Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Den svenska förskoleateljén är mer styrd av rutiner och en målinriktad läroplan än förlagan från Reggio Emilia. Det sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess, konstaterar Yvonne Lindh.

Yvonne Lindh
Yvonne Lindh

Bor i Gävle
Född år 1955

Disputerade 2022-03-22
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av bild och konst, och har en konstutbildning med mig in i förskolläraryrket. Under de 25 år som jag har jobbat som förskollärare har jag försökt skapa ateljéer och arbeta med bildskapande på de ställen som jag har varit på. Jag har också studerat till bildpedagog, vilket resulterade i att jag började jobba på högskolan. Så det är både ett förskollärarperspektiv och ett bildpedagogperspektiv som kommer fram i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Mellansverige. Jag har gjort fältstudier och filmat i ateljéerna. Forskningen består av tre delar, hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser i ateljén, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarnas iscensättning, och slutligen om själva ateljén som rum har någon betydelse för att det ska kunna ske estetiska lärprocesser. Med hjälp av de här faktorerna försöker jag få en samlad bild av arbetet i förskoleateljén.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tittat på hur mycket förskollärarna styr över aktiviteterna, och där har jag kunnat se att de tillämpar alltifrån tydlig styrning till friare guidning, så det skiljer sig åt. Det finns fyra lärandebegrepp som man brukar använda i estetisk verksamhet, om, i, med och genom konsten. Jag använder de begreppen som analysraster för att se vad barnen har fått med sig i aktiviteterna. Där kunde jag se att de olika begreppen identifieras i aktiviteterna med skilda resultat.

– När det gäller barnen så gör de ofta som förskollärarna säger, men det händer att de också har egna strategier. De kan ta egna beslut och göra på ett annat sätt än vad förskollärarna tänkt, eftersom det ofta är så hårt styrda aktiviteter eller eftersom det som förskollärarna presenterar kanske är för svårt. Barnens tillgänglighet till material och ateljén varierar beroende på förskollärarens kontroll. Jag kan konstatera att det kompetenta barnet som vi pratar så mycket om idag, skulle kunna frodas i de här ateljéerna, men synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas mer i förskollärarnas förhållningssätt än vad jag trodde.

– Ett annat resultat handlar om det som jag tycker att en ateljé eller en verkstad i bildskapande aktiviteter ska vara, en experimentell verkstad där det ska kunna hända roliga saker, där man ska kunna vara i en skapandeprocess länge och få uttrycka olika saker. Det ser jag inte riktigt och det kan bero på en mängd olika saker. Förskolan är ganska styrd av rutiner och det kan sätta stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess.

Vad överraskade dig?

– Att man inte tar mer vara på barnens egna idéer, utan att förskollärarna håller fast vid sin egen planering när de gör en planerad aktivitet. Man vågar inte riktigt lämna över till barnen när de hamnar i en skapandeprocess. Förskoleateljén kommer från Reggio Emilia-filosofin, där man arbetar efter projektplaner i aktuella teman eller projekt, och där man talar mycket om experimentella processer, som kan liknas vid ett omvälvande vulkanutbrott. Det är kanske lite för vildsint och kaotisk för den svenska förskolan och för den strikt målinriktade läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla förskollärare, framför allt de som är intresserade av, och arbetar med, estetiska lärprocesser. Det här går att översätta till andra estetiska uttryck än bildskapande. Jag hoppas också att de förskollärare som vidareutbildar sig till ateljerista kan ha nytta av min avhandling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-05-19 16:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Poddagogen #11: Forskaren Marina Wernholm om barns lek i digitala gemenskaper

Forskaren Marina Wernholm gästar den pedagogiska podcasten Poddagogen och samtalar om sin avhandling om barns lek i digitala gemenskaper.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer