Störande elever – eller störd media?

Marcus Samuelsson

Född 1967
i Karlskrona

Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Linköpings universitet,
2008-02-08


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Våren 2002 gjorde jag en insamling tillsammans med min handledare Kjell Granström i ett projekt där vi skulle försöka beskriva tillståndet i skolan. Bland annat tittade vi på arbetsformer och arbetssätt hos lärare, och eftersom Kjell hade gjort en liknande studie tio år tidigare, och en annan forskare tio år före honom, så tyckte vi att det fanns en intressant möjlighet att se utvecklingen över lite längre tid. Jag minns att jag i samband med de fältanteckningar jag gjorde då förundrades jag över att lärarna i så hög grad uppmärksammade elevernas misslyckanden. Det överraskade mig att en så övervägande del av uppmärksamheten fokuserade på elevernas kognitiva förmågor, bristande värderingar eller felaktiga beteende. Samtidigt kände jag till viss del igen det här från min egen tid som special- och slöjdlärare. Störande beteende verkade uppta mycket av lärarnas energi, och just därför ville jag studera det vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur ett begränsat antal lärare (49) undervisar tre olika klasser i tre olika skolor i årskurs sju, med fokus på vilket beteende som uppmärksammades som störande och hur lärarna valde att korrigera detta. Jag följde elevernas scheman under mina fältstudier: i de fall när eleverna hade olika lärare under samma lektion (till exempel på grund av nivågrupperingar) försökte jag välja olika lärare för att kunna iaktta så många pedagoger som möjligt. Jag var nämligen nyfiken på om eleverna blev bemötta på samma sätt av alla lärare, eller om det fanns skillnader.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När det gäller det beteende som lärarna uppfattade som störande, så visar avhandlingen knappast på några nyheter: det handlar om att eleverna pratar, lyssnar på fel saker (bänkgrannen) eller har svårt att sitta stilla. De lärare jag har följt i avhandlingen var väldigt omtänksamma, relationsinriktade och måna om att eleverna skulle tillhöra det sociala sammanhang som klassen eller undervisningen utgjorde. Det innebar att de använde väldigt mycket vädjande strategier (i avhandlingen kallar jag det för uppmaningar) när eleverna uppträdde på ett sätt som lärarna uppfattade som störande. Uppmaningarna gick ut på att eleverna själva skulle ändra sitt beteende, vilket de i de allra flesta fall också gjorde. Väldigt hårda korrigeringar eller strategier från lärarnas sida förekom mycket sällan. Ingen elev kördes någonsin ut från de lektioner jag observerade. Även om det fanns elever som hade mindre utvecklade förmågor att själv reglera sitt störande beteende, så tolkade jag det som att läraren inte tyckte att eleven blev hjälpt av att bli utkörd. Istället gjorde läraren en poäng av att hjälpa eleven förstå värdet av att vara med på lektionen. I dessa fall var det vanligt att lärarna använde sig av en strategi som jag kalla för socialt tillkännagivande, det vill säga att man säger namnet på den elev som stör. Det kan låta självklart, men i andra studier som har gjorts utomlands så är det mindre vanligt att man använder sig av den här strategin – tvärtom försöker man undvika att peka ut en elev i det offentliga och tar hellre eleven avskiljt när man korrigerar deras beteende. När lärarna använde sig av det sociala tillkännagivandet uppmärksammade de både den störande eleven och de andra eleverna på att det fanns ett problem som man måste ta itu med. Det satte ett socialt tryck på eleven att infoga sig i ledet, samtidigt som det är en vädjan till de andra eleverna om att hjälpa läraren att få någon sorts ordning. Lärarna hade förstås även andra strategier: återkommande eller kraftiga störningar ledde till att man distanserade sig från eleven på olika sätt: man undanhöll med andra ord den närhet som undervisningen eller relationen byggde på, vilket är en mycket kraftfull åtgärd. Till viss del tolkar jag det dock som att lärarna korrigerade eleverna på ett motstridigt sätt: pedagogerna hade förmågan att anpassa sina strategier (till exempel genom att börja med en mildare åtgärd som senare blev hårdare, eller att använda en viss åtgärd för en viss elev) men de använde sig samtidigt av verktygen på ett till synes omedvetet sätt. Det var som om de hade en stor verktygslåda bredvid sig, stack ner handen utan att titta och använde första bästa sak de fick upp. Jag förstod det som att lärarna inte hade funderat särskilt mycket över vilka verktyg de använde, eller vilket som var mest lämpligt. När jag genomförde fokusgruppsintervjuer med lärarna efter att jag hade avslutat mina observationer så fick jag den misstanken bekräftad, för lärarna hade väldigt varierande lösningar på olika problem, men de kunde inte svara på varför de använde sig av en viss åtgärd vid ett visst tillfälle.

I vilken utsträckning tycker du att lärarnas agerande och elevernas beteende motsvarar den allmänna bilden av den svenska skolan?

-Jag har själv arbetat i Stockholm, Lidingö, Norrköping och Vimmerby kommun. De elever jag följde i avhandlingen motsvarar de elever jag har mött i mitt tidigare yrkesliv: de betedde sig varken bättre eller sämre. Visst fanns de elever med mindre utvecklad förmåga att uppföra sig och även elever med diagnoser, men de allra flesta är väl socialiserade i vad skolan går ut på. Lärarna i studien var också väldigt tydliga vid terminsstart: de talade om vilka regler som gällde och vilket beteende de förväntade sig av eleverna. Jag skulle inte på något sätt säga att svenska lärare är för ”snälla”, vare sig av egen yrkeslivserfarenhet eller utifrån det här avhandlingsarbetet. Delar av media tenderar att ganska okritiskt återge politiska utspel om ordning eller oordning – men man kan ju undra hur många besök i den svenska skolan dessa utspel faktiskt bygger på? Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i avhandlingen är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media. Jag vet att många följer SVT:s serie ”Klass 9A”, och jag måste säga att jag förundrades lite över professor emeritus Bert Stålhammars uttalande om att den svenska skolan var ledande när det kom till oordning. Jag är nyfiken på vad det uttalandet bygger på.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Egentligen inte: jag har tittat på svenska studier om det här från mitten på 50-talet och början på 70-talet och det visade sig att både svenska lärare och andra lärare runt om i världen störs av ungefär samma saker, och i stora drag använder de sig också av samma typ av strategier. Jag känner igen både min egen och forna kollegors praktik i det jag har sett under mina fältstudier. Jag tror snarare att jag hade blivit överraskad om lärare i väldigt hög grad hade kört ut sina elever från lektionerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och pedagoger i allmänhet, från förskolan upp till vuxenutbildningen. Avhandlingen kan fungera som diskussionsunderlag i skolan: vad är det som lärare uppfattar som störande, och hur hanterar man det? Det är nämligen skillnad på det som kallas för ”troublesome behaviour” och ”off-task behaviour” – det senare kan till exempel vara att sitta och drömma sig bort på en lektion, vilket inte blir ett störande beteende förrän läraren definierar det som det. Och det går ju i så fall tillbaka på läraren: är det en rimlig sak att störa sig på? Jag tror även att resultaten kan vara ett värdefullt tillskott för lärarutbildningarna, eftersom det inte har gjorts så många studier om det här på svenska förhållanden. Man tror ofta att man kan applicera utländska resultat på den svenska skolan, men både den engelska och australiensiska skolkulturen verkar ha större disciplinproblem och kör ut sina elever i mycket större utsträckning än vad man gör i Sverige. Jag tror även att politiker kan ha nytta av resultaten, inte minst för att fundera över vad som egentligen är den sanna bilden av den svenska skolan: är det den som media lyfter fram, eller är det något helt annat? Jag kan sakna pedagogiska forskares röster i den här diskussionen, jag uppfattar det som att lärare har blivit övergivna. Jag tycker att det är lite underligt att det är skolläkaren Lars H Gustafsson som tydligast tar strid mot pedagogiska åtgärder som ”the naughty chair” – där tycker jag att pedagogiska forskare har ett ansvar att delta mer i den allmänna debatten.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att resultaten kan påverka lärare att bli mer professionella i sitt sätt att reagera på och korrigera elevers störande beteende. Lärares återkommande uppmärksamhet av enskilda elevers störande beteende riskerar nämligen att få negativa konsekvenser: den enskilde elev som pekas ut kan lätt känna sig marginaliserad och stigmatiserad. Fostran är en balansgång och i det sociala sammanhanget – både när det gäller enskilda relationer och i gruppen – är det viktigt att ingen exkluderas.

Hedda Lovén

Fotnot: Professor emeritus Bert Stålhammar sa följande i tv-serien klass 9A:

”Rent allmänt kan man säga att Sverige har tappat väldigt mycket när det gäller prestationer, och det omvittnas inte bara av internationella organ utan även av till exempel högskolor och universitet, som får börja på gymnasienivå – och till och med ibland på grundskolenivå. Men däremot ligger Sverige väldigt bra till, om man nu får ironisera lite, när det gäller oordning. Om det funnes en oordningslista i skolan, så skulle Sverige ligga högt i toppen på den listan.”

Skolporten frågade Bert Stålhammar om vilken vetenskaplig empiri som låg bakom detta expertuttalande. Han svarade så här:

”Det hade naturligtvis varit bra om den (frågan, reds anm.) hade kunnat utvecklats mera i TV-programmet, men där gäller TV-dramaturgin, vilken hela tiden tvingade mig att vara så kortfattad som möjligt. Helst skulle jag tala i rubriker. Mycket medvetet sa jag att jag ironiserade en aning därför att jag då inte kunde få gå in och belägga mitt yttrande med någon direkt källa. Om man studerar OECD:s Pisastudier så finns där många frågor som handlar om hur lärare upplever sin arbetssituation. Jag har också kollat med min kollega Professor Holger Daun vid Stockholms universitet och han bekräftar att det är förmodligen de studier som ger bäst information om arbetssituationen i de olika ländernas skolor. För några år sedan gjorde jag en studie med c: 2000 elever i åk 4 i Sverige, Finland och Estland. Den visade klart att ordningsproblemen var störst i Sverige. (Stålhammar, B. ( 2000) Svenska, finska och estniska tonåringars syn på sin tillvaro. Rapporter vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet 2000: 1″

 

Sidan publicerades 2008-03-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 14:11 av


Relaterat

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Samverkan kräver aktivt ledarskap

En engagerad ledning och tydlighet kring ansvar och syfte, är några av flera viktiga mekanismer bakom en bra samverkan. Ulrika Englunds forskning visar att skola, socialtjänst och i ökad utsträckning förskolan är de parter som oftast är involverade i samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.