Dela:

Organisationskultur avgör inställning till lärplattform

Christina Keller

Född 1961
i Gränna

Virtual learning environments in higher education: A study of user acceptance

Linköpings universitet,
2007-10-01


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag i samband med att jag studerade informatik under min grundutbildning: samtidigt som jag studerade arbetade jag nämligen i ett projekt på en högskola där man skulle implementera en virtuell lärplattform. Det arbetet var väldigt intressant och gav upphov till en mängd frågor, varav några blev föremålet för min magisteruppsats. Så småningom ledde intresset fram till den här doktorsavhandlingen. Det blev tydligt i det där projektet att vissa lärare och studenter hade väldigt lätt för att ta till sig av den nya tekniken, medan andra hade det svårare. Jag funderade mycket på varför det var så.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka faktorer som avgör om lärare och studenter accepterar att använda en virtuell lärplattform. Avhandlingens empiriska material består av studier utförda på flera olika högskolor och universitet. Den första studien tar plats på högskolan i Jönköping, närmare bestämt på hälsohögskolan och ingenjörshögskolan, där jag intervjuade lärare och bad studenter svara på enkäter. Därefter gjorde jag en fallstudie vid universitetet i Växjö, där jag undersökte om studenternas lärstilar påverkade deras attityd till lärplattformen. Den sista studien är utförd vid tre olika universitet i Sverige, Norge och Litauen, som alla erbjöd utbildningar inom folkhälsovetenskap. Att jag fokuserar på just folkhälsovetenskap beror på att det är en utbildning för människor som redan har en profession. Därigenom kan jag visa hur lärplattformar kan vara ett bra verktyg för livslångt lärande då det ger vuxna en möjlighet att studera utanför campus. Folkhälsovetenskap är lite av ett skolexempel på en universitetsutbildning där man kan ha god nytta av virtuella lärplattformar.
– Det finns ett antal olika virtuella lärplattformar på marknaden, WebCT, PingPong och Fronter för att nämna några, men innehållet brukar vara ungefär det samma: en anslagstavla, möjligheter att göra webbsidor med kursinnehåll, epost, diskussionforum, deltagarförteckning och på senare år även chatt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Den viktigaste slutsatsen är att den organisatoriska kulturen på universitetet är avgörande för om lärare och studenter accepterar en virtuell lärplattform eller inte. Det framkom även att organisationskultur och läraridentitet var starkt sammankopplade: lärare har ofta en tydlig bild av sig själva och en läraridentitet som de förknippar med skolan och den kultur som finns där. Inom en skolkultur kan till exempel föreläsningar och klassrumsdiskussioner vara väldigt viktiga och därmed bli en del av läraridentiteten. Det kan leda till konflikter kring vad som är lärande av god kvalitet eftersom införandet av en virtuell lärplattform går stick i stäv mot det som tidigare värderats högt i skolkulturen.
– Ett annat resultat var att i Litauen såg man lärplattformen som ett medel för ökad kommunikation, medan man in Sverige och Norge snarare betraktade den som ett medel för minskad kommunikation. Två avgörande faktorer för om lärare och elever skulle ha en positiv attityd till lärplattformen var att den skulle ha en konkret nytta som var kommunicerbar till andra, men även att omgivningen (det vill säga ledning, lärare och övriga studenter) ville att lärplattformen skulle användas. Däremot hade studenternas lärstilar ingen större påverkan när det gällde deras acceptans av lärplattformarna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att lärarna funderade över hela sin yrkesroll i samband med att man införde en virtuell lärplattform, och att deras starkaste upplevelse av plattformen kunde vara att den var ett hot. Studenterna hade en annan inställning till ny teknik i utbildningen: om den gav ett mervärde, var lätt att använda och tillförde något till studierna så hade de ganska lätt för att acceptera den. En annan överraskning var att kvinnorna accepterade lärplattformarna i högre grad än vad männen gjorde, vilket går emot vad tidigare informatikforskning har visat. Jag tror att det i viss mån kan bero på att lärplattformen minskade kvinnornas arbetsbelastning och ökade deras studieflexibilitet. Jag förvånades också över de nationella skillnaderna, att Sverige och Norge var så långsamma medan det gick så snabbt för Litauen att ta till sig av den nya tekniken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som ska införa eller använda lärplattformar i en universitetsutbildning, men även lärarutbildningen kan vara en intressent. Jag tror dessutom att resultaten gällande läraridentiteten kan appliceras även på lägre utbildning, till exempel på gymnasieprogram där man använder sig av virtuella lärplattformar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att man genomför implementeringar av de här systemen på ett lite klokare sätt. Att bara köpa in ett sådant här system och börja använda det direkt är inte att rekommendera, man måste förbereda sig genom att fundera över förutsättningar, organisationskultur, läraridentitet men även vilken nytta lärare och studenter ska ha av systemet. Jag ger tips i avhandlingen på vad som kan vara bra att tänka på: finns det motstånd hos lärare eller studenter till den här plattformen så måste man ta tag i det tidigt i implementeringsprocessen, det är också viktigt att plattformen uppfyller lärare och studenters krav och skänker ett mervärde som inte redan finns i klassrummet. Till exempel så nämnde några lärare att både de och studenterna hade tvingats skriva mycket mer i och med införandet av plattformen, och därför hade diskussionerna i lärplattformen blivit djupare än de i klassrummet.

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2007-10-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 12:37 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer