Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Ett färdighetsinriktat svenskämne med fokus på att läsa och skriva dominerar både kursplaner och lärares uppfattningar om svenskämnet, visar Katharina Dahlbäcks forskning.

Katharina Dahlbäck
Katharina Dahlbäck

Född 1957
Bor i Mauritzberg, Hålanda

Disputerade 2017-03-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Svenskämnets estetiska dimensioner – i klassrum, kursplaner och lärares uppfattningar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och musik och har bland annat arbetat med musik i grundskolans första årskurser. Både där och i gymnasiesärskola, där jag också arbetat, såg jag vilka möjligheter det fanns att arbeta språkutvecklande genom musik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse estetiska uttrycksformer har för kommunikation, lärande och språkutveckling inom svenskämnet under de första skolåren. Jag undersöker vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

– Den handlar också om vilken språksyn som finns i svenskämnets kursplaner och hos lärare. De estetiska uttrycksformer som kan tänkas prägla svenskämnet, som litteratur, poesi, musik, bild, drama, får särskild uppmärksamhet eftersom de skulle kunna ha betydelse för att skapa en rik språkmiljö med ett språkutvecklande förhållningssätt där elever ges möjligheter att använda och utveckla olika språkformer. I förlängningen är det en demokratisk fråga att kunna delta och uttrycka sig på olika sätt i olika sammanhang.

– I den första studien undersökte jag hur musik och svenska kan integreras för elevers språkutveckling. I ett utvecklingsprojekt försökte vi skapa en rik lärmiljö där flera språk, inklusive estetiska uttrycksformer användes. Utifrån den studien ville jag sedan ta reda på hur estetiska uttrycksformer skrivits fram i svenskämnets kursplaner, samt hur lärare ser på elevers möjligheter att lära, kommunicera och uttrycka sig genom olika språkformer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I resultatet framkom tre teman som kan ha betydelse för utformningen av arbete med elevers språkutveckling. Det första temat handlar om hur undervisning organiseras i skolor och klassrum, vilket har betydelse för elevers möjligheter att använda verbalspråkliga och estetiska kommunikationsformer. Den största skillnaden var att helt separera estetiska ämnen från annat skolarbete, eller att integrera dem både för lärande av kunskapsstoff och för språkutveckling. Lärare både påverkar och påverkas av de skolor där de arbetar.

– Det andra temat gäller den språksyn som finns i kursplaner och i lärares uppfattningar. Olika synsätt på språk påverkar också vilka kommunikationsformer som används och värderas för elevers lärande. I avhandlingen framkom att en vertikal språksyn där verbalspråket är överordnat dominerar i kursplanerna och i lärares uppfattningar.

– Det tredje temat handlar om hur olika semiotiska resurser kunde användas i ett multimodalt språkarbete och vilka förutsättningar som finns för ett multimodalt svenskämne. I resultatet synliggjordes hur lärare kan använda estetiska uttrycksformer som didaktiska verktyg.

Vad överraskade dig?

– Att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och i lärares uppfattningar om svenskämnet. Det är ett starkt fokus på att läsa och skriva som den absolut viktigaste kunskapsvägen. I studien av svenskämnets kursplaner var jag förvånad över hur olika de utformats. I Lgr 80 framträdde ett svenskämne med en horisontell språksyn där alla uttrycksformer värderades, och demokratiaspekten var tydlig. I övriga kursplaner för svenskämnet (åk 1-3) var verbalspråket överordnat, så även i Lgr 11 där endast bild nämns – och då som stöd för texten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som är intresserade av svenskämnet och språkutveckling. De kan även vara intressanta för arbete med svenska som andraspråk där fler uttrycksformer skulle kunna bidra till att snabbare kunna kommunicera och uttrycka sig, och de musikaliska delarna av språket, rytm och melodi, kan vara nycklar för att lära sig ett nytt språk. För lärarutbildningen är det viktigt att diskutera hur vi utbildar blivande lärare och om estetiska uttrycksformer behöver få ett större utrymme i utbildningen igen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-05-02 11:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-20 16:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!