Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Både lärare och studenter undviker att diskutera vad studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra i musikämnet. Istället pratar man om det som är positivt. Det visar Monica Frick Alexanderssons avhandling som undersökt undervisningen i musikämnet för blivande lärare.

Monica Frick Alexandersson
Monica Frick Alexandersson

Född år 1969
Bor: Hönö

Disputerade 2021-04-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Omsorg, välvilja och tystnadskultur – diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare och rytmikpedagog i botten och har jobbat i både förskola och skola. Jag har sett hur man talar om musikämnet ute i praktiken och vilken status musik och de estetiska ämnena har överlag i skolans värld. Utifrån det väcktes mitt intresse för hur man undervisar både om och i musik. De som jobbar med musik i förskola och skola, framförallt i de lägre åldrarna, är oftast inte utbildade på de konstnärliga högskolorna, utan har gått den allmänna lärarutbildningen. Jag blev intresserad av att ta reda på vad man får med sig i musikämnet på den allmänna förskollärar- och lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur undervisningen i musikämnet ser ut inom lärarutbildningen, med inriktning mot förskola och årskurs 1–3. Jag tittar på vilka diskurser som finns i musikämnet på lärarutbildningen, vilka dilemman som framträder i praktiken och vilka strategier som används för att hantera de här dilemmana. Jag har varit ute och videodokumenterat och gjort fältanteckningar på tre olika lärosäten under en treårsperiod.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet i min avhandling handlar om två övergripande diskurser, eller idéer, som jag ser präglar undervisningen på de olika lärosätena. Den ena kallar jag för en välvillighetsdiskurs och den andra för en omsorgsdiskurs. De handlar om en omsorg om studenterna och en välvillighet att hjälpa dem till ett godkänt resultat, vilket resulterar i att man inte talar om det som studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra. Istället blir det en slags tystnadskultur, där man tystar ner det som skulle kunna uppfattas som kritik, och istället talar om det som är positivt.

– Omsorgsdiskursen blir väldigt tydlig i undervisningssituationerna där lärarna, och även studenterna, har en så stor omsorg om varandra att det ibland kan uppfattas som kontraproduktivt. Välvillighetsdiskursen är också väldigt framträdande i just examinationssituationer, där man redan innan examinationen genomförs talar om för studenterna att de inte behöver vara oroliga. Om de ska spela gitarr eller sjunga tillsammans i grupp poängterar man att ingen kommer att titta exakt på hur det ser ut när den enskilde studenten spelar gitarr eller sjunger. Man gör det till en trevlig tillställning.

– Alla lärarutbildare som jag träffade talar om att studenterna är rädda för de estetiska ämnena och jag tror att den här idén om välvillighet och omsorg framträder så tydligt för att man vill försöka stötta och underlätta för de studenter som kan uppleva det som jobbigt att behöva exponeras i vissa moment som antas vara känsliga att redovisa inför klassen. Diskussionen styrs till andra områden än det som studenterna skulle kunna utveckla, exempelvis till det som är modigt eller positivt. Det tror jag är en av de största anledningarna till att det ser ut så här. Musikämnet har fått en reducerad legitimitet inom lärarutbildningen i samband den senaste lärarutbildningsreformen, och hur mycket musik eller estetiska uttrycksformer som studenterna faktiskt får möta i sin utbildning ser väldigt olika ut på olika lärosäten. Det finns inga regelrätta musikkurser idag utan musik ingår i en kurs där många estetiska uttrycksformer ryms. Det innebär att det är ganska svårt som lärarutbildare att hinna med och erbjuda möjligheter för studenterna att uppnå kursmålen, och om studenterna inte uppnår kursmålen blir det i förlängningen så att lärosätena får färre studenter. Då är det klart att man vill hjälpa studenterna så de klarar kurserna.

Vad överraskade dig?

– Att det bristande självförtroende som jag upplevde att många studenter gav uttryck för, gällande genomförandet av de musikaliska aktiviteterna, var så framträdande vid alla lärosäten i studien. Jag blev också förvånad över att välvillighetsdiskursen och omsorgsdiskursen var så framträdande vid alla lärosäten som jag besökte. Något som också förvånade mig är att många studenter uttrycker en svårighet att omsätta både de teoretiska och de praktiska musikkunskaperna från utbildningen ute på sin VFU eller under praktiken i förskola och skola.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att praktiker inom både förskola och skola, framförallt i inriktning mot de yngre åldrarna, ska ha nytta av dem. Men även förskollärarutbildningen och lärarutbildningen, och forskarfältet inom utbildningsvetenskap, pedagogik, musikpedagogik och det estetiska fältet överlag. Min förhoppning är att min avhandling kan vara ett diskussionsunderlag för att kunna lyfta de här frågorna som är lite obekväma, som vad vi ska ha musiken till, vad vi vill med musiken, och framförallt – vad är det barnen ska få uppleva i musik?

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-17 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)