Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Förberedelseklass bra miljö för att lära andraspråk

Publicerad:2006-10-05
Uppdaterad:2012-05-03
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Asta Cekaite har studerat hur sju- till tioåringar som går i förberedelseklass tar sina första steg mot att lära sig ett nytt språk. Hon förvånades över barnens språkliga kreativitet och lade märke till den sociala miljöns betydelse. Först när ett barn språkligt lärt sig att ”bli elev” har hon eller han möjlighet att ta till sig mera traditionell språkundervisning.

 

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av andraspråksinlärning länge, framför allt av de allra första stegen. Jag är språkvetare i botten och har läst och lärt mig många språk själv. Jag har alltså befunnit mig i samma situation som de barn jag studerat många gånger.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sju till tio år gamla barns språkliga aktiviteter i en förberedelseklass, ur barnens perspektiv. Min utgångspunkt är etnografisk med detaljerade analyser av samspelet i klassrummet. Jag har studerat barnens spontana språkanvändning och hur de skapar ett socialt nätverk.
– Det finns en myt om att det är så enkelt och lätt för barn att lära sig nya språk. Jag ville se på vilket sätt de tog de första stegen. Det visade sig att de gick från tystnad och iakttagande till att upprepa och repetera och sedan vidare till att lära sig och använda sig av vissa återkommande fraser, till exempel att hälsa.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Avhandlingen består av fyra artiklar. Två av dem handlar om det kreativa språkbruk barnen hade, fast de befann sig på en låg språkbehandlingsnivå. De skämtade och lekte med språket. En pedagogisk slutsats av det är att en förberedelseklass kan vara en lagom skyddad och positiv miljö för att skapa sociala relationer och hitta språkliga metoder för att kunna delta och bli uppskattad som kamrat och elev.
– De två andra artiklarna handlar om hur viktigt det är att lärasig de här klassrums- och umgängeskoderna för att sedan kunnatillgodogöra sig mera traditionell språkundervisning. Det kan tillexempel handla om att veta hur man gör och vad man säger för attfå lärarens uppmärksamhet, eller kunna delta i flerpartssamtal.Hur man språkligt lär sig ”att vara elev”.

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Barnens skämtsamhet! Att leken och lärandet var så nära förknippade med varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst alla som arbetar i förberedelseklasser, mottagningsgrupper och internationella klasser. Men även människor som arbetar med språkundervisning över huvud taget, inklusive vuxenundervisning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Kanske genom att lärare blir uppmärksamma på att språkinlärning i hög grad handlar om att bli medlem och deltagare i ett klassrum och i den klassrumskultur som råder vad gäller värderingar och samtalsämnen.
– Och så tycker jag att avhandlingen visar att förberedelseklassensskyddade miljö är en bra sådan under en tid för barn somska lära sig ett nytt språk.

Anna Lytsy

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev