Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer poängterar betydelsen av ett arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan nedprioriteras uppdraget ofta. Det finns dessutom för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt ur ett nationellt perspektiv. Det visar resultaten i Greta Lindbergs avhandling.

Greta Lindberg
Greta Lindberg

Född 1954
Bor i Luleå

Disputerade 2019-12-10
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hela mitt yrkesliv har jag arbetat i skolans värld, som lärare, specialpedagog och rektor. Jag har sett betydelsen av ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar från olika perspektiv och har också varit delaktig i olika nationella insatser för att stärka det arbetet. Men trots all kunskap vi har om vikten av det här arbetet och trots alla insatser, visar undersökning efter undersökning och olika rapporter från Skolverket, Skolinspektionen, Bris och andra organisationer att läget inte har förbättrats. Tvärtom har antalet kränkningar ökat. Därför har jag velat undersöka hur det pedagogiskt ansvariga ledarskapet, i form av rektorer och deras huvudmän, hanterar det här uppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier uppfattas och hanteras. I avhandlingen använder jag termen likabehandlingsarbete eftersom det är benämningen man använder i skolan. Jag har i en fallstudie undersökt en kommunal skolorganisation, där fokus är på rektorerna och deras arbete, men alla aktörer på hela realiseringsarenan kommer in i bilden.

– Min avhandling består av tre delar där jag har undersökt hur uppdraget skrivs fram i styrdokument och hur det har vuxit fram sedan år 1980 fram till och med läsåret 2012-2013. Jag har tittat på hur rektorerna uppfattar likabehandlingsuppdraget men jag har också undersökt Skolinspektionens tillsynsuppdrag. Dessutom har jag tittat på hur det här uppdraget omsätts i skolors lokala likabehandlingsarbete. En del i avhandlingen handlar om hur rektorer, men också deras huvudman, beskriver ledarskapet i likabehandlingsarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som jag främst vill lyfta fram är att samtliga rektorer i studien uppfattar det här som ett väldigt viktigt uppdrag. De beskriver det som ett mycket komplext och svårdefinierat uppdrag med kontinuerliga förändringar. Parallellt beskriver de sin frustration över att inte kunna hantera uppdraget på det sätt som de önskar. Något som samtliga i studien lyfter fram som bekymmersamt är att det pågår en ökande juridifiering av likabehandlingsuppdraget, vilket gör det alltmer komplicerat att omsätta i skolans vardag. Lärares och rektorers pedagogiska utrymme har minskat till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det försvårar pedagogernas insatser och minskar deras handlingsutrymme. En rektor uttrycker det som att det deprofessionaliserar pedagogernas och rektorernas insatser i uppdraget.

– Många rektorer i studien lyfter fram att de största utmaningarna utgörs av deras egna, och den övriga personalens, bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete och därigenom hur de ska omsätta uppdraget. En annan stor utmaning är bristande samverkan mellan olika nivåer, mellan rektorer, huvudmän och pedagoger. Vilket beror mycket på bristande tid.

– Det finns ytterligare två resultat som jag vill lyfta fram. Det enda handlar om att vi pratar mycket om betydelsen av likvärdighet i skolan idag. Att vi ska gå mot en ökad nationell likvärdighet. Men jag ser att likvärdigheten i det här uppdraget inte kan upprätthållas, på grund av stora kvalitativa och organisatoriska variationer. Det andra resultatet som jag också vill lyfta fram är hur centralt ett kompetent ledarskap är i genomförandet av likabehandlingsuppdraget.

Vad överraskade dig?

– Främst två saker – det första är att variationen i utformningen av skolors likabehandlingsarbete är så stor. Jag hade förväntat mig en större likvärdighet. Det andra som överraskade mig är att rektorerna hela tiden uttrycker att de prioriterar kunskapsuppdraget och då blir likabehandlingsuppdraget nedprioriterat. Samtidigt nämner de olika rapporter som visar en ökande andel kränkningar och nästan samtliga rektorer lyfter den ökande ohälsan bland elever. Det gör ju det här arbetet ännu mer angeläget. Frustrationen över att inte kunna prioritera det av olika anledningar blir då ännu större hos rektorerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av det viktiga arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Men min främsta förhoppning är att min avhandling ska leda till en ökad kunskap och kompetens hos aktörerna i skolan som berörs av det professionellt: lärare, rektorer och huvudmän.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-03 13:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-21 08:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Fortbildning för dig som undervisar i engelska, 17-18 mars i Stockholm

Fördjupande konferens om att undervisa i engelska. Ta del av föreläsningar om aktiva klassrumssamtal, att stötta och utveckla elever med dyslexi och språkstörning, att förbättra likvärdigheten gällande bedömning av muntlig förmåga, engelska som tredje språk – så kan du arbeta med heterogena grupper samt mycket mer! Ta ett eget språkbad, många föreläsningar sker på engelska!

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

Dræber skoler kreativitet? – I Danmark ser man stort på forskernes advarsler

Vi er styret af en idé om, at undervisning i boglige fag garanterer børn et job senere i livet. Succesfulde virksomheder som Apple, Amazon og Google har dog bevist, at succes også hænger sammen med en arbejdskultur baseret på innovation, leg og kreativitet.

Fail productively… how to turn yourself into a super-learner

Whether you’re taking up the oboe or finessing your Finnish, scientific research offers tips to aid learning.