Lite stöd till lärare i distansutbildning

Video används alltmer i högre utbildning och lärare väljer medvetet vilken kategori video de använder, beroende på undervisningssituation. Det konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lena Dafgård
Lena Dafgård

Född 1958
Bor i Sorunda

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare inom grundskola och högre utbildning och har också lång erfarenhet av distansundervisning, både som lärare och som student. Därför vet jag vilka utmaningar den här formen av undervisning kan ha för såväl lärare som studenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om digitaliserad distansundervisning inom högre utbildning. Avhandlingen bygger på två undersökningar, dels en enkät där cirka 750 kursansvariga lärare inom högre utbildning har svarat på frågor om hur de använder video i sina distanskurser, dels intervjuer med 13 lärare som använder videokonferens på lärarutbildningen på distans vid Karlstads universitet.

– Enkätfrågorna handlar om i vilken utsträckning kursansvariga lärare har använt olika kategorier video och hur dessa kategorier har använts. I intervjuundersökningen har lärarna svarat på frågor om hur de designar och planerar sin undervisning när de använder videokonferens samt deras attityder och upplevelser av att undervisa via videokonferens. Avhandlingen rymmer även en omfattande forskningsöversikt kring användning av olika kategorier video i digital distansutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de få möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö. Flera av lärarna pekar exempelvis på att när de undervisar via videokonferens tvingas de sitta still på en stol eftersom kameran inte följer med när de rör sig. Det här skapar förstås problem då många lärare använder kroppsspråk i sin undervisning. Tekniken som används är sällan utvecklad för storskaliga videoföreläsningar utan lämpar sig mer för mindre grupper. Mycket tyder på att lärarnas perspektiv inte fångas upp vid planering och organisering av digital distansundervisning.

– Lärarna använder video främst som komplement i distansutbildning. Undervisningssituationen styr valet av typ av video: Interaktiv video används ofta för att skapa en liknande lärandesituation som på campus, trots geografiskt avstånd mellan lärare och studenter. Inspelad video är ofta läromedel eller inspelade undervisningssituationer, exempelvis föreläsningar eller seminarier.

– Även om video möjliggör undervisningssituationer snarlik den på campus blir det andra förutsättningar och villkor på distans, konstaterar lärarna.  Många beskriver situationen som uppstår i videoundervisning som konstig. Men få reflekterar över vad mer precist vad det är som gör att kommunikationssituationen kan upplevas annorlunda, exempelvis när det är stora grupper eller när läraren spelar in en föreläsning utan studenter och då inte får respons på det de säger.

– Forskningsöversikten visar att tidigare studier ofta inte gjort någon åtskillnad mellan olika kategorier video, som inspelade undervisningssituationer, läromedel, videokonferens, desktopkonferens och video som inte är producerat för pedagogiska syften men ändå används i undervisningen, exempelvis dokumentärer och nyhetsprogram. I avhandlingen har jag utvecklat ett klassificeringssystem för sex kategorier video och det är viktigt att man tydligt definierar vilken kategori man undersöker i forskningen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas erfarenheter av distansutbildning och fortbildning inverkar så mycket på hur mycket video används och om flera kategorier video användes i samma kurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tydligt lärarperspektiv så jag hoppas att lärare ska ha det. Men resultaten är också intressanta för studenter och de som arbetar strategiskt med fysiska lärmiljöer. Därutöver är avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Foto: Johan Wingborg

Sidan publicerades 2020-02-28 11:02 av
Sidan uppdaterades 2020-03-12 10:56 av


Relaterat

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Svagare kunskaper med distansundervisning

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.