Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Publicerad:2019-12-17
Uppdaterad:2020-01-30
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
mah ukk personal Foto Jonas Bilberg
Daniel Brehmer

Född 1973
Bor i Köping

Disputerade 2019-11-13
vid Mälardalens högskola

Avhandling

Support for mathematics teachers’ change: Examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes

Matematikböcker på gymnasiet innehåller få problemlösningsuppgifter, visar Daniel Brehmers avhandling. Upplägget i böckerna främjar dessutom lärande för problemlösning snarare än genom problemlösning – tvärtemot läroplanens intentioner och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En bakomliggande och genomsyrande faktor är att jag är intresserad av fenomen och begrepp som har med kunskap och lärande att göra. När jag jobbade som gymnasielärare fick jag en förfrågan från skolledningen om att börja som kommunlicentiand. När jag var klar med min licentiatuppsats fick jag erbjudande från lärosätet om att fortsätta forska och hoppade på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om stöd för matematiklärares förändring. I en matematiklärares praktik krävs det ett förändringsarbete eftersom läroplanen, och därmed både innehåll och arbetssätt, kontinuerligt förändras. I avhandlingen har jag fokuserat på två saker. Den första studien handlar om läroböcker som stöd för lärare och består av en analys av matematikböcker för gymnasiet. Den andra delen består av en analys av fortbildningsprogram för lärare och vilka typer av katalysatorer för lärande som man kan hitta i dem. Den övergripande frågan i den studien handlar om vad det är som triggar lärares lärande när de deltar i ett fortbildningsprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag utgick från ett ramverk för att analysera katalysatorer för lärares lärande i fortbildningsprogram för matematiklärare. Ramverket sammanfattar fem kritiska faktorer för effektiva fortbildningsprogram för lärare: tidsåtgång, samarbete, koherens, innehållsfokus och aktivt lärande. Mina resultat pekar på, och föreslår en utvidgning av, definitionen av vissa av dessa aspekter. När det gäller samarbete förordas de ofta i form av kollegiala diskussioner. Jag kunde se att sådana diskussioner vinner på att vara styrda i både vad man ska diskutera och hur, för att fungera effektivt.

– Mina studier visar också att det finns ett samband mellan aktivt lärande och lärarens tilldelade roll i programmet. I fortbildningsprogram som fokuserar på en implementering av något i klassrummet ges ofta läraren en roll att följa och förstå instruktioner. I program som fokuserar på att utveckla lärarens egna kunskapsbas tilldelas ofta läraren en roll där kunskapsinhämtning förordas utan styrning i hur detta sedan kan appliceras. Läraren tilldelas därmed en mer autonom roll. Detta kan kopplas till hur läraren lär sig av fortbildningsprogram. I en kontext där läraren positioneras mer som implementerare än autonom tycks lärarens lärande triggas bättre av att tilldelas en roll i fortbildningsprogrammet som följare av styrda och förklarade handlingar än ett program som är mer öppet och inte styr ett agerande.

– Något som påtalas starkt i läroplaner i Sverige och internationellt är att utveckla problemlösningsförmågan i matematik. Eftersom läroböcker är det man använder mest som matematiklärare för att undervisa blir det viktigt att det finns möjlighet att jobba med problemlösning i dem. I undersökningen som jag gjorde av läromedel tog jag fram ett analysverktyg för att analysera hur de ger möjlighet till att arbeta med just problemlösning. Undersökningen visar att det är väldigt få uppgifter i läroböckerna som kan betraktas som problemlösningsuppgifter. De uppgifterna kommer sent i böckerna och är ofta på den högsta svårighetsgraden. Det innebär att det ges ganska få möjligheter för de allra flesta elever att faktiskt jobba med uppgifter som är problemlösningsuppgifter. Böckerna är dessutom upplagda på ett sätt som främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning, som är det man skriver fram i läroplanen och forskning pekar på som givande metod för att lära sig matematik. Så det finns en skillnad på hur läroböckerna är upplagda och vad som skrivs fram i läroplanen och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var så överraskande men det blev väldigt tydligt att det har stor betydelse vilken roll läraren tilldelas i fortbildningsprogram. Att det i vissa sammanhang kan fungera bra att få instruktioner från ett fortbildningsprogram som är mer styrande, samtidigt som det i andra sammanhang passar bättre med mindre styrande instruktioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är relevanta för utvecklingen av framtida fortbildningsprogram för lärare. Det analysverktyg som jag har tagit fram kan även användas för att göra analyser av andra läroböcker. Lärare kan också ha nytta av att känna till att läroböckerna är mer uppbyggda för att lära sig procedurer för att jobba med problemlösning. Med den vetskapen kan de ändra sitt sätt att använda läroböckerna. Även läromedelsförfattare kan ha nytta av resultaten för att få ytterligare ett synsätt för att veta hur de kan jobba med läroböcker framgent.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev