger. Vilket beror mycket på bristande tid.

– Det finns ytterligare två resultat som jag vill lyfta fram. Det enda handlar om att vi pratar mycket om betydelsen av likvärdighet i skolan idag. Att vi ska gå mot en ökad nationell likvärdighet. Men jag ser att likvärdigheten i det här uppdraget inte kan upprätthållas, på grund av stora kvalitativa och organisatoriska variationer. Det andra resultatet som jag också vill lyfta fram är hur centralt ett kompetent ledarskap är i genomförandet av likabehandlingsuppdraget.

Vad överraskade dig?

– Främst två saker – det första är att variationen i utformningen av skolors likabehandlingsarbete är så stor. Jag hade förväntat mig en större likvärdighet. Det andra som överraskade mig är att rektorerna hela tiden uttrycker att de prioriterar kunskapsuppdraget och då blir likabehandlingsuppdraget nedprioriterat. Samtidigt nämner de olika rapporter som visar en ökande andel kränkningar och nästan samtliga rektorer lyfter den ökande ohälsan bland elever. Det gör ju det här arbetet ännu mer angeläget. Frustrationen över att inte kunna prioritera det av olika anledningar blir då ännu större hos rektorerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av det viktiga arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Men min främsta förhoppning är att min avhandling ska leda till en ökad kunskap och kompetens hos aktörerna i skolan som berörs av det professionellt: lärare, rektorer och huvudmän.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-03 13:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-21 08:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.