Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Matematikböcker på gymnasiet innehåller få problemlösningsuppgifter, visar Daniel Brehmers avhandling. Upplägget i böckerna främjar dessutom lärande för problemlösning snarare än genom problemlösning – tvärtemot läroplanens intentioner och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Daniel Brehmer
Daniel Brehmer

Född 1973
Bor i Köping

Disputerade 2019-11-13
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Support for mathematics teachers’ change: Examining catalysts for teacher learning and role of the teacher in professional development programmes

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En bakomliggande och genomsyrande faktor är att jag är intresserad av fenomen och begrepp som har med kunskap och lärande att göra. När jag jobbade som gymnasielärare fick jag en förfrågan från skolledningen om att börja som kommunlicentiand. När jag var klar med min licentiatuppsats fick jag erbjudande från lärosätet om att fortsätta forska och hoppade på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om stöd för matematiklärares förändring. I en matematiklärares praktik krävs det ett förändringsarbete eftersom läroplanen, och därmed både innehåll och arbetssätt, kontinuerligt förändras. I avhandlingen har jag fokuserat på två saker. Den första studien handlar om läroböcker som stöd för lärare och består av en analys av matematikböcker för gymnasiet. Den andra delen består av en analys av fortbildningsprogram för lärare och vilka typer av katalysatorer för lärande som man kan hitta i dem. Den övergripande frågan i den studien handlar om vad det är som triggar lärares lärande när de deltar i ett fortbildningsprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag utgick från ett ramverk för att analysera katalysatorer för lärares lärande i fortbildningsprogram för matematiklärare. Ramverket sammanfattar fem kritiska faktorer för effektiva fortbildningsprogram för lärare: tidsåtgång, samarbete, koherens, innehållsfokus och aktivt lärande. Mina resultat pekar på, och föreslår en utvidgning av, definitionen av vissa av dessa aspekter. När det gäller samarbete förordas de ofta i form av kollegiala diskussioner. Jag kunde se att sådana diskussioner vinner på att vara styrda i både vad man ska diskutera och hur, för att fungera effektivt.

– Mina studier visar också att det finns ett samband mellan aktivt lärande och lärarens tilldelade roll i programmet. I fortbildningsprogram som fokuserar på en implementering av något i klassrummet ges ofta läraren en roll att följa och förstå instruktioner. I program som fokuserar på att utveckla lärarens egna kunskapsbas tilldelas ofta läraren en roll där kunskapsinhämtning förordas utan styrning i hur detta sedan kan appliceras. Läraren tilldelas därmed en mer autonom roll. Detta kan kopplas till hur läraren lär sig av fortbildningsprogram. I en kontext där läraren positioneras mer som implementerare än autonom tycks lärarens lärande triggas bättre av att tilldelas en roll i fortbildningsprogrammet som följare av styrda och förklarade handlingar än ett program som är mer öppet och inte styr ett agerande.

– Något som påtalas starkt i läroplaner i Sverige och internationellt är att utveckla problemlösningsförmågan i matematik. Eftersom läroböcker är det man använder mest som matematiklärare för att undervisa blir det viktigt att det finns möjlighet att jobba med problemlösning i dem. I undersökningen som jag gjorde av läromedel tog jag fram ett analysverktyg för att analysera hur de ger möjlighet till att arbeta med just problemlösning. Undersökningen visar att det är väldigt få uppgifter i läroböckerna som kan betraktas som problemlösningsuppgifter. De uppgifterna kommer sent i böckerna och är ofta på den högsta svårighetsgraden. Det innebär att det ges ganska få möjligheter för de allra flesta elever att faktiskt jobba med uppgifter som är problemlösningsuppgifter. Böckerna är dessutom upplagda på ett sätt som främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning, som är det man skriver fram i läroplanen och forskning pekar på som givande metod för att lära sig matematik. Så det finns en skillnad på hur läroböckerna är upplagda och vad som skrivs fram i läroplanen och vad forskning om matematiklärande pekar på.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var så överraskande men det blev väldigt tydligt att det har stor betydelse vilken roll läraren tilldelas i fortbildningsprogram. Att det i vissa sammanhang kan fungera bra att få instruktioner från ett fortbildningsprogram som är mer styrande, samtidigt som det i andra sammanhang passar bättre med mindre styrande instruktioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är relevanta för utvecklingen av framtida fortbildningsprogram för lärare. Det analysverktyg som jag har tagit fram kan även användas för att göra analyser av andra läroböcker. Lärare kan också ha nytta av att känna till att läroböckerna är mer uppbyggda för att lära sig procedurer för att jobba med problemlösning. Med den vetskapen kan de ändra sitt sätt att använda läroböckerna. Även läromedelsförfattare kan ha nytta av resultaten för att få ytterligare ett synsätt för att veta hur de kan jobba med läroböcker framgent.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 12:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.