Lite stöd till lärare i distansutbildning

Video används alltmer i högre utbildning och lärare väljer medvetet vilken kategori video de använder, beroende på undervisningssituation. Det konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lena Dafgård
Lena Dafgård

Född 1958
Bor i Sorunda

Disputerade 2020-01-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som lärare inom grundskola och högre utbildning och har också lång erfarenhet av distansundervisning, både som lärare och som student. Därför vet jag vilka utmaningar den här formen av undervisning kan ha för såväl lärare som studenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om digitaliserad distansundervisning inom högre utbildning. Avhandlingen bygger på två undersökningar, dels en enkät där cirka 750 kursansvariga lärare inom högre utbildning har svarat på frågor om hur de använder video i sina distanskurser, dels intervjuer med 13 lärare som använder videokonferens på lärarutbildningen på distans vid Karlstads universitet.

– Enkätfrågorna handlar om i vilken utsträckning kursansvariga lärare har använt olika kategorier video och hur dessa kategorier har använts. I intervjuundersökningen har lärarna svarat på frågor om hur de designar och planerar sin undervisning när de använder videokonferens samt deras attityder och upplevelser av att undervisa via videokonferens. Avhandlingen rymmer även en omfattande forskningsöversikt kring användning av olika kategorier video i digital distansutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de få möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö. Flera av lärarna pekar exempelvis på att när de undervisar via videokonferens tvingas de sitta still på en stol eftersom kameran inte följer med när de rör sig. Det här skapar förstås problem då många lärare använder kroppsspråk i sin undervisning. Tekniken som används är sällan utvecklad för storskaliga videoföreläsningar utan lämpar sig mer för mindre grupper. Mycket tyder på att lärarnas perspektiv inte fångas upp vid planering och organisering av digital distansundervisning.

– Lärarna använder video främst som komplement i distansutbildning. Undervisningssituationen styr valet av typ av video: Interaktiv video används ofta för att skapa en liknande lärandesituation som på campus, trots geografiskt avstånd mellan lärare och studenter. Inspelad video är ofta läromedel eller inspelade undervisningssituationer, exempelvis föreläsningar eller seminarier.

– Även om video möjliggör undervisningssituationer snarlik den på campus blir det andra förutsättningar och villkor på distans, konstaterar lärarna.  Många beskriver situationen som uppstår i videoundervisning som konstig. Men få reflekterar över vad mer precist vad det är som gör att kommunikationssituationen kan upplevas annorlunda, exempelvis när det är stora grupper eller när läraren spelar in en föreläsning utan studenter och då inte får respons på det de säger.

– Forskningsöversikten visar att tidigare studier ofta inte gjort någon åtskillnad mellan olika kategorier video, som inspelade undervisningssituationer, läromedel, videokonferens, desktopkonferens och video som inte är producerat för pedagogiska syften men ändå används i undervisningen, exempelvis dokumentärer och nyhetsprogram. I avhandlingen har jag utvecklat ett klassificeringssystem för sex kategorier video och det är viktigt att man tydligt definierar vilken kategori man undersöker i forskningen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas erfarenheter av distansutbildning och fortbildning inverkar så mycket på hur mycket video används och om flera kategorier video användes i samma kurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tydligt lärarperspektiv så jag hoppas att lärare ska ha det. Men resultaten är också intressanta för studenter och de som arbetar strategiskt med fysiska lärmiljöer. Därutöver är avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Foto: Johan Wingborg

Sidan publicerades 2020-02-28 11:02 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-12 10:56 av Emma Svensson


Relaterat

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Svagare kunskaper med distansundervisning

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.