Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer poängterar betydelsen av ett arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan nedprioriteras uppdraget ofta. Det finns dessutom för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt ur ett nationellt perspektiv. Det visar resultaten i Greta Lindbergs avhandling.

Greta Lindberg
Greta Lindberg

Född 1954
Bor i Luleå

Disputerade 2019-12-10
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hela mitt yrkesliv har jag arbetat i skolans värld, som lärare, specialpedagog och rektor. Jag har sett betydelsen av ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar från olika perspektiv och har också varit delaktig i olika nationella insatser för att stärka det arbetet. Men trots all kunskap vi har om vikten av det här arbetet och trots alla insatser, visar undersökning efter undersökning och olika rapporter från Skolverket, Skolinspektionen, Bris och andra organisationer att läget inte har förbättrats. Tvärtom har antalet kränkningar ökat. Därför har jag velat undersöka hur det pedagogiskt ansvariga ledarskapet, i form av rektorer och deras huvudmän, hanterar det här uppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier uppfattas och hanteras. I avhandlingen använder jag termen likabehandlingsarbete eftersom det är benämningen man använder i skolan. Jag har i en fallstudie undersökt en kommunal skolorganisation, där fokus är på rektorerna och deras arbete, men alla aktörer på hela realiseringsarenan kommer in i bilden.

– Min avhandling består av tre delar där jag har undersökt hur uppdraget skrivs fram i styrdokument och hur det har vuxit fram sedan år 1980 fram till och med läsåret 2012-2013. Jag har tittat på hur rektorerna uppfattar likabehandlingsuppdraget men jag har också undersökt Skolinspektionens tillsynsuppdrag. Dessutom har jag tittat på hur det här uppdraget omsätts i skolors lokala likabehandlingsarbete. En del i avhandlingen handlar om hur rektorer, men också deras huvudman, beskriver ledarskapet i likabehandlingsarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som jag främst vill lyfta fram är att samtliga rektorer i studien uppfattar det här som ett väldigt viktigt uppdrag. De beskriver det som ett mycket komplext och svårdefinierat uppdrag med kontinuerliga förändringar. Parallellt beskriver de sin frustration över att inte kunna hantera uppdraget på det sätt som de önskar. Något som samtliga i studien lyfter fram som bekymmersamt är att det pågår en ökande juridifiering av likabehandlingsuppdraget, vilket gör det alltmer komplicerat att omsätta i skolans vardag. Lärares och rektorers pedagogiska utrymme har minskat till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det försvårar pedagogernas insatser och minskar deras handlingsutrymme. En rektor uttrycker det som att det deprofessionaliserar pedagogernas och rektorernas insatser i uppdraget.

– Många rektorer i studien lyfter fram att de största utmaningarna utgörs av deras egna, och den övriga personalens, bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete och därigenom hur de ska omsätta uppdraget. En annan stor utmaning är bristande samverkan mellan olika nivåer, mellan rektorer, huvudmän och pedagoger. Vilket beror mycket på bristande tid.

– Det finns ytterligare två resultat som jag vill lyfta fram. Det enda handlar om att vi pratar mycket om betydelsen av likvärdighet i skolan idag. Att vi ska gå mot en ökad nationell likvärdighet. Men jag ser att likvärdigheten i det här uppdraget inte kan upprätthållas, på grund av stora kvalitativa och organisatoriska variationer. Det andra resultatet som jag också vill lyfta fram är hur centralt ett kompetent ledarskap är i genomförandet av likabehandlingsuppdraget.

Vad överraskade dig?

– Främst två saker – det första är att variationen i utformningen av skolors likabehandlingsarbete är så stor. Jag hade förväntat mig en större likvärdighet. Det andra som överraskade mig är att rektorerna hela tiden uttrycker att de prioriterar kunskapsuppdraget och då blir likabehandlingsuppdraget nedprioriterat. Samtidigt nämner de olika rapporter som visar en ökande andel kränkningar och nästan samtliga rektorer lyfter den ökande ohälsan bland elever. Det gör ju det här arbetet ännu mer angeläget. Frustrationen över att inte kunna prioritera det av olika anledningar blir då ännu större hos rektorerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av det viktiga arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Men min främsta förhoppning är att min avhandling ska leda till en ökad kunskap och kompetens hos aktörerna i skolan som berörs av det professionellt: lärare, rektorer och huvudmän.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-02-03 13:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-21 08:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.