Lite stöd till lärare i distansutbildning

Video används alltmer i högre utbildning och lärare väljer medvetet vilken kategori video de använder, beroende på undervisningssituation. Det konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lena Dafgård
Lena Dafgård

Född 1958
Bor i Sorunda

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare inom grundskola och högre utbildning och har också lång erfarenhet av distansundervisning, både som lärare och som student. Därför vet jag vilka utmaningar den här formen av undervisning kan ha för såväl lärare som studenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om digitaliserad distansundervisning inom högre utbildning. Avhandlingen bygger på två undersökningar, dels en enkät där cirka 750 kursansvariga lärare inom högre utbildning har svarat på frågor om hur de använder video i sina distanskurser, dels intervjuer med 13 lärare som använder videokonferens på lärarutbildningen på distans vid Karlstads universitet.

– Enkätfrågorna handlar om i vilken utsträckning kursansvariga lärare har använt olika kategorier video och hur dessa kategorier har använts. I intervjuundersökningen har lärarna svarat på frågor om hur de designar och planerar sin undervisning när de använder videokonferens samt deras attityder och upplevelser av att undervisa via videokonferens. Avhandlingen rymmer även en omfattande forskningsöversikt kring användning av olika kategorier video i digital distansutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de få möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö. Flera av lärarna pekar exempelvis på att när de undervisar via videokonferens tvingas de sitta still på en stol eftersom kameran inte följer med när de rör sig. Det här skapar förstås problem då många lärare använder kroppsspråk i sin undervisning. Tekniken som används är sällan utvecklad för storskaliga videoföreläsningar utan lämpar sig mer för mindre grupper. Mycket tyder på att lärarnas perspektiv inte fångas upp vid planering och organisering av digital distansundervisning.

– Lärarna använder video främst som komplement i distansutbildning. Undervisningssituationen styr valet av typ av video: Interaktiv video används ofta för att skapa en liknande lärandesituation som på campus, trots geografiskt avstånd mellan lärare och studenter. Inspelad video är ofta läromedel eller inspelade undervisningssituationer, exempelvis föreläsningar eller seminarier.

– Även om video möjliggör undervisningssituationer snarlik den på campus blir det andra förutsättningar och villkor på distans, konstaterar lärarna.  Många beskriver situationen som uppstår i videoundervisning som konstig. Men få reflekterar över vad mer precist vad det är som gör att kommunikationssituationen kan upplevas annorlunda, exempelvis när det är stora grupper eller när läraren spelar in en föreläsning utan studenter och då inte får respons på det de säger.

– Forskningsöversikten visar att tidigare studier ofta inte gjort någon åtskillnad mellan olika kategorier video, som inspelade undervisningssituationer, läromedel, videokonferens, desktopkonferens och video som inte är producerat för pedagogiska syften men ändå används i undervisningen, exempelvis dokumentärer och nyhetsprogram. I avhandlingen har jag utvecklat ett klassificeringssystem för sex kategorier video och det är viktigt att man tydligt definierar vilken kategori man undersöker i forskningen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas erfarenheter av distansutbildning och fortbildning inverkar så mycket på hur mycket video används och om flera kategorier video användes i samma kurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tydligt lärarperspektiv så jag hoppas att lärare ska ha det. Men resultaten är också intressanta för studenter och de som arbetar strategiskt med fysiska lärmiljöer. Därutöver är avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Foto: Johan Wingborg

Sidan publicerades 2020-02-28 11:02 av
Sidan uppdaterades 2020-03-12 10:56 av


Relaterat

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Svagare kunskaper med distansundervisning

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.