Litteratursamtalets möjligheter i klassrummet

Michael Tengberg

Född 1978
i Kristinehamn

Disputerade
2011-03-11

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av litteratursamtal som arbetsform i klassrummet och jag hade lagt märke till attdet inte fanns någon studie om hur samtalet inverkar på elevers läsprocess. Den forskning som finnshandlar om demokratiaspekter eller genus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilket sätt litteratursamtal kan få betydelse för elevers läsning av skönlitterära texter. I minstudie ingår fyra lärare och lite över 200 elever som läser en och samma novell. Det är ingen somhar undersökt hur elever upplever deltagande i den här typen av samtal, och jag kan se att elevernasegna bekräftelse på samtalets betydelse kan väga in som ett tungt argument för samtalets funktion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har bland annat identifierat sex olika läsarter som innebär olika sätt att se på, ellerförhålla sig till, den litterära texten. De läsarterna kan vara värdefulla för svensklärare ochsvensklärarutbildningen eftersom det är viktigt med bra begrepp för att precisera innehåll både i denbefintliga undervisningen och i en möjlig framtida undervisning.De sex läsartsbegreppen kan även vara viktiga för att inspirera fler forskare att studera vilka läsartersom premieras i undervisningen. Man tenderar att i forskning om litteraturundervisning fokuserapå vilka texter som elever får läsa i skolan, jag menar att det finns fler intressanta aspekter avundervisningens innehåll än att studera än vilka texter det är fråga om.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt för mig vilken betydelse den enskilda läraren har. Även när fyra lärare och enforskare tillsammans har utformat ramar för en aktivitet blir den enskilde lärarens praktiskaiscensättning av undervisningen viktiga för resultatet. Jag förutsåg inte riktigt att den dimensionenskulle bli så påtaglig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Blivande och verksamma lärare. Resultaten ger en god inblick i möjligheter och utmaningar i attdiskutera skönlitteratur. Det är ingen metodbok men I avhandlingen finns erfarenheter beskrivnasom jag tror att lärare kan känna igen sig i och dra nytta av i sin egen undervisning.

Sidan publicerades 2011-03-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 13:19 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.