Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet, både genom högre lön och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning, som också visar att kvinnor relativt sett har bättre studieresultat på högskolan än män som haft samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet.

Linn Karlsson
Linn Karlsson

Född: 1992
Bor i Umeå

Disputerade 2021-10-22
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är nationalekonom i grunden och intresserad av samhällsfrågor. Efterhand upptäckte jag att metoder från nationalekonomin kan användas för att studera olika utfall av utbildning. Det kan till exempel handla om olika vägar till högre utbildning – frågan om vem som blir antagen eller inte får stora konsekvenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är fyra fristående delar. Det huvudsakliga temat är andra chansen, alltså hur det fungerar att kompensera för eller ta i kapp något man missat. Det handlar både om komvux och om högskoleprovet. En av uppsatserna avviker från temat. Det är en analys av sambandet mellan datoranvändning och testresultat i grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En studie visar att studenter på universitetet som antagits via betyg klarar sig bättre än de som antagits via högskoleprovet. Vi har specialstuderat de som antogs med lägst antagningspoäng och sett att en liten omallokering av de ”sista” platserna skulle kunna få effekter. Det gäller framför allt för vissa utbildningar, exempelvis ingenjörsutbildningar, där det finns ett bredare spann i antagningspoängen. Däremot skulle det ha mindre betydelse med en omallokering på exempelvis juristprogrammet. Där är det små skillnader mellan gruppens resultat på högskoleprov och betygsmeriter. En annan studie visar att kvinnors studieresultat på universitet generellt blir bättre än vad deras betyg eller resultat på högskoleprovet förutspår. Studien jämför kvinnors och mäns studieresultat i relation till betyg eller högskoleprov.

– Den fjärde studien visar att det är lönsamt för personer som studerat på komvux att studera vidare på universitetet. Jag har funnit en positiv effekt både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet.

– I studien om datoranvändning syns ett negativt samband mellan daglig användning i skolan och hemma och testresultaten i matematik och naturvetenskap i TIMSS för årskurs 4. Det negativa sambandet i testen gäller särskilt när det handlar om daglig användning av datorer. Måttlig användning hemma, veckovis eller månadsvis, har däremot en positiv association. Tidigare studier har pekat i samma riktning.

Vad överraskade dig?

– Kvinnor har relativt sett bättre studieresultat på högskolan än män även om de kom in på samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet. Kvinnor tenderar att ta fler poäng i de kurser de registrerat sig för jämfört med män, oavsett var på antagningsskalan vi tittar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare som vill veta mer om hur antagningsgränser påverkar studentsammansättningen. Om man vill maximera studieresultaten så verkar det som att fler ska tas in på betyg, samtidigt skulle det påverka studentsammansättningen och vi vet att det finns en snedrekrytering till universitetet. Det är också tydligt att det ser olika ut för olika program.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2021-12-02 22:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-10 14:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Samhällskunskap

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Text: Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Mer ”action” än teori i läromedel i litteratur

Läromedel i litteratur för gymnasiet anstränger sig för att få ämnet att framstå som hippt och fullt av "action". Men de läromedel jag granskat saknar ett kritiskt förhållningssätt till litteraturen, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Vad har litteraturen för plats i skolan?

Varför läsa skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om varför vi egentligen bör läsa och studera skönlitteratur i skolan. Han tar avstamp i den litteraturdidaktiska forskningen, som enligt honom är på väg att förlora själva litteraturen ur sikte.

Rektor ges inte mandat att leda i verkligheten

Helena Hallerström har undersökt vilka normer det är som styr rektorernas handlande i skolutvecklingsarbetet. Hennes avhandling visar att rektorerna leder utan att styra: den faktiska ledarrollen är otydlig och saknar strategi. Istället går det mesta ut på att bejaka lärarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.