Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Både lärare och studenter undviker att diskutera vad studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra i musikämnet. Istället pratar man om det som är positivt. Det visar Monica Frick Alexanderssons avhandling som undersökt undervisningen i musikämnet för blivande lärare.

Monica Frick Alexandersson
Monica Frick Alexandersson

Född år 1969
Bor: Hönö

Disputerade 2021-04-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Omsorg, välvilja och tystnadskultur – diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare och rytmikpedagog i botten och har jobbat i både förskola och skola. Jag har sett hur man talar om musikämnet ute i praktiken och vilken status musik och de estetiska ämnena har överlag i skolans värld. Utifrån det väcktes mitt intresse för hur man undervisar både om och i musik. De som jobbar med musik i förskola och skola, framförallt i de lägre åldrarna, är oftast inte utbildade på de konstnärliga högskolorna, utan har gått den allmänna lärarutbildningen. Jag blev intresserad av att ta reda på vad man får med sig i musikämnet på den allmänna förskollärar- och lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur undervisningen i musikämnet ser ut inom lärarutbildningen, med inriktning mot förskola och årskurs 1–3. Jag tittar på vilka diskurser som finns i musikämnet på lärarutbildningen, vilka dilemman som framträder i praktiken och vilka strategier som används för att hantera de här dilemmana. Jag har varit ute och videodokumenterat och gjort fältanteckningar på tre olika lärosäten under en treårsperiod.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet i min avhandling handlar om två övergripande diskurser, eller idéer, som jag ser präglar undervisningen på de olika lärosätena. Den ena kallar jag för en välvillighetsdiskurs och den andra för en omsorgsdiskurs. De handlar om en omsorg om studenterna och en välvillighet att hjälpa dem till ett godkänt resultat, vilket resulterar i att man inte talar om det som studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra. Istället blir det en slags tystnadskultur, där man tystar ner det som skulle kunna uppfattas som kritik, och istället talar om det som är positivt.

– Omsorgsdiskursen blir väldigt tydlig i undervisningssituationerna där lärarna, och även studenterna, har en så stor omsorg om varandra att det ibland kan uppfattas som kontraproduktivt. Välvillighetsdiskursen är också väldigt framträdande i just examinationssituationer, där man redan innan examinationen genomförs talar om för studenterna att de inte behöver vara oroliga. Om de ska spela gitarr eller sjunga tillsammans i grupp poängterar man att ingen kommer att titta exakt på hur det ser ut när den enskilde studenten spelar gitarr eller sjunger. Man gör det till en trevlig tillställning.

– Alla lärarutbildare som jag träffade talar om att studenterna är rädda för de estetiska ämnena och jag tror att den här idén om välvillighet och omsorg framträder så tydligt för att man vill försöka stötta och underlätta för de studenter som kan uppleva det som jobbigt att behöva exponeras i vissa moment som antas vara känsliga att redovisa inför klassen. Diskussionen styrs till andra områden än det som studenterna skulle kunna utveckla, exempelvis till det som är modigt eller positivt. Det tror jag är en av de största anledningarna till att det ser ut så här. Musikämnet har fått en reducerad legitimitet inom lärarutbildningen i samband den senaste lärarutbildningsreformen, och hur mycket musik eller estetiska uttrycksformer som studenterna faktiskt får möta i sin utbildning ser väldigt olika ut på olika lärosäten. Det finns inga regelrätta musikkurser idag utan musik ingår i en kurs där många estetiska uttrycksformer ryms. Det innebär att det är ganska svårt som lärarutbildare att hinna med och erbjuda möjligheter för studenterna att uppnå kursmålen, och om studenterna inte uppnår kursmålen blir det i förlängningen så att lärosätena får färre studenter. Då är det klart att man vill hjälpa studenterna så de klarar kurserna.

Vad överraskade dig?

– Att det bristande självförtroende som jag upplevde att många studenter gav uttryck för, gällande genomförandet av de musikaliska aktiviteterna, var så framträdande vid alla lärosäten i studien. Jag blev också förvånad över att välvillighetsdiskursen och omsorgsdiskursen var så framträdande vid alla lärosäten som jag besökte. Något som också förvånade mig är att många studenter uttrycker en svårighet att omsätta både de teoretiska och de praktiska musikkunskaperna från utbildningen ute på sin VFU eller under praktiken i förskola och skola.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att praktiker inom både förskola och skola, framförallt i inriktning mot de yngre åldrarna, ska ha nytta av dem. Men även förskollärarutbildningen och lärarutbildningen, och forskarfältet inom utbildningsvetenskap, pedagogik, musikpedagogik och det estetiska fältet överlag. Min förhoppning är att min avhandling kan vara ett diskussionsunderlag för att kunna lyfta de här frågorna som är lite obekväma, som vad vi ska ha musiken till, vad vi vill med musiken, och framförallt – vad är det barnen ska få uppleva i musik?

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-17 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.