Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Både lärare och studenter undviker att diskutera vad studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra i musikämnet. Istället pratar man om det som är positivt. Det visar Monica Frick Alexanderssons avhandling som undersökt undervisningen i musikämnet för blivande lärare.

Monica Frick Alexandersson
Monica Frick Alexandersson

Född år 1969
Bor: Hönö

Disputerade 2021-04-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Omsorg, välvilja och tystnadskultur – diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är musiklärare och rytmikpedagog i botten och har jobbat i både förskola och skola. Jag har sett hur man talar om musikämnet ute i praktiken och vilken status musik och de estetiska ämnena har överlag i skolans värld. Utifrån det väcktes mitt intresse för hur man undervisar både om och i musik. De som jobbar med musik i förskola och skola, framförallt i de lägre åldrarna, är oftast inte utbildade på de konstnärliga högskolorna, utan har gått den allmänna lärarutbildningen. Jag blev intresserad av att ta reda på vad man får med sig i musikämnet på den allmänna förskollärar- och lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur undervisningen i musikämnet ser ut inom lärarutbildningen, med inriktning mot förskola och årskurs 1–3. Jag tittar på vilka diskurser som finns i musikämnet på lärarutbildningen, vilka dilemman som framträder i praktiken och vilka strategier som används för att hantera de här dilemmana. Jag har varit ute och videodokumenterat och gjort fältanteckningar på tre olika lärosäten under en treårsperiod.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet i min avhandling handlar om två övergripande diskurser, eller idéer, som jag ser präglar undervisningen på de olika lärosätena. Den ena kallar jag för en välvillighetsdiskurs och den andra för en omsorgsdiskurs. De handlar om en omsorg om studenterna och en välvillighet att hjälpa dem till ett godkänt resultat, vilket resulterar i att man inte talar om det som studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra. Istället blir det en slags tystnadskultur, där man tystar ner det som skulle kunna uppfattas som kritik, och istället talar om det som är positivt.

– Omsorgsdiskursen blir väldigt tydlig i undervisningssituationerna där lärarna, och även studenterna, har en så stor omsorg om varandra att det ibland kan uppfattas som kontraproduktivt. Välvillighetsdiskursen är också väldigt framträdande i just examinationssituationer, där man redan innan examinationen genomförs talar om för studenterna att de inte behöver vara oroliga. Om de ska spela gitarr eller sjunga tillsammans i grupp poängterar man att ingen kommer att titta exakt på hur det ser ut när den enskilde studenten spelar gitarr eller sjunger. Man gör det till en trevlig tillställning.

– Alla lärarutbildare som jag träffade talar om att studenterna är rädda för de estetiska ämnena och jag tror att den här idén om välvillighet och omsorg framträder så tydligt för att man vill försöka stötta och underlätta för de studenter som kan uppleva det som jobbigt att behöva exponeras i vissa moment som antas vara känsliga att redovisa inför klassen. Diskussionen styrs till andra områden än det som studenterna skulle kunna utveckla, exempelvis till det som är modigt eller positivt. Det tror jag är en av de största anledningarna till att det ser ut så här. Musikämnet har fått en reducerad legitimitet inom lärarutbildningen i samband den senaste lärarutbildningsreformen, och hur mycket musik eller estetiska uttrycksformer som studenterna faktiskt får möta i sin utbildning ser väldigt olika ut på olika lärosäten. Det finns inga regelrätta musikkurser idag utan musik ingår i en kurs där många estetiska uttrycksformer ryms. Det innebär att det är ganska svårt som lärarutbildare att hinna med och erbjuda möjligheter för studenterna att uppnå kursmålen, och om studenterna inte uppnår kursmålen blir det i förlängningen så att lärosätena får färre studenter. Då är det klart att man vill hjälpa studenterna så de klarar kurserna.

Vad överraskade dig?

– Att det bristande självförtroende som jag upplevde att många studenter gav uttryck för, gällande genomförandet av de musikaliska aktiviteterna, var så framträdande vid alla lärosäten i studien. Jag blev också förvånad över att välvillighetsdiskursen och omsorgsdiskursen var så framträdande vid alla lärosäten som jag besökte. Något som också förvånade mig är att många studenter uttrycker en svårighet att omsätta både de teoretiska och de praktiska musikkunskaperna från utbildningen ute på sin VFU eller under praktiken i förskola och skola.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att praktiker inom både förskola och skola, framförallt i inriktning mot de yngre åldrarna, ska ha nytta av dem. Men även förskollärarutbildningen och lärarutbildningen, och forskarfältet inom utbildningsvetenskap, pedagogik, musikpedagogik och det estetiska fältet överlag. Min förhoppning är att min avhandling kan vara ett diskussionsunderlag för att kunna lyfta de här frågorna som är lite obekväma, som vad vi ska ha musiken till, vad vi vill med musiken, och framförallt – vad är det barnen ska få uppleva i musik?

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-06-17 15:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Välj att delta på plats i Stockholm, eller ta del av samma program online.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser