Lite stöd till lärare i distansutbildning

Video används alltmer i högre utbildning och lärare väljer medvetet vilken kategori video de använder, beroende på undervisningssituation. Det konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lena Dafgård
Lena Dafgård

Född 1958
Bor i Sorunda

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare inom grundskola och högre utbildning och har också lång erfarenhet av distansundervisning, både som lärare och som student. Därför vet jag vilka utmaningar den här formen av undervisning kan ha för såväl lärare som studenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om digitaliserad distansundervisning inom högre utbildning. Avhandlingen bygger på två undersökningar, dels en enkät där cirka 750 kursansvariga lärare inom högre utbildning har svarat på frågor om hur de använder video i sina distanskurser, dels intervjuer med 13 lärare som använder videokonferens på lärarutbildningen på distans vid Karlstads universitet.

– Enkätfrågorna handlar om i vilken utsträckning kursansvariga lärare har använt olika kategorier video och hur dessa kategorier har använts. I intervjuundersökningen har lärarna svarat på frågor om hur de designar och planerar sin undervisning när de använder videokonferens samt deras attityder och upplevelser av att undervisa via videokonferens. Avhandlingen rymmer även en omfattande forskningsöversikt kring användning av olika kategorier video i digital distansutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de få möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö. Flera av lärarna pekar exempelvis på att när de undervisar via videokonferens tvingas de sitta still på en stol eftersom kameran inte följer med när de rör sig. Det här skapar förstås problem då många lärare använder kroppsspråk i sin undervisning. Tekniken som används är sällan utvecklad för storskaliga videoföreläsningar utan lämpar sig mer för mindre grupper. Mycket tyder på att lärarnas perspektiv inte fångas upp vid planering och organisering av digital distansundervisning.

– Lärarna använder video främst som komplement i distansutbildning. Undervisningssituationen styr valet av typ av video: Interaktiv video används ofta för att skapa en liknande lärandesituation som på campus, trots geografiskt avstånd mellan lärare och studenter. Inspelad video är ofta läromedel eller inspelade undervisningssituationer, exempelvis föreläsningar eller seminarier.

– Även om video möjliggör undervisningssituationer snarlik den på campus blir det andra förutsättningar och villkor på distans, konstaterar lärarna.  Många beskriver situationen som uppstår i videoundervisning som konstig. Men få reflekterar över vad mer precist vad det är som gör att kommunikationssituationen kan upplevas annorlunda, exempelvis när det är stora grupper eller när läraren spelar in en föreläsning utan studenter och då inte får respons på det de säger.

– Forskningsöversikten visar att tidigare studier ofta inte gjort någon åtskillnad mellan olika kategorier video, som inspelade undervisningssituationer, läromedel, videokonferens, desktopkonferens och video som inte är producerat för pedagogiska syften men ändå används i undervisningen, exempelvis dokumentärer och nyhetsprogram. I avhandlingen har jag utvecklat ett klassificeringssystem för sex kategorier video och det är viktigt att man tydligt definierar vilken kategori man undersöker i forskningen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas erfarenheter av distansutbildning och fortbildning inverkar så mycket på hur mycket video används och om flera kategorier video användes i samma kurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tydligt lärarperspektiv så jag hoppas att lärare ska ha det. Men resultaten är också intressanta för studenter och de som arbetar strategiskt med fysiska lärmiljöer. Därutöver är avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Foto: Johan Wingborg

Sidan publicerades 2020-02-28 11:02 av
Sidan uppdaterades 2020-03-12 10:56 av


Relaterat

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Svagare kunskaper med distansundervisning

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.