Dela:

Den ocensurerade historien om folkskollärarna

Göran Sparrlöf

Född 1954
i Tranås

”Vi manliga lärare”: Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963

Linköpings universitet,
2007-11-23


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det började egentligen med att jag läste ett ganska stort antal böcker om folkskollärarnas historia, böcker som var skrivna av deras egna organisationer. Det blev en ganska tråkig historia eftersom alla var hemskt sams hela tiden. Men så 1998 damp det ner en bok från Lärarförbundets förlag som hette ”Alla tiders folkskollärarinnor: pionjärer och förbund” av Viola Rohdin och Gunvor Larsson-Utas. All heder åt Lärarförbundet för att de gav ut denna bok, för här avslöjades för första gången de stridigheter – det könskrig – som pågått mellan manliga och kvinnliga folkskollärare: det fanns helt enkelt en maktkamp mellan män och kvinnor, där männen hade ett överläge som de försvarade. Det här var en historia som aldrig hade kommit fram förut, man hade överhuvudtaget inte antytt att den hade funnits. Eftersom boken var skriven ur de kvinnliga folkskollärarnas synvinkel så ville jag i min avhandling undersöka historien ur ett manligt perspektiv: hur resonerade manliga folkskollärare, eller rättare sagt, hur resonerade det manliga folkskollärarförbundet?

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om motsättningar mellan män och kvinnor, som vid den här tidpunkten organiserade sig i egna förbund – det fanns alltså ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund. Förhållandet dem emellan var minst sagt isigt: vi talar om öppna, ganska elakartade konflikter som hade sin grund i att männen vid den här tiden dominerade yrket, de hade högre lön och undervisade i folkskolans högre skolår i större utsträckning än kvinnorna, som i sin tur krävde en bättre jämställdhet. Männen/förbundet använde sig av lite olika argument i sin stridsföring: de hävdade till exempel att kvinnorna var både fysiskt och intellektuellt underlägsna, men hänvisade även till att männen var familjeförsörjare och därför skulle ha en högre lön. Det låter hellöjligt, men man använde sig faktiskt av de här argumenten! Under andra världskriget var det oerhört ilsket mellan de två förbunden, männen var inkallade och menade att de drabbades av påfrestningar som kvinnorna var skonade från: enligt männen kunde kvinnorna bara leva livets glada dagar. Men så 1946 blev det helst plötsligt knäpptyst. Det var som att trycka på en knapp – stridigheterna bara dog. Det är då som förbunden börjar närma sig varandra och bestämmer sig för att börja samarbeta, vilket så småningom leder till en sammanslagning av förbunden och bildandet av Sveriges Lärarförbund. Det är där, i den plötsliga förändringen, som min avhandling tar avstamp: vad var det egentligen som hände? Jag har gått igenom samtliga lärartidningar under hela den här perioden, men även förbundsstyrelsernas protokoll och kongresshandlingar (allt finns samlat i TAM – tjänstemannarörelsernas arkiv, där alla möjliga fackförbund och organisationer på tjänstemannasidan har deponerat sitt arkivmaterial – de blir överförtjusta om man kommer och forskar i deras material). I avhandlingen har jag inte gått ner på medlemsnivå och tittat på hur enskilda lärare har resonerat, utan jag har valt att studera det som har skett på förbundsnivå.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag lyfter fram flera orsaker till att det manliga och kvinnliga folkskollärarförbunden väljer att begrava stridsyxan (bland annat tryckte TCO på, de ville inte ha den här konflikten inom de egna leden), men det resultat jag diskuterar mest är att när de väl blir sams så börjar den nioåriga grundskolan växa fram, både planerings- och försöksmässigt. Ironiskt nog så leder enandet av det två förbunden till att en ny elakartad konflikt uppstår mellan folkskollärarna och de nya adjunkterna: man kunde nämligen inte enas om vem skulle få undervisa på det nybildade högstadiet. Den konflikten var så djup att den fortfarande levde kvar bland den äldre generationen lärare så sent som 1994. En konflikt byts helt enkelt mot en annan, men nu är det istället två olika lärarkulturer som krockar. I den nya konflikten står manliga och kvinnliga lärare på samma sida – en ny fiende enar, heter det ju. Intressant är också att vid slutet av 50-talet har manliga och kvinnliga folkskollärare precis samma anställningsvillkor, de är faktiskt jämställda, men ojämlikhet föds i nya former i den nya grundskolan: männen utbildar sig i högre utsträckning till högstadielärare medan kvinnorna blir kvar i de lägre skolåren. Man kan även se att männen blir skolledare i större utsträckning än kvinnorna. En ny underordning skapas alltså: männen gör karriär inom den nya skolan, medan kvinnorna halkar efter. Det är här som man kan se början till läraryrkets feminisering (eller som jag kallar det, avmaskulinisering) eftersom männen gör karriär eller väljer helt andra yrkesbanor. Initialt så fanns det en brist på högstadielärare och därför erbjöds lärarna en ettårig vidareutbildning. I runda slängar var det 2/3 av männen som tog den chansen, och av dem som blev rektorer är männen i total dominans. Man undrar ju vad det är som driver männen att ta för sig, men inte kvinnorna? Avhandlingen är skriven ur männens perspektiv, men självklart funderar man mycket över varför inte fler av kvinnorna väljer att gå den där ettåriga utbildningen.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag vill inte vara elak på något sätt, men jag tycker nog att det här är en sorts demaskering av en yrkeskår som har varit väldigt idealiserad. Jag förbluffades över att debatten var så hätsk som den faktiskt var, men även att den tidsmässigt förekom så sent som den gjorde. En annan överraskning var att när det var på gång att kvinnliga och manliga folkskollärare skulle få lika lön, så gick lärarhustrurna samman i en stor manifestation för att förhindra det – kvinnor gick alltså emot kvinnor. Det visade sig senare att hela aktionen var en bluff, iscensatt och organiserad av det manliga folkskollärarförbundet. Det är en ganska förslagen handling som ledde till en rätt stor opinionsrörelse – de här fruarna gjorde till och med en regeringsuppvaktning – men bakom ligger alltså det manliga folkskollärarförbundet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av läraryrket, dess historia men även av genushistoria generellt. Avhandlingen lyfter fram en bakgrund och förklaring till skolans feminisering. Jag visar varför vi har så många kvinnliga lärare i skolan idag, men inte varför och vart männen tar vägen – så det är frågor som skulle vara intressant att forska vidare om.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Man kan inte säga att resultaten är praktiskt användbara i verksamheten, däremot så tror jag att de kan ha ett värde genom att de öppnar upp för en debatt och skapar en ökad förståelse för skolan ur ett genusperspektiv. Det här är en stycke genushistoria som kan vara bra att ha med sig. Dessutom ska varje yrke med självaktning ha en egen historia, och det här är läraryrkets – hur konfliktfylld den än må vara!

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2008-02-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-16 15:46 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser