Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Matematikböcker på gymnasiet innehåller få problemlösningsuppgifter, visar Daniel Brehmers avhandling. Upplägget i böckerna främjar dessutom lärande för problemlösning snarare än genom problemlösning – tvärtemot läroplanens intentioner och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Daniel Brehmer
Daniel Brehmer

Född 1973
Bor i Köping

Disputerade 2019-11-13
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Support for mathematics teachers’ change: Examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En bakomliggande och genomsyrande faktor är att jag är intresserad av fenomen och begrepp som har med kunskap och lärande att göra. När jag jobbade som gymnasielärare fick jag en förfrågan från skolledningen om att börja som kommunlicentiand. När jag var klar med min licentiatuppsats fick jag erbjudande från lärosätet om att fortsätta forska och hoppade på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om stöd för matematiklärares förändring. I en matematiklärares praktik krävs det ett förändringsarbete eftersom läroplanen, och därmed både innehåll och arbetssätt, kontinuerligt förändras. I avhandlingen har jag fokuserat på två saker. Den första studien handlar om läroböcker som stöd för lärare och består av en analys av matematikböcker för gymnasiet. Den andra delen består av en analys av fortbildningsprogram för lärare och vilka typer av katalysatorer för lärande som man kan hitta i dem. Den övergripande frågan i den studien handlar om vad det är som triggar lärares lärande när de deltar i ett fortbildningsprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag utgick från ett ramverk för att analysera katalysatorer för lärares lärande i fortbildningsprogram för matematiklärare. Ramverket sammanfattar fem kritiska faktorer för effektiva fortbildningsprogram för lärare: tidsåtgång, samarbete, koherens, innehållsfokus och aktivt lärande. Mina resultat pekar på, och föreslår en utvidgning av, definitionen av vissa av dessa aspekter. När det gäller samarbete förordas de ofta i form av kollegiala diskussioner. Jag kunde se att sådana diskussioner vinner på att vara styrda i både vad man ska diskutera och hur, för att fungera effektivt.

– Mina studier visar också att det finns ett samband mellan aktivt lärande och lärarens tilldelade roll i programmet. I fortbildningsprogram som fokuserar på en implementering av något i klassrummet ges ofta läraren en roll att följa och förstå instruktioner. I program som fokuserar på att utveckla lärarens egna kunskapsbas tilldelas ofta läraren en roll där kunskapsinhämtning förordas utan styrning i hur detta sedan kan appliceras. Läraren tilldelas därmed en mer autonom roll. Detta kan kopplas till hur läraren lär sig av fortbildningsprogram. I en kontext där läraren positioneras mer som implementerare än autonom tycks lärarens lärande triggas bättre av att tilldelas en roll i fortbildningsprogrammet som följare av styrda och förklarade handlingar än ett program som är mer öppet och inte styr ett agerande.

– Något som påtalas starkt i läroplaner i Sverige och internationellt är att utveckla problemlösningsförmågan i matematik. Eftersom läroböcker är det man använder mest som matematiklärare för att undervisa blir det viktigt att det finns möjlighet att jobba med problemlösning i dem. I undersökningen som jag gjorde av läromedel tog jag fram ett analysverktyg för att analysera hur de ger möjlighet till att arbeta med just problemlösning. Undersökningen visar att det är väldigt få uppgifter i läroböckerna som kan betraktas som problemlösningsuppgifter. De uppgifterna kommer sent i böckerna och är ofta på den högsta svårighetsgraden. Det innebär att det ges ganska få möjligheter för de allra flesta elever att faktiskt jobba med uppgifter som är problemlösningsuppgifter. Böckerna är dessutom upplagda på ett sätt som främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning, som är det man skriver fram i läroplanen och forskning pekar på som givande metod för att lära sig matematik. Så det finns en skillnad på hur läroböckerna är upplagda och vad som skrivs fram i läroplanen och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var så överraskande men det blev väldigt tydligt att det har stor betydelse vilken roll läraren tilldelas i fortbildningsprogram. Att det i vissa sammanhang kan fungera bra att få instruktioner från ett fortbildningsprogram som är mer styrande, samtidigt som det i andra sammanhang passar bättre med mindre styrande instruktioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är relevanta för utvecklingen av framtida fortbildningsprogram för lärare. Det analysverktyg som jag har tagit fram kan även användas för att göra analyser av andra läroböcker. Lärare kan också ha nytta av att känna till att läroböckerna är mer uppbyggda för att lära sig procedurer för att jobba med problemlösning. Med den vetskapen kan de ändra sitt sätt att använda läroböckerna. Även läromedelsförfattare kan ha nytta av resultaten för att få ytterligare ett synsätt för att veta hur de kan jobba med läroböcker framgent.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!