Litteraturundervisningens demokratiska potential i fokus

Fakta

Emma Nilsson Tysklind

Bor i Uppsala
Född år 1986

Disputerade 2024-11-22
vid Uppsala universitet

Avhandling

Dissent and Harmonies. On Literature Education, Democracy and Agonism

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har varit intresserad av både litteratur och politiska frågor länge. Det finns en ganska utbredd uppfattning om att litteraturundervisning kan vara demokratifrämjande, och det var något som jag försökte jobba med som lärare. Därför tyckte jag att det var intressant att undersöka vad det skulle kunna innebära lite mer grundligt.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om relationen mellan litteraturundervisning och demokrati. Jag använder mig av agonism, en politisk teori, för att undersöka den relationen. Centralt i teorin är att konflikt spelar en viktig demokratisk roll, och att bildandet av kollektiva identiteter har en stor demokratisk betydelse. Så det är två saker som jag har tagit fasta på i avhandlingen. Jag har gjort kollaborativa studier där jag tillsammans med lärare har undersökt den här frågan i svenskundervisningen i klassrummet på gymnasiet i svenska tre. Avhandlingen innehåller också en del teoretiska diskussioner. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Jag tar hjälp av elever, lärare och teori för att diskutera vad demokratisk litteraturundervisning skulle kunna vara − snarare än hur litteraturundervisningen kan forma medborgare som blir demokratiska i ett senare skede. Demokratins status och utveckling är något som många funderar över just nu, men den här agonistiska blicken på relationen mellan litteraturundervisning och demokrati är relativt ny, och det är vad jag tror att avhandlingen kan bidra med. Jag försöker ha en blick på demokratin som förhandlingsbar, som något som faktiskt har varit föränderligt historiskt och som kanske fortfarande är föränderligt. 

− Det var väldigt intressant att höra eleverna förhandla om vad demokrati faktiskt är i elevintervjuerna, och den förhandlingen är ett intressant resultat. Många elever hade en ganska likartad syn på vad demokrati är, men det fanns elever som utmanade den synen. De var inte kritiska mot demokrati som sådan, men det blev en förhandling om vad demokratiskt deltagande egentligen är och vad som främjar respektive hämmar deltagande. 

− Jag filmade elevernas litteratursamtal i klassrummet och i en av klasserna blev det en ganska hätsk diskussion om den skönlitterära texten som de hade läst. När jag pratade med eleverna efteråt visade det sig att det var ganska mycket annat som låg bakom diskussionen. Det finns alltid en viss maktbalans i en klass som påverkar undervisningen ganska mycket, vilket många lärare känner till. Så eleverna förde egentligen sin vanliga maktkamp fast genom litteratursamtalet, och hur maktrelationer mellan elever påverkar litteratursamtalet var också en intressant insikt. 

Det var väldigt intressant att höra eleverna förhandla om vad demokrati faktiskt är i elevintervjuerna, och den förhandlingen är ett intressant resultat.

Emma Nilsson Tysklind

Vad överraskade dig?

− När jag gick in i det här projektet tog jag nog för givet att jag visste vad demokrati är. Jag tänkte också att litteraturundervisningens demokratiska potential är att den kan fostra elever i en viss riktning, och kanske forma dem som demokrater. Jag tänkte också att vi vet vad en demokrat är och att eleverna kan bli det – och att vi då har haft en demokratisk utbildning. Men efter att ha jobbat med avhandlingen så tänker jag snarare att demokrati är ett lite mer föränderligt och svårgreppbart fenomen. Så min egen blick på vad demokrati är har förändrats ganska mycket, vilket överraskade mig lite. Och det tror jag är en insikt som kan vara bra att dela med sig av. Vi pratar väldigt mycket om att vi behöver försvara demokratin, men kanske inte så mycket om exakt vad vi menar att demokrati är.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att både lärare och forskare kan ha nytta av avhandlingen. För lärare hoppas jag att den kan bidra till en delvis annorlunda diskussion om litteraturundervisningens demokratiska potential, som kanske inte handlar om att fostra elever enligt en tydlig mall för hur en demokrat ska vara, utan som snarare handlar om att blanda in eleverna i diskussionen om vad demokrati är.