Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Hur tillgodose olika intressen i NO-undervisningen?

Publicerad:2007-06-14
Uppdaterad:2012-05-02
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Skolans undervisning ska bygga på elevernas tidigare erfarenhet och intressen, samtidigt som lärarna måste ta hänsyn till skolämnet, kursplanen och skolans traditioner i sin undervisning. Det är i det spänningsfältet som Mattias Lundins avhandling tar sin början, där han studerar hur lärare och elever kan arbeta för att tillgodose två olika intressen i NO-undervisningen.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv grundskollärare i matematik och NO för årskurs 4-9 och har alltid varit intresserad av skolutveckling och skolfrågor. När jag skrev D-uppsats om språk och begreppsutveckling inom naturvetenskap fick jag upp ögonen för att det fanns väldigt mycket spännande forskning som jag inte hade haft tid att ta del av när jag arbetade som lärare. Det ledde så småningom till att jag sökte en doktorandtjänst inom den nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Skolans undervisning ska bygga på elevernas intresse, nyfikenhet och tidigare erfarenheter – samtidigt måste lärare ta hänsyn till skolämnet i sig, kursplanen och skolans traditioner. Det behöver inte vara motsatta mål, men det kan ändå finnas en viss spänning mellan vad eleverna är intresserade av och vad som uttrycks i exempelvis styrdokumenten. Avhandlingens syfte är att ta reda på hur lärare och elever kan arbeta för att tillgodose båda dessa mål i undervisningen. Jag har gjort videoinspelningar av lektioner i en femma och en nia och letat efter inslag i undervisningen som kan sägas överbrygga båda de här syftena. En väsentlig del av den här problematiken är att elevernas intresse ibland uttrycks i ett annat språk än det naturvetenskapliga: det händer att eleverna använder sig av ett mer vardagligt språk i undervisningen, vilket skapar en motsättning eftersom det i skolan finns ett uttalat syfte att eleverna ska kunna förstå olika fenomen utifrån det naturvetenskapliga sättet att beskriva naturen. Det är en utmaning för läraryrket att introducera eleverna för det naturvetenskapliga sättet att begripliggöra fenomen – det är en del av läraruppdraget är att hjälpa elever in i naturvetenskapen och lära dem ett sätt att beskriva saker som är gångbara i det naturvetenskapliga sammanhanget. Men det betyder förstås inte att ett sätt att uttrycka något är mer rätt än något annat: självklart kan man använda sig av ett vardagsspråk och ändå få med sig den bakomliggande vetenskapliga förståelsen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Resultaten synliggör läraryrkets strategier eller de olika sätt att arbeta på som tar hänsyn till både ämnets krav och elevernas. Ett exempel på detta ur avhandlingen är när några elever har grupparbete om matspjälkningen, och en elev frågar de andra i gruppen varför maten är separerad i urin och avföring när den kommer ut när den faktiskt blandas när man äter – var och hur sker denna separation? Kamraterna svarar korrekt om hur vätska tas upp i tarmen och hur maten bryts ner genom olika processer, men trots det är pojken inte nöjd och ställer om frågan flera gånger. Han verkar inte känna att han får det svar han söker, vilket kan bero på att frågan är för vardagligt formulerad: ur naturvetenskapligt hänseende är det inte riktigt så man beskriver processen, det sker ingen separation i ett steg, som pojken är ute efter, utan den sker genom flera olika processer. Trots att de här eleverna har tillgång till flera olika informationskällor (lärobok, datorprogram, internet, bibliotek och bredvidläsning), så hjälper inte det eleverna. Det visar hur viktigt det är att inte underskatta betydelsen av att ha tillgång till en lärare som kan hjälpa till, förklara, ställa nya frågor och lyfta fram det som är relevant så att eleverna kan nå en naturvetenskaplig lösning. Bra läromedel är förstås jätteviktigt, men det kan aldrig ersätta en erfaren vuxen som kan dra parallellerna till vardagen och hjälpa eleverna in i det naturvetenskapliga tänkandet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Elevernas medvetenhet, att de är så på det klara med vad det handlar om: ibland var lärarna i avhandlingen väldigt noga med att förklara vad en övning eller en lektion gick ut på, men jag såg att eleverna knäckte koden kring de här problemen ganska fort. Elevernas övergång från det vardagliga till det vetenskapliga kan vara svår i början, men de lär sig ganska snabbt vad som räknas och vad som inte räknas i den naturvetenskapliga undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en klassrumsstudie och som sådan lyfter den fram en rad situationer som kan hjälpa de som arbetar med naturvetenskap i skolan, utan att för den sakens skull bli normativ. Jag hoppas och tror att många lärare kommer att känna igen sig i det jag beskriver, men att man också kan få upp ögonen för vad som sker på den egna lektionen – och vilka konsekvenserna kan bli av undervisningen. Som lärare är det ofta svårt att få tiden att räcka till, det vet jag av egen erfarenhet, men jag tror att de pedagoger som läser avhandlingen kan få en fördjupad förståelse för sin egen praktik. Dessutom hoppas jag att omvärlden får upp ögonen för den kompetens som finns hos lärarna, för de sitter faktiskt på en oersättlig kunskap när det gäller barns lärande och lärprocesser.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att avhandlingen kan fånga upp något som kan leda till förändring, utan att den anger riktningen på förändringen i sig. Varje lärare är expert på sin klass, skola och de förutsättningar som finns där: det är därför oerhört viktigt att det är lärarna som styr över en eventuell förändring. Avhandlingen i sig kan tjäna som ett avstamp i det förändringsarbetet, men det kräver lärarnas involvering.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev