Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet, både genom högre lön och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning, som också visar att kvinnor relativt sett har bättre studieresultat på högskolan än män som haft samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet.

Linn Karlsson
Linn Karlsson

Född: 1992
Bor i Umeå

Disputerade 2021-10-22
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är nationalekonom i grunden och intresserad av samhällsfrågor. Efterhand upptäckte jag att metoder från nationalekonomin kan användas för att studera olika utfall av utbildning. Det kan till exempel handla om olika vägar till högre utbildning – frågan om vem som blir antagen eller inte får stora konsekvenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är fyra fristående delar. Det huvudsakliga temat är andra chansen, alltså hur det fungerar att kompensera för eller ta i kapp något man missat. Det handlar både om komvux och om högskoleprovet. En av uppsatserna avviker från temat. Det är en analys av sambandet mellan datoranvändning och testresultat i grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En studie visar att studenter på universitetet som antagits via betyg klarar sig bättre än de som antagits via högskoleprovet. Vi har specialstuderat de som antogs med lägst antagningspoäng och sett att en liten omallokering av de ”sista” platserna skulle kunna få effekter. Det gäller framför allt för vissa utbildningar, exempelvis ingenjörsutbildningar, där det finns ett bredare spann i antagningspoängen. Däremot skulle det ha mindre betydelse med en omallokering på exempelvis juristprogrammet. Där är det små skillnader mellan gruppens resultat på högskoleprov och betygsmeriter. En annan studie visar att kvinnors studieresultat på universitet generellt blir bättre än vad deras betyg eller resultat på högskoleprovet förutspår. Studien jämför kvinnors och mäns studieresultat i relation till betyg eller högskoleprov.

– Den fjärde studien visar att det är lönsamt för personer som studerat på komvux att studera vidare på universitetet. Jag har funnit en positiv effekt både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet.

– I studien om datoranvändning syns ett negativt samband mellan daglig användning i skolan och hemma och testresultaten i matematik och naturvetenskap i TIMSS för årskurs 4. Det negativa sambandet i testen gäller särskilt när det handlar om daglig användning av datorer. Måttlig användning hemma, veckovis eller månadsvis, har däremot en positiv association. Tidigare studier har pekat i samma riktning.

Vad överraskade dig?

– Kvinnor har relativt sett bättre studieresultat på högskolan än män även om de kom in på samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet. Kvinnor tenderar att ta fler poäng i de kurser de registrerat sig för jämfört med män, oavsett var på antagningsskalan vi tittar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare som vill veta mer om hur antagningsgränser påverkar studentsammansättningen. Om man vill maximera studieresultaten så verkar det som att fler ska tas in på betyg, samtidigt skulle det påverka studentsammansättningen och vi vet att det finns en snedrekrytering till universitetet. Det är också tydligt att det ser olika ut för olika program.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2021-12-02 22:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-10 14:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!