Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer poängterar betydelsen av ett arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan nedprioriteras uppdraget ofta. Det finns dessutom för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt ur ett nationellt perspektiv. Det visar resultaten i Greta Lindbergs avhandling.

Greta Lindberg
Greta Lindberg

Född 1954
Bor i Luleå

Disputerade 2019-12-10
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hela mitt yrkesliv har jag arbetat i skolans värld, som lärare, specialpedagog och rektor. Jag har sett betydelsen av ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar från olika perspektiv och har också varit delaktig i olika nationella insatser för att stärka det arbetet. Men trots all kunskap vi har om vikten av det här arbetet och trots alla insatser, visar undersökning efter undersökning och olika rapporter från Skolverket, Skolinspektionen, Bris och andra organisationer att läget inte har förbättrats. Tvärtom har antalet kränkningar ökat. Därför har jag velat undersöka hur det pedagogiskt ansvariga ledarskapet, i form av rektorer och deras huvudmän, hanterar det här uppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier uppfattas och hanteras. I avhandlingen använder jag termen likabehandlingsarbete eftersom det är benämningen man använder i skolan. Jag har i en fallstudie undersökt en kommunal skolorganisation, där fokus är på rektorerna och deras arbete, men alla aktörer på hela realiseringsarenan kommer in i bilden.

– Min avhandling består av tre delar där jag har undersökt hur uppdraget skrivs fram i styrdokument och hur det har vuxit fram sedan år 1980 fram till och med läsåret 2012-2013. Jag har tittat på hur rektorerna uppfattar likabehandlingsuppdraget men jag har också undersökt Skolinspektionens tillsynsuppdrag. Dessutom har jag tittat på hur det här uppdraget omsätts i skolors lokala likabehandlingsarbete. En del i avhandlingen handlar om hur rektorer, men också deras huvudman, beskriver ledarskapet i likabehandlingsarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som jag främst vill lyfta fram är att samtliga rektorer i studien uppfattar det här som ett väldigt viktigt uppdrag. De beskriver det som ett mycket komplext och svårdefinierat uppdrag med kontinuerliga förändringar. Parallellt beskriver de sin frustration över att inte kunna hantera uppdraget på det sätt som de önskar. Något som samtliga i studien lyfter fram som bekymmersamt är att det pågår en ökande juridifiering av likabehandlingsuppdraget, vilket gör det alltmer komplicerat att omsätta i skolans vardag. Lärares och rektorers pedagogiska utrymme har minskat till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det försvårar pedagogernas insatser och minskar deras handlingsutrymme. En rektor uttrycker det som att det deprofessionaliserar pedagogernas och rektorernas insatser i uppdraget.

– Många rektorer i studien lyfter fram att de största utmaningarna utgörs av deras egna, och den övriga personalens, bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete och därigenom hur de ska omsätta uppdraget. En annan stor utmaning är bristande samverkan mellan olika nivåer, mellan rektorer, huvudmän och pedagoger. Vilket beror mycket på bristande tid.

– Det finns ytterligare två resultat som jag vill lyfta fram. Det enda handlar om att vi pratar mycket om betydelsen av likvärdighet i skolan idag. Att vi ska gå mot en ökad nationell likvärdighet. Men jag ser att likvärdigheten i det här uppdraget inte kan upprätthållas, på grund av stora kvalitativa och organisatoriska variationer. Det andra resultatet som jag också vill lyfta fram är hur centralt ett kompetent ledarskap är i genomförandet av likabehandlingsuppdraget.

Vad överraskade dig?

– Främst två saker – det första är att variationen i utformningen av skolors likabehandlingsarbete är så stor. Jag hade förväntat mig en större likvärdighet. Det andra som överraskade mig är att rektorerna hela tiden uttrycker att de prioriterar kunskapsuppdraget och då blir likabehandlingsuppdraget nedprioriterat. Samtidigt nämner de olika rapporter som visar en ökande andel kränkningar och nästan samtliga rektorer lyfter den ökande ohälsan bland elever. Det gör ju det här arbetet ännu mer angeläget. Frustrationen över att inte kunna prioritera det av olika anledningar blir då ännu större hos rektorerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av det viktiga arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Men min främsta förhoppning är att min avhandling ska leda till en ökad kunskap och kompetens hos aktörerna i skolan som berörs av det professionellt: lärare, rektorer och huvudmän.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-03 13:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-21 08:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.