Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Både lärare och studenter undviker att diskutera vad studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra i musikämnet. Istället pratar man om det som är positivt. Det visar Monica Frick Alexanderssons avhandling som undersökt undervisningen i musikämnet för blivande lärare.

Monica Frick Alexandersson
Monica Frick Alexandersson

Född år 1969
Bor: Hönö

Disputerade 2021-04-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Omsorg, välvilja och tystnadskultur – diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare och rytmikpedagog i botten och har jobbat i både förskola och skola. Jag har sett hur man talar om musikämnet ute i praktiken och vilken status musik och de estetiska ämnena har överlag i skolans värld. Utifrån det väcktes mitt intresse för hur man undervisar både om och i musik. De som jobbar med musik i förskola och skola, framförallt i de lägre åldrarna, är oftast inte utbildade på de konstnärliga högskolorna, utan har gått den allmänna lärarutbildningen. Jag blev intresserad av att ta reda på vad man får med sig i musikämnet på den allmänna förskollärar- och lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur undervisningen i musikämnet ser ut inom lärarutbildningen, med inriktning mot förskola och årskurs 1–3. Jag tittar på vilka diskurser som finns i musikämnet på lärarutbildningen, vilka dilemman som framträder i praktiken och vilka strategier som används för att hantera de här dilemmana. Jag har varit ute och videodokumenterat och gjort fältanteckningar på tre olika lärosäten under en treårsperiod.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet i min avhandling handlar om två övergripande diskurser, eller idéer, som jag ser präglar undervisningen på de olika lärosätena. Den ena kallar jag för en välvillighetsdiskurs och den andra för en omsorgsdiskurs. De handlar om en omsorg om studenterna och en välvillighet att hjälpa dem till ett godkänt resultat, vilket resulterar i att man inte talar om det som studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra. Istället blir det en slags tystnadskultur, där man tystar ner det som skulle kunna uppfattas som kritik, och istället talar om det som är positivt.

– Omsorgsdiskursen blir väldigt tydlig i undervisningssituationerna där lärarna, och även studenterna, har en så stor omsorg om varandra att det ibland kan uppfattas som kontraproduktivt. Välvillighetsdiskursen är också väldigt framträdande i just examinationssituationer, där man redan innan examinationen genomförs talar om för studenterna att de inte behöver vara oroliga. Om de ska spela gitarr eller sjunga tillsammans i grupp poängterar man att ingen kommer att titta exakt på hur det ser ut när den enskilde studenten spelar gitarr eller sjunger. Man gör det till en trevlig tillställning.

– Alla lärarutbildare som jag träffade talar om att studenterna är rädda för de estetiska ämnena och jag tror att den här idén om välvillighet och omsorg framträder så tydligt för att man vill försöka stötta och underlätta för de studenter som kan uppleva det som jobbigt att behöva exponeras i vissa moment som antas vara känsliga att redovisa inför klassen. Diskussionen styrs till andra områden än det som studenterna skulle kunna utveckla, exempelvis till det som är modigt eller positivt. Det tror jag är en av de största anledningarna till att det ser ut så här. Musikämnet har fått en reducerad legitimitet inom lärarutbildningen i samband den senaste lärarutbildningsreformen, och hur mycket musik eller estetiska uttrycksformer som studenterna faktiskt får möta i sin utbildning ser väldigt olika ut på olika lärosäten. Det finns inga regelrätta musikkurser idag utan musik ingår i en kurs där många estetiska uttrycksformer ryms. Det innebär att det är ganska svårt som lärarutbildare att hinna med och erbjuda möjligheter för studenterna att uppnå kursmålen, och om studenterna inte uppnår kursmålen blir det i förlängningen så att lärosätena får färre studenter. Då är det klart att man vill hjälpa studenterna så de klarar kurserna.

Vad överraskade dig?

– Att det bristande självförtroende som jag upplevde att många studenter gav uttryck för, gällande genomförandet av de musikaliska aktiviteterna, var så framträdande vid alla lärosäten i studien. Jag blev också förvånad över att välvillighetsdiskursen och omsorgsdiskursen var så framträdande vid alla lärosäten som jag besökte. Något som också förvånade mig är att många studenter uttrycker en svårighet att omsätta både de teoretiska och de praktiska musikkunskaperna från utbildningen ute på sin VFU eller under praktiken i förskola och skola.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att praktiker inom både förskola och skola, framförallt i inriktning mot de yngre åldrarna, ska ha nytta av dem. Men även förskollärarutbildningen och lärarutbildningen, och forskarfältet inom utbildningsvetenskap, pedagogik, musikpedagogik och det estetiska fältet överlag. Min förhoppning är att min avhandling kan vara ett diskussionsunderlag för att kunna lyfta de här frågorna som är lite obekväma, som vad vi ska ha musiken till, vad vi vill med musiken, och framförallt – vad är det barnen ska få uppleva i musik?

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-17 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser