2007-06-28 00:00  3602 Dela:

Stort som smått ryms i rektors ledarskap

Josefin Brüde Sundin

Född 1975
i Linköping

En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer.

Linköpings universitet,
2007-05-11


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag kom in i ett projekt som min handledare redan hade planerat, så ämnet var inte riktigt självvalt, men det som gjorde mig intresserad var främst den etnografiska metoden och att studien skulle ha ett genusperspektiv. Jag är inte lärare själv och har inte arbetat i skolan, men min C-uppsats rörde skolans värld och jag har pedagogik som huvudämne i min examen, så det är inte en helt främmande värld. Så här i efterhand känner jag mig oerhört privilegierad över att ha fått fördjupa mig i ett ämne som jag funnit långt mer intressant och spännande än jag från början trodde var möjligt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers vardagliga arbete och ledarskap: inte vad de bör göra, utan vad de faktiskt gör. Jag värderar inte deras arbete, utan försöker enbart förstå deras vardagliga arbete och ledarskap med allt vad det innebär. Syftet är att försöka fånga och förstå innebörden och komplexiteten av att vara rektor från ett etnografiskt, kulturellt och genusinspirerat perspektiv: jag har försökt arbeta lite som en antropolog och sneglat lite på metoden och synen inom socialantropologi.
– Avhandlingen är uppdelad i tre delstudier: den första består av ett fältarbete hos en kvinnlig rektor i 1 ½ år, då jag har följt henne i arbetsvardagen både inom och utom skolan. Den andra delstudien består av två minifältarbeten hos en kvinnlig och en manlig rektor, i två respektive fyra månader. Delstudie nummer tre innehåller kompletterande intervjuer med fyra rektorer (två kvinnor och två män).

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Ett viktigt resultat är att skolledarskapet framför allt sker i interaktion med andra människor – möten är ett centralt inslag i ledarskapet och mycket viktiga. Det som är nytt i min studie är mötenas betydelse för rektorerna själva och människorna omkring dem. Emotioner har en framträdande roll i avhandlingen: eftersom yrket handlar om människor så kommer känslor ofrånkomligen in i bilden – för en rektor är det därför extra viktigt att vara närvarande i vardagen. Som rektor är du förstås inte heller känslomässigt neutral, dessutom hamnar rektorerna ofta mitt emellan olika delkulturer där man försöker tillgodose olika intressen på ett så bra sätt som möjligt, vilket i sin tur skapar ett emotionellt spänningsfält. Rektorer bedriver även en hel del mikropolitik i vardagen i form av förhandlingar med olika människor.
– I avhandlingen urskiljer jag konturerna till ett genuskontrakt, det vill säga mycket konkreta kulturella föreställningar om kvinnor och män samt kvinnligt och manligt som rektorerna måste förhålla sig till på olika sätt. Rektorerna i studien svarade initialt att kön inte hade någon betydelse för deras ledarskap, de framställer rektorskapet som en genusneutral praktik. Men efter ett tag framkommer det att det finns könsrelaterade föreställningar som de har att förhålla sig till: till exempel säger en rektor att kvinnor har högre förväntningar på kvinnor, en annan att män traditionellt förknippas med ledarskapsrollen. Rektorerna själva hjälper även till att vidhålla dessa positioner genom att agera på ett visst sätt, en rektor använde sig till exempel av ironi som ett sätt att förhålla sig till genusordningen.

Vad är då en ”riktig” rektor – för att återknyta till din titel?

Det varierar beroende på vem du talar med, var du befinner dig i tiden, om rektor är en man eller kvinna – något entydigt svar finns inte, tid, rum och plats styr! Men det titeln antyder är också mitt sätt att undersöka rektorernas arbete – jag har varit hos rektorerna på riktigt, i deras verklighet, jag har inte läst dokument som andra har skrivit om dem eller tittat på det som omgärdar deras praktik, utan jag har verkligen varit med dem.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Vad det överhuvudtaget innebär att vara rektor! Jag tänkte nog lite naivt att han eller hon sitter väl där och bestämmer, och så framträder istället en otroligt komplex bild av deras ledarskap. Jag förvånades också över samstämmigheten när det gällde genus: rektorerna upplevde det på samma sätt, både män och kvinnor sa ungefär samma saker, till exempel att männen kunde ha en lite mer tillbakalutad hållning till sitt ledarskap medan kvinnorna fick bevisa sig lite mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis rektorer. Jag har inte ambitionen att ge dem några förslag kring hur de ska göra i sitt ledarskap, men jag hoppas att jag kan ge dem begrepp för hur de kan tänka kring ledarskapet, inte minst hur utomstående förstår och uppfattar det som händer i verksamheten. Jag har heller inte utgått från någon fastställd definition av vad ledarskapet är, jag märkte ganska omgående att det kan förekomma i så många situationer där man inte hade förväntat sig det, men det får inte förringa meningsfulla innebörder av vad ledarskapet är. Det viktiga tror jag ändå är att lyfta fram att det inte bara handlar om utvecklingsfrågor och formella möten, utan att det är så mycket mer: jag ser det som en meningsfull helhet, även om det säkert kan framstå som löst hopplockade arbetsuppgifter som sköts ganska slumpmässigt ibland.
– Jag tror även att politiker kan ha nytta av resultaten, så att de inför reformer eller andra förändringar kan ta del av en bild av hur verkligheten kan se ut.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Resultaten kan ge en förståelse för hur man kan se på skolledarskap, rektorers arbete och verksamheten runt omkring – och därmed börja agera utifrån det. Jag hoppas att avhandlingen kan bli del av både rektors- och lärarutbildningen, för att skänka en mer realistisk bild av vad arbetet innebär. På så sätt kan framtida rektorer bli bättre rustade för arbetet och få en klarare bild av vad de ger sig in i. Inte för att med det hävda att det på något sätt skulle vara något negativt att vara rektor – alla rektorer som ingår i studien har påpekat att deras arbete är fantastiskt roligt!

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2007-06-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 09:14 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.