Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Den svenska förskoleateljén är mer styrd av rutiner och en målinriktad läroplan än förlagan från Reggio Emilia. Det sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess, konstaterar Yvonne Lindh.

Yvonne Lindh
Yvonne Lindh

Bor i Gävle
Född år 1955

Disputerade 2022-03-22
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av bild och konst, och har en konstutbildning med mig in i förskolläraryrket. Under de 25 år som jag har jobbat som förskollärare har jag försökt skapa ateljéer och arbeta med bildskapande på de ställen som jag har varit på. Jag har också studerat till bildpedagog, vilket resulterade i att jag började jobba på högskolan. Så det är både ett förskollärarperspektiv och ett bildpedagogperspektiv som kommer fram i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Mellansverige. Jag har gjort fältstudier och filmat i ateljéerna. Forskningen består av tre delar, hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser i ateljén, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarnas iscensättning, och slutligen om själva ateljén som rum har någon betydelse för att det ska kunna ske estetiska lärprocesser. Med hjälp av de här faktorerna försöker jag få en samlad bild av arbetet i förskoleateljén.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tittat på hur mycket förskollärarna styr över aktiviteterna, och där har jag kunnat se att de tillämpar alltifrån tydlig styrning till friare guidning, så det skiljer sig åt. Det finns fyra lärandebegrepp som man brukar använda i estetisk verksamhet, om, i, med och genom konsten. Jag använder de begreppen som analysraster för att se vad barnen har fått med sig i aktiviteterna. Där kunde jag se att de olika begreppen identifieras i aktiviteterna med skilda resultat.

– När det gäller barnen så gör de ofta som förskollärarna säger, men det händer att de också har egna strategier. De kan ta egna beslut och göra på ett annat sätt än vad förskollärarna tänkt, eftersom det ofta är så hårt styrda aktiviteter eller eftersom det som förskollärarna presenterar kanske är för svårt. Barnens tillgänglighet till material och ateljén varierar beroende på förskollärarens kontroll. Jag kan konstatera att det kompetenta barnet som vi pratar så mycket om idag, skulle kunna frodas i de här ateljéerna, men synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas mer i förskollärarnas förhållningssätt än vad jag trodde.

– Ett annat resultat handlar om det som jag tycker att en ateljé eller en verkstad i bildskapande aktiviteter ska vara, en experimentell verkstad där det ska kunna hända roliga saker, där man ska kunna vara i en skapandeprocess länge och få uttrycka olika saker. Det ser jag inte riktigt och det kan bero på en mängd olika saker. Förskolan är ganska styrd av rutiner och det kan sätta stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess.

Vad överraskade dig?

– Att man inte tar mer vara på barnens egna idéer, utan att förskollärarna håller fast vid sin egen planering när de gör en planerad aktivitet. Man vågar inte riktigt lämna över till barnen när de hamnar i en skapandeprocess. Förskoleateljén kommer från Reggio Emilia-filosofin, där man arbetar efter projektplaner i aktuella teman eller projekt, och där man talar mycket om experimentella processer, som kan liknas vid ett omvälvande vulkanutbrott. Det är kanske lite för vildsint och kaotisk för den svenska förskolan och för den strikt målinriktade läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla förskollärare, framför allt de som är intresserade av, och arbetar med, estetiska lärprocesser. Det här går att översätta till andra estetiska uttryck än bildskapande. Jag hoppas också att de förskollärare som vidareutbildar sig till ateljerista kan ha nytta av min avhandling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-05-19 16:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Poddagogen #11: Forskaren Marina Wernholm om barns lek i digitala gemenskaper

Forskaren Marina Wernholm gästar den pedagogiska podcasten Poddagogen och samtalar om sin avhandling om barns lek i digitala gemenskaper.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser