Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Matematikböcker på gymnasiet innehåller få problemlösningsuppgifter, visar Daniel Brehmers avhandling. Upplägget i böckerna främjar dessutom lärande för problemlösning snarare än genom problemlösning – tvärtemot läroplanens intentioner och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Daniel Brehmer
Daniel Brehmer

Född 1973
Bor i Köping

Disputerade 2019-11-13
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Support for mathematics teachers’ change: Examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En bakomliggande och genomsyrande faktor är att jag är intresserad av fenomen och begrepp som har med kunskap och lärande att göra. När jag jobbade som gymnasielärare fick jag en förfrågan från skolledningen om att börja som kommunlicentiand. När jag var klar med min licentiatuppsats fick jag erbjudande från lärosätet om att fortsätta forska och hoppade på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om stöd för matematiklärares förändring. I en matematiklärares praktik krävs det ett förändringsarbete eftersom läroplanen, och därmed både innehåll och arbetssätt, kontinuerligt förändras. I avhandlingen har jag fokuserat på två saker. Den första studien handlar om läroböcker som stöd för lärare och består av en analys av matematikböcker för gymnasiet. Den andra delen består av en analys av fortbildningsprogram för lärare och vilka typer av katalysatorer för lärande som man kan hitta i dem. Den övergripande frågan i den studien handlar om vad det är som triggar lärares lärande när de deltar i ett fortbildningsprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag utgick från ett ramverk för att analysera katalysatorer för lärares lärande i fortbildningsprogram för matematiklärare. Ramverket sammanfattar fem kritiska faktorer för effektiva fortbildningsprogram för lärare: tidsåtgång, samarbete, koherens, innehållsfokus och aktivt lärande. Mina resultat pekar på, och föreslår en utvidgning av, definitionen av vissa av dessa aspekter. När det gäller samarbete förordas de ofta i form av kollegiala diskussioner. Jag kunde se att sådana diskussioner vinner på att vara styrda i både vad man ska diskutera och hur, för att fungera effektivt.

– Mina studier visar också att det finns ett samband mellan aktivt lärande och lärarens tilldelade roll i programmet. I fortbildningsprogram som fokuserar på en implementering av något i klassrummet ges ofta läraren en roll att följa och förstå instruktioner. I program som fokuserar på att utveckla lärarens egna kunskapsbas tilldelas ofta läraren en roll där kunskapsinhämtning förordas utan styrning i hur detta sedan kan appliceras. Läraren tilldelas därmed en mer autonom roll. Detta kan kopplas till hur läraren lär sig av fortbildningsprogram. I en kontext där läraren positioneras mer som implementerare än autonom tycks lärarens lärande triggas bättre av att tilldelas en roll i fortbildningsprogrammet som följare av styrda och förklarade handlingar än ett program som är mer öppet och inte styr ett agerande.

– Något som påtalas starkt i läroplaner i Sverige och internationellt är att utveckla problemlösningsförmågan i matematik. Eftersom läroböcker är det man använder mest som matematiklärare för att undervisa blir det viktigt att det finns möjlighet att jobba med problemlösning i dem. I undersökningen som jag gjorde av läromedel tog jag fram ett analysverktyg för att analysera hur de ger möjlighet till att arbeta med just problemlösning. Undersökningen visar att det är väldigt få uppgifter i läroböckerna som kan betraktas som problemlösningsuppgifter. De uppgifterna kommer sent i böckerna och är ofta på den högsta svårighetsgraden. Det innebär att det ges ganska få möjligheter för de allra flesta elever att faktiskt jobba med uppgifter som är problemlösningsuppgifter. Böckerna är dessutom upplagda på ett sätt som främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning, som är det man skriver fram i läroplanen och forskning pekar på som givande metod för att lära sig matematik. Så det finns en skillnad på hur läroböckerna är upplagda och vad som skrivs fram i läroplanen och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var så överraskande men det blev väldigt tydligt att det har stor betydelse vilken roll läraren tilldelas i fortbildningsprogram. Att det i vissa sammanhang kan fungera bra att få instruktioner från ett fortbildningsprogram som är mer styrande, samtidigt som det i andra sammanhang passar bättre med mindre styrande instruktioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är relevanta för utvecklingen av framtida fortbildningsprogram för lärare. Det analysverktyg som jag har tagit fram kan även användas för att göra analyser av andra läroböcker. Lärare kan också ha nytta av att känna till att läroböckerna är mer uppbyggda för att lära sig procedurer för att jobba med problemlösning. Med den vetskapen kan de ändra sitt sätt att använda läroböckerna. Även läromedelsförfattare kan ha nytta av resultaten för att få ytterligare ett synsätt för att veta hur de kan jobba med läroböcker framgent.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.