Störande elever – eller störd media?

Marcus Samuelsson

Född 1967
i Karlskrona

Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet

Linköpings universitet,
2008-02-08


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Våren 2002 gjorde jag en insamling tillsammans med min handledare Kjell Granström i ett projekt där vi skulle försöka beskriva tillståndet i skolan. Bland annat tittade vi på arbetsformer och arbetssätt hos lärare, och eftersom Kjell hade gjort en liknande studie tio år tidigare, och en annan forskare tio år före honom, så tyckte vi att det fanns en intressant möjlighet att se utvecklingen över lite längre tid. Jag minns att jag i samband med de fältanteckningar jag gjorde då förundrades jag över att lärarna i så hög grad uppmärksammade elevernas misslyckanden. Det överraskade mig att en så övervägande del av uppmärksamheten fokuserade på elevernas kognitiva förmågor, bristande värderingar eller felaktiga beteende. Samtidigt kände jag till viss del igen det här från min egen tid som special- och slöjdlärare. Störande beteende verkade uppta mycket av lärarnas energi, och just därför ville jag studera det vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur ett begränsat antal lärare (49) undervisar tre olika klasser i tre olika skolor i årskurs sju, med fokus på vilket beteende som uppmärksammades som störande och hur lärarna valde att korrigera detta. Jag följde elevernas scheman under mina fältstudier: i de fall när eleverna hade olika lärare under samma lektion (till exempel på grund av nivågrupperingar) försökte jag välja olika lärare för att kunna iaktta så många pedagoger som möjligt. Jag var nämligen nyfiken på om eleverna blev bemötta på samma sätt av alla lärare, eller om det fanns skillnader.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När det gäller det beteende som lärarna uppfattade som störande, så visar avhandlingen knappast på några nyheter: det handlar om att eleverna pratar, lyssnar på fel saker (bänkgrannen) eller har svårt att sitta stilla. De lärare jag har följt i avhandlingen var väldigt omtänksamma, relationsinriktade och måna om att eleverna skulle tillhöra det sociala sammanhang som klassen eller undervisningen utgjorde. Det innebar att de använde väldigt mycket vädjande strategier (i avhandlingen kallar jag det för uppmaningar) när eleverna uppträdde på ett sätt som lärarna uppfattade som störande. Uppmaningarna gick ut på att eleverna själva skulle ändra sitt beteende, vilket de i de allra flesta fall också gjorde. Väldigt hårda korrigeringar eller strategier från lärarnas sida förekom mycket sällan. Ingen elev kördes någonsin ut från de lektioner jag observerade. Även om det fanns elever som hade mindre utvecklade förmågor att själv reglera sitt störande beteende, så tolkade jag det som att läraren inte tyckte att eleven blev hjälpt av att bli utkörd. Istället gjorde läraren en poäng av att hjälpa eleven förstå värdet av att vara med på lektionen. I dessa fall var det vanligt att lärarna använde sig av en strategi som jag kalla för socialt tillkännagivande, det vill säga att man säger namnet på den elev som stör. Det kan låta självklart, men i andra studier som har gjorts utomlands så är det mindre vanligt att man använder sig av den här strategin – tvärtom försöker man undvika att peka ut en elev i det offentliga och tar hellre eleven avskiljt när man korrigerar deras beteende. När lärarna använde sig av det sociala tillkännagivandet uppmärksammade de både den störande eleven och de andra eleverna på att det fanns ett problem som man måste ta itu med. Det satte ett socialt tryck på eleven att infoga sig i ledet, samtidigt som det är en vädjan till de andra eleverna om att hjälpa läraren att få någon sorts ordning. Lärarna hade förstås även andra strategier: återkommande eller kraftiga störningar ledde till att man distanserade sig från eleven på olika sätt: man undanhöll med andra ord den närhet som undervisningen eller relationen byggde på, vilket är en mycket kraftfull åtgärd. Till viss del tolkar jag det dock som att lärarna korrigerade eleverna på ett motstridigt sätt: pedagogerna hade förmågan att anpassa sina strategier (till exempel genom att börja med en mildare åtgärd som senare blev hårdare, eller att använda en viss åtgärd för en viss elev) men de använde sig samtidigt av verktygen på ett till synes omedvetet sätt. Det var som om de hade en stor verktygslåda bredvid sig, stack ner handen utan att titta och använde första bästa sak de fick upp. Jag förstod det som att lärarna inte hade funderat särskilt mycket över vilka verktyg de använde, eller vilket som var mest lämpligt. När jag genomförde fokusgruppsintervjuer med lärarna efter att jag hade avslutat mina observationer så fick jag den misstanken bekräftad, för lärarna hade väldigt varierande lösningar på olika problem, men de kunde inte svara på varför de använde sig av en viss åtgärd vid ett visst tillfälle.

I vilken utsträckning tycker du att lärarnas agerande och elevernas beteende motsvarar den allmänna bilden av den svenska skolan?

-Jag har själv arbetat i Stockholm, Lidingö, Norrköping och Vimmerby kommun. De elever jag följde i avhandlingen motsvarar de elever jag har mött i mitt tidigare yrkesliv: de betedde sig varken bättre eller sämre. Visst fanns de elever med mindre utvecklad förmåga att uppföra sig och även elever med diagnoser, men de allra flesta är väl socialiserade i vad skolan går ut på. Lärarna i studien var också väldigt tydliga vid terminsstart: de talade om vilka regler som gällde och vilket beteende de förväntade sig av eleverna. Jag skulle inte på något sätt säga att svenska lärare är för ”snälla”, vare sig av egen yrkeslivserfarenhet eller utifrån det här avhandlingsarbetet. Delar av media tenderar att ganska okritiskt återge politiska utspel om ordning eller oordning – men man kan ju undra hur många besök i den svenska skolan dessa utspel faktiskt bygger på? Jag skulle tro att den bild av den svenska skolan som jag målar upp i avhandlingen är mer vanligt förekommande än den retoriskt förenklade bild man ibland hittar i media. Jag vet att många följer SVT:s serie ”Klass 9A”, och jag måste säga att jag förundrades lite över professor emeritus Bert Stålhammars uttalande om att den svenska skolan var ledande när det kom till oordning. Jag är nyfiken på vad det uttalandet bygger på.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Egentligen inte: jag har tittat på svenska studier om det här från mitten på 50-talet och början på 70-talet och det visade sig att både svenska lärare och andra lärare runt om i världen störs av ungefär samma saker, och i stora drag använder de sig också av samma typ av strategier. Jag känner igen både min egen och forna kollegors praktik i det jag har sett under mina fältstudier. Jag tror snarare att jag hade blivit överraskad om lärare i väldigt hög grad hade kört ut sina elever från lektionerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och pedagoger i allmänhet, från förskolan upp till vuxenutbildningen. Avhandlingen kan fungera som diskussionsunderlag i skolan: vad är det som lärare uppfattar som störande, och hur hanterar man det? Det är nämligen skillnad på det som kallas för ”troublesome behaviour” och ”off-task behaviour” – det senare kan till exempel vara att sitta och drömma sig bort på en lektion, vilket inte blir ett störande beteende förrän läraren definierar det som det. Och det går ju i så fall tillbaka på läraren: är det en rimlig sak att störa sig på? Jag tror även att resultaten kan vara ett värdefullt tillskott för lärarutbildningarna, eftersom det inte har gjorts så många studier om det här på svenska förhållanden. Man tror ofta att man kan applicera utländska resultat på den svenska skolan, men både den engelska och australiensiska skolkulturen verkar ha större disciplinproblem och kör ut sina elever i mycket större utsträckning än vad man gör i Sverige. Jag tror även att politiker kan ha nytta av resultaten, inte minst för att fundera över vad som egentligen är den sanna bilden av den svenska skolan: är det den som media lyfter fram, eller är det något helt annat? Jag kan sakna pedagogiska forskares röster i den här diskussionen, jag uppfattar det som att lärare har blivit övergivna. Jag tycker att det är lite underligt att det är skolläkaren Lars H Gustafsson som tydligast tar strid mot pedagogiska åtgärder som ”the naughty chair” – där tycker jag att pedagogiska forskare har ett ansvar att delta mer i den allmänna debatten.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att resultaten kan påverka lärare att bli mer professionella i sitt sätt att reagera på och korrigera elevers störande beteende. Lärares återkommande uppmärksamhet av enskilda elevers störande beteende riskerar nämligen att få negativa konsekvenser: den enskilde elev som pekas ut kan lätt känna sig marginaliserad och stigmatiserad. Fostran är en balansgång och i det sociala sammanhanget – både när det gäller enskilda relationer och i gruppen – är det viktigt att ingen exkluderas.

Hedda Lovén

Fotnot: Professor emeritus Bert Stålhammar sa följande i tv-serien klass 9A:

”Rent allmänt kan man säga att Sverige har tappat väldigt mycket när det gäller prestationer, och det omvittnas inte bara av internationella organ utan även av till exempel högskolor och universitet, som får börja på gymnasienivå – och till och med ibland på grundskolenivå. Men däremot ligger Sverige väldigt bra till, om man nu får ironisera lite, när det gäller oordning. Om det funnes en oordningslista i skolan, så skulle Sverige ligga högt i toppen på den listan.”

Skolporten frågade Bert Stålhammar om vilken vetenskaplig empiri som låg bakom detta expertuttalande. Han svarade så här:

”Det hade naturligtvis varit bra om den (frågan, reds anm.) hade kunnat utvecklats mera i TV-programmet, men där gäller TV-dramaturgin, vilken hela tiden tvingade mig att vara så kortfattad som möjligt. Helst skulle jag tala i rubriker. Mycket medvetet sa jag att jag ironiserade en aning därför att jag då inte kunde få gå in och belägga mitt yttrande med någon direkt källa. Om man studerar OECD:s Pisastudier så finns där många frågor som handlar om hur lärare upplever sin arbetssituation. Jag har också kollat med min kollega Professor Holger Daun vid Stockholms universitet och han bekräftar att det är förmodligen de studier som ger bäst information om arbetssituationen i de olika ländernas skolor. För några år sedan gjorde jag en studie med c: 2000 elever i åk 4 i Sverige, Finland och Estland. Den visade klart att ordningsproblemen var störst i Sverige. (Stålhammar, B. ( 2000) Svenska, finska och estniska tonåringars syn på sin tillvaro. Rapporter vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet 2000: 1″

 

Sidan publicerades 2008-03-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 14:11 av


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?