Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Den svenska förskoleateljén är mer styrd av rutiner och en målinriktad läroplan än förlagan från Reggio Emilia. Det sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess, konstaterar Yvonne Lindh.

Yvonne Lindh
Yvonne Lindh

Bor i Gävle
Född år 1955

Disputerade 2022-03-22
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av bild och konst, och har en konstutbildning med mig in i förskolläraryrket. Under de 25 år som jag har jobbat som förskollärare har jag försökt skapa ateljéer och arbeta med bildskapande på de ställen som jag har varit på. Jag har också studerat till bildpedagog, vilket resulterade i att jag började jobba på högskolan. Så det är både ett förskollärarperspektiv och ett bildpedagogperspektiv som kommer fram i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Mellansverige. Jag har gjort fältstudier och filmat i ateljéerna. Forskningen består av tre delar, hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser i ateljén, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarnas iscensättning, och slutligen om själva ateljén som rum har någon betydelse för att det ska kunna ske estetiska lärprocesser. Med hjälp av de här faktorerna försöker jag få en samlad bild av arbetet i förskoleateljén.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tittat på hur mycket förskollärarna styr över aktiviteterna, och där har jag kunnat se att de tillämpar alltifrån tydlig styrning till friare guidning, så det skiljer sig åt. Det finns fyra lärandebegrepp som man brukar använda i estetisk verksamhet, om, i, med och genom konsten. Jag använder de begreppen som analysraster för att se vad barnen har fått med sig i aktiviteterna. Där kunde jag se att de olika begreppen identifieras i aktiviteterna med skilda resultat.

– När det gäller barnen så gör de ofta som förskollärarna säger, men det händer att de också har egna strategier. De kan ta egna beslut och göra på ett annat sätt än vad förskollärarna tänkt, eftersom det ofta är så hårt styrda aktiviteter eller eftersom det som förskollärarna presenterar kanske är för svårt. Barnens tillgänglighet till material och ateljén varierar beroende på förskollärarens kontroll. Jag kan konstatera att det kompetenta barnet som vi pratar så mycket om idag, skulle kunna frodas i de här ateljéerna, men synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas mer i förskollärarnas förhållningssätt än vad jag trodde.

– Ett annat resultat handlar om det som jag tycker att en ateljé eller en verkstad i bildskapande aktiviteter ska vara, en experimentell verkstad där det ska kunna hända roliga saker, där man ska kunna vara i en skapandeprocess länge och få uttrycka olika saker. Det ser jag inte riktigt och det kan bero på en mängd olika saker. Förskolan är ganska styrd av rutiner och det kan sätta stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess.

Vad överraskade dig?

– Att man inte tar mer vara på barnens egna idéer, utan att förskollärarna håller fast vid sin egen planering när de gör en planerad aktivitet. Man vågar inte riktigt lämna över till barnen när de hamnar i en skapandeprocess. Förskoleateljén kommer från Reggio Emilia-filosofin, där man arbetar efter projektplaner i aktuella teman eller projekt, och där man talar mycket om experimentella processer, som kan liknas vid ett omvälvande vulkanutbrott. Det är kanske lite för vildsint och kaotisk för den svenska förskolan och för den strikt målinriktade läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla förskollärare, framför allt de som är intresserade av, och arbetar med, estetiska lärprocesser. Det här går att översätta till andra estetiska uttryck än bildskapande. Jag hoppas också att de förskollärare som vidareutbildar sig till ateljerista kan ha nytta av min avhandling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-05-19 16:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Poddagogen #11: Forskaren Marina Wernholm om barns lek i digitala gemenskaper

Forskaren Marina Wernholm gästar den pedagogiska podcasten Poddagogen och samtalar om sin avhandling om barns lek i digitala gemenskaper.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.