Organisationskultur avgör inställning till lärplattform

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag i samband med att jag studerade informatik under min grundutbildning: samtidigt som jag studerade arbetade jag nämligen i ett projekt på en högskola där man skulle implementera en virtuell lärplattform. Det arbetet var väldigt intressant och gav upphov till en mängd frågor, varav några blev föremålet för min magisteruppsats. Så småningom ledde intresset fram till den här doktorsavhandlingen. Det blev tydligt i det där projektet att vissa lärare och studenter hade väldigt lätt för att ta till sig av den nya tekniken, medan andra hade det svårare. Jag funderade mycket på varför det var så.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka faktorer som avgör om lärare och studenter accepterar att använda en virtuell lärplattform. Avhandlingens empiriska material består av studier utförda på flera olika högskolor och universitet. Den första studien tar plats på högskolan i Jönköping, närmare bestämt på hälsohögskolan och ingenjörshögskolan, där jag intervjuade lärare och bad studenter svara på enkäter. Därefter gjorde jag en fallstudie vid universitetet i Växjö, där jag undersökte om studenternas lärstilar påverkade deras attityd till lärplattformen. Den sista studien är utförd vid tre olika universitet i Sverige, Norge och Litauen, som alla erbjöd utbildningar inom folkhälsovetenskap. Att jag fokuserar på just folkhälsovetenskap beror på att det är en utbildning för människor som redan har en profession. Därigenom kan jag visa hur lärplattformar kan vara ett bra verktyg för livslångt lärande då det ger vuxna en möjlighet att studera utanför campus. Folkhälsovetenskap är lite av ett skolexempel på en universitetsutbildning där man kan ha god nytta av virtuella lärplattformar.
– Det finns ett antal olika virtuella lärplattformar på marknaden, WebCT, PingPong och Fronter för att nämna några, men innehållet brukar vara ungefär det samma: en anslagstavla, möjligheter att göra webbsidor med kursinnehåll, epost, diskussionforum, deltagarförteckning och på senare år även chatt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Den viktigaste slutsatsen är att den organisatoriska kulturen på universitetet är avgörande för om lärare och studenter accepterar en virtuell lärplattform eller inte. Det framkom även att organisationskultur och läraridentitet var starkt sammankopplade: lärare har ofta en tydlig bild av sig själva och en läraridentitet som de förknippar med skolan och den kultur som finns där. Inom en skolkultur kan till exempel föreläsningar och klassrumsdiskussioner vara väldigt viktiga och därmed bli en del av läraridentiteten. Det kan leda till konflikter kring vad som är lärande av god kvalitet eftersom införandet av en virtuell lärplattform går stick i stäv mot det som tidigare värderats högt i skolkulturen.
– Ett annat resultat var att i Litauen såg man lärplattformen som ett medel för ökad kommunikation, medan man in Sverige och Norge snarare betraktade den som ett medel för minskad kommunikation. Två avgörande faktorer för om lärare och elever skulle ha en positiv attityd till lärplattformen var att den skulle ha en konkret nytta som var kommunicerbar till andra, men även att omgivningen (det vill säga ledning, lärare och övriga studenter) ville att lärplattformen skulle användas. Däremot hade studenternas lärstilar ingen större påverkan när det gällde deras acceptans av lärplattformarna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att lärarna funderade över hela sin yrkesroll i samband med att man införde en virtuell lärplattform, och att deras starkaste upplevelse av plattformen kunde vara att den var ett hot. Studenterna hade en annan inställning till ny teknik i utbildningen: om den gav ett mervärde, var lätt att använda och tillförde något till studierna så hade de ganska lätt för att acceptera den. En annan överraskning var att kvinnorna accepterade lärplattformarna i högre grad än vad männen gjorde, vilket går emot vad tidigare informatikforskning har visat. Jag tror att det i viss mån kan bero på att lärplattformen minskade kvinnornas arbetsbelastning och ökade deras studieflexibilitet. Jag förvånades också över de nationella skillnaderna, att Sverige och Norge var så långsamma medan det gick så snabbt för Litauen att ta till sig av den nya tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som ska införa eller använda lärplattformar i en universitetsutbildning, men även lärarutbildningen kan vara en intressent. Jag tror dessutom att resultaten gällande läraridentiteten kan appliceras även på lägre utbildning, till exempel på gymnasieprogram där man använder sig av virtuella lärplattformar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att man genomför implementeringar av de här systemen på ett lite klokare sätt. Att bara köpa in ett sådant här system och börja använda det direkt är inte att rekommendera, man måste förbereda sig genom att fundera över förutsättningar, organisationskultur, läraridentitet men även vilken nytta lärare och studenter ska ha av systemet. Jag ger tips i avhandlingen på vad som kan vara bra att tänka på: finns det motstånd hos lärare eller studenter till den här plattformen så måste man ta tag i det tidigt i implementeringsprocessen, det är också viktigt att plattformen uppfyller lärare och studenters krav och skänker ett mervärde som inte redan finns i klassrummet. Till exempel så nämnde några lärare att både de och studenterna hade tvingats skriva mycket mer i och med införandet av plattformen, och därför hade diskussionerna i lärplattformen blivit djupare än de i klassrummet.

Hedda Lovén