Dela:

Från grupparbete till samarbete

Karin Forslund Frykedal

Född 1961
i Härnösand

Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbets-situationer

Linköpings universitet,
2008-04-18


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare själv och tycker att grupparbete är en intressant, men svår, arbetsmetod. Det är en anledning, en annan är att jag skulle göra en klassrumsstudie om interaktion i klassrummet och hamnade på ett fält där man jobbade mycket med grupparbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om elever med olika ambitioner som möts i ett gemensamt arbete för att lösa en uppgift. Jag har valt att titta på och lyfta fram uppgiftens påverkan på grupparbetet, och vad elever egentligen upplever. De har olika upplevelser och beroende på det skiljer sig deras handlingar åt i grupparbetet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har kommit fram till att det finns några aspekter som är väldigt viktiga för att få till ett fungerande samarbete. Vilka som ingår i grupparbetet är en aspekt som man som lärare kan påverka genom att fundera på hur man sätter samman grupper. Det är inte självklart att det är bäst att man som lärare styr gruppsammansättningen i stället för eleverna – det beror på vilka intentioner man har. Uppgiftens påverkan på grupparbetet är en annan aspekt som får betydelse och även där finns det en stor påverkanspotential för lärare. Det är viktigt att titta på vad som sker i grupprocesser och föra en dialog med eleverna om vad som händer när de grupparbetar. Tidigare forskning visar att grupparbete har minskat som arbetsmetod i skolan, och en trolig anledning är att lärarna inte har tillräckligt med kunskaper om grupprocesser. I läroplanen trycker man inte på grupparbete som arbetsform, där står istället det individuella arbetet, och individen, i centrum. Ett viktigt resultat i mitt arbete är att jag kunnat se att eleverna delar upp arbetet mellan sig så fort de får möjlighet som en följd av att de har olika ambition. Som lärare måste man därför bygga in samarbetet i själva uppgiften och undervisa i hur man samarbetar. Sammanfattningsvis kan jag säga att det är 3 aspekter som är viktiga: gruppens sammansättning, uppgiften och att undervisa om samarbetsprocesser.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag såg väldigt lite om hur elever gör när de arbetar tillsammans i ett ämne. Fokus i grupparbete ligger oftast på att utveckla sociala förmågor och det sker inte någon gemensam ämneskunskapsutveckling – det förvånade mig att det inte var mer. Annan forskning har visat att det kan vara väldigt kunskapsutvecklande att möta andra personers perspektiv, och grupparbete skulle kunna vara en ypperlig metod för att lära inte bara sociala förmågor utan även ämneskunskaper, tillsammans. Som lärare måste man fundera på vad det är man vill att eleverna ska lära sig, målsättningen för grupparbete som arbetsform måste vara genomtänkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare har nytta av mina resultat, men även personer inom andra yrkesområden. Jag tror att det är intressant för alla som kommer i kontakt med grupparbete som arbetsform att ta del av de här processerna som sker när man som grupp möts i en uppgift.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att mina resultat kan påverka genom att man kan få syn på vissa aspekter som påverkar både vad som kommer ut ur ett grupparbete och individens och gruppens prestation, men även hur man skapar en gruppuppgift och hur man som lärare egentligen ska undervisa när det gäller grupprocesser.

Åsa Larsson

Sidan publicerades 2008-05-28 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-04-12 13:52 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer