Lite utrymme för olikheter i biologin

Auli Arvola-Orlander

Född 1960
i Helsingfors

Disputerade
2011-05-20

vid Stockholms universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare i grundskolan funderade jag mycket på vad som händer medämnesinnehållet i olika skolpraktiker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt biologiundervisningen i en klass i årskurs 9 när de läste om människokroppen. Iavhandlingen ger jag konkreta exempel på hur elevers skolvardag kan se ut och diskuterar vadsom blir tillgängligt för dem och vad det är som utesluts.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har bland annat tittat på faktainriktningen i undervisningen av människokroppen vad detär man väljer att presentera och hur eleverna tar emot det. Om syftet är att eleverna ska lärasig basfakta om könsorganen så har jag, utifrån ett feministiskt perspektiv, tittat på vad somhänder i elevernas möte med basfaktan.Jag kunde se att det är en heteronormativitet som härskar i skolbiologin. Skolan utgårfrån relationen man-kvinna, där spermierna är aktiva och ägget passivt. Det är gamlaföreställningar men de finns med i skolans praktik i mötet med eleverna och här krävsen medvetenhet. Lärarna skulle i större utsträckning kunna uppmärksamma skillnader.Exempelvis när det gäller tjejers menscykel. Utgångspunkten är att alla tjejer har 27-28 dagarmellan menstruation, men det finns skillnader, eller tjejer som inte ens har mens.

Det finns även tydliga föreställningar om hur en elev ska uppföra sig i NO. Vid ett tillfälleskulle eleverna dissekera ett kalvöga, något som väckte massor med känslor hos dem. Mendet verkar som starka känslor inte hör till den naturvetenskapliga praktiken. Det finns enföreställning om att en naturvetare är nyfiken och kan skala bort de här känslorna menså enkelt är det inte. Det här påverkar elevernas möjlighet att lära sig det som det är tänktexempelvis om ögats uppbyggnad. Här utesluts de som har starka känslor som tyckerdet är för äckligt. Genom att involvera eleverna mer i det som sker kan lärare göra NO-undervisningen mer intressant.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad när jag såg att skolan fortfarande presenterar fakta på ett så oproblematisksätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, de som arbetar med didaktiska frågor inom lärarutbildningen och pedagogisktansvariga på skolor.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:28 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.