Hoppa till sidinnehåll
Integration

Skolan gör skillnad – både på gott och ont

Publicerad:2007-06-18
Uppdaterad:2012-05-02
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Ett mål i grundskolan är att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjlighet till utbildning. Det är ett sätt som skolan kan göra skillnad, men verksamheten kan även leda till andra, oavsiktliga skillnader, som inte nödvändigtvis är lika positiva. Forskaren Sabine Gruber har undersökt vilka de är.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för skolan som institution uppstod när jag arbetade som skolkurator – jag är socialarbetare i botten och har arbetet med socialt arbete i över 15 år. Jag började förkovra mig på sidan om arbetet, läste kurser på halvfart under en tid, och så småningom hade jag läst in en fil kand i socialantropologi och sökte mig vidare till forskarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur skolans personal skapar skillnader mellan elever utifrån föreställningar om kulturella och nationella skillnader. Jag har också tittat på hur dessa skillnadskonstruktioner samspelar med föreställningar om kön, klass, bostadsområde och skolans institutionella uppdrag. Det är personalen som står i fokus i avhandlingen: under drygt ett läsår har jag följt de verksamma i en högstadieskola under deras undervisning, möten och i personalrummet.
– Avhandlingens titel, Att göra skillnad, signalerar en dubbeltydighet: å ena sidan har grundskolan som ambition och mål att göra skillnad – oavsett social bakgrund ska alla elever ha samma möjlighet till utbildning, det är ett av skolans uppdrag som syftar till en social mobilisering. Å andra sidan vet vi att skolan också gör väldigt många andra skillnader, som egentligen inte ligger inom dess intentioner, och det är denna oavsiktliga skillnadskonstruktion som jag har undersökt. Det är dock viktigt att påpeka att skillnaderna som skapas i skolan måste förstås i ljuset av komplexa och varierande processer, det går inte att generalisera kring en skillnadskonstruktion och säga att den är statisk och finns överallt, utan den måste förstås utifrån sitt sammanhang. I studien försöker jag ge många konkreta exempel på hur det här görs: vi vet att skolan skapar olika villkor för eleverna, men hur det går till vet vi mindre om. Vet vi inte det, så vet vi inte heller vad vi kan göra annorlunda.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Först och främst belyser avhandlingen att skillnadskonstruktioner är komplexa: man måste förstå att idén om kulturella och nationella skillnader samspelar med andra faktorer, såsom kön och klass, samtidigt som det är intimt sammankopplat med skolans institutionella uppdrag. Studien visar till exempel att skolframgång eller problem förklaras på olika sätt beroende på om eleven identifierats som svensk eller som invandrare. Det är inte alltid så, men det finns en sådan tendens: mitt material visar att när medelklasselever är duktiga kopplas det väldigt tydlig till en medelklassbakgrund, när arbetarklasselever har skolsvårigheter förklaras det ofta med att eleverna kommer från icke-akademiska hem eller att det finns sociala problem, men när invandrarelever har problem så förklaras det istället med kulturella skillnader. Klass finns överhuvudtaget inte med som en förklaringsmodell för de här eleverna. Kulturell bakgrund kan också användas som förklaring till skolframgång hos invandrarelever, när det egentligen kanske handlar om klass eller familjebakgrund. Förklaringsgrunden är dessutom ofta mer individualiserad när det gäller svenska elever, det är vanligare att läraren känner till en svensk elevs bakgrund och familjeförhållanden. För invandrarelever handlar det snarare om homogena, generella förklaringsgrunder än specifika omständigheter.
– Elever som har identifierats som invandrare och som är duktiga i skolan har en viss möjlighet att kringgå invandrarkategoriseringen för att nästan bli betraktade som svenskar. Det visar att skolan också kan göra en positiv skillnad och ge eleverna möjlighet att komma ur en viss kategorisering. Återigen, resultaten är inte entydiga på något sätt, men jag tror ändå att vi måste bli medvetna om problematiken existerar eftersom de skillnader som produceras riskerar att få problematiska konsekvenser. Även vid de tillfällen då man tillskriver invandrarelever positiva skillnader så särskiljs de hela tiden och görs till något annorlunda: lärarna omnämnde dem till exempel som ”spontana” eller ”varma”, vilket hela tiden sätter fokus på olikheter, att de står för en avvikelse från en norm.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag hade en idé att personalen skulle prata om turkiska bosniska eller syrianska elever – men den typen av kategoriseringar förekom nästan inte alls. Det fanns bara tre indelningar på den skola jag studerade: svenska elever, invandrarelever och romska elever. Att romerna särskiljdes verkade bero på att personalen upplevde att de hade allra störst problem med de eleverna, exempelvis hade kommunen särskilda insatser som riktade sig till just den här gruppen, vilket ledde till att romerna särskiljdes som en egen kategori på skolan. Men att huvudkategoriseringen var svensk eller icke-svensk kom som en överraskning, det väsentliga var alltså inte om du var bosnier eller syrian, det väsentliga var om du var svensk eller inte.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och skolans lärare. Jag befinner mig förvisso i ett akademiskt sammanhang och avhandlingen är skriven för den vetenskapliga arenan, men jag hoppas ändå att studien kan vara användbar på lärarutbildningen och att den kan ge lärare i grund- och gymnasieskolan något att diskutera kring. Kanske kan den väcka tankar och funderingar kring den egna praktiken. Om något så hoppas jag att min studie bidrar till en förståelse för att skillnadskonstruktioner inte bara kan förstås i relation till etnicitet, utan att det är många faktorer som spelar in, vilket gör bilden komplex och varierande.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

-Jag hoppas att avhandlingen kan öppna upp för en ny typ av diskussion: att man börjar fundera på det vardagliga handlandet, det vi tar för givet, resonemangen man för utan att ge det någon närmre eftertanke. Förhoppningsvis kan studien bli ett verktyg för reflektion kring den egna praktiken.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev