2006-11-06 00:00  3910 Dela:

Skolans historiska funktion som folkfostrare

Helene Båtshake

Född 1974
i Helsingborg

Lena lär lyda. Fostran och disciplinering i svensk skola 1947-1956

Lunds universitet
2006-09-29


AVHANDLING

 

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Intresset har vuxit fram under hela min grundutbildning, jag började läsa pedagogik direkt efter gymnasiet, och fortsatte sedan med att studera etnologi. Så det är nog där det har tagit sin början.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fostran och disciplinering i den svenska skolan mellan 1947-1956. Den här tidsperioden är intressant, för att det är då 40-talisterna börjar skolan, men det är dessutom en spännande brytningstid: parallellskolesystemet överges till förmån för enhetsskolan, andra världskriget har just tagit slut, det finns en god framtidstro, folkhemmet byggs och det föds många barn. Det går bra för Sverige, helt enkelt.
-Jag har framför allt tittat på skolans latenta funktion som folkfostrare. Fostransuppdraget har ett nära samband med framväxten av det moderna samhället, som krävde medborgare som, förutom att kunna saker som att läsa och skriva, tänkte på ett likartat sätt. Jag har tittat på fackpress och läseböcker (den första läseboken barnen får när de börjar skolan) och analyserat den bild av barnet och fostransuppdraget som framkommer. I de här skrifterna får man en tydlig bild av samhället och hur en god samhällsmedborgare ska vara.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– I min analys får jag fram de rådande synsätt som finns kring fostran och disciplinering: en tydlig bild av synen på barn, skola, samhälle och kunskap träder fram. Det blir väldigt intressant när man jämför det med dagens samhälle. Tittar man på läseböckerna, så märks det att det inte bara handlar om att barnet ska lära sig läsa, utan även att barnen ska ta till sig av bilden av den goda medborgaren/samhället som böckerna förmedlar. I fackpressen debatteras ämnen som agans vara eller icke vara och vänster- / högerhänthet, men man märker också ett stort behov hos skolan att gå in och se till att barnen gör något vettigt på sin fritid – trots att det egentligen inte är skolans sak. Man trodde att barnet kunde styras utifrån, till skillnad från idag då vi betraktar barnet som mer inifrån styrt: istället för yttre påverkan arbetar de verksamma i skolan idag med att lockar fram det som finns inom barnet. De debatteras också mycket kring det allmänna förfallet hos ungdomen – det var bättre förr heter det ju, lustigt nog är det alltid pojkarna som står i fokus i den diskussionen. Sammantaget så framträder en bild av ”familjen lagom” när man läser fackpress och läseböcker från den här tiden.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Tron på att man kan forma barnen, att man ska aga dem till förändring, det var fascinerande på ett sätt. Jag är ju barn av min tid, så det här framstår som väldigt annorlunda fastän det inte var så länge sedan. Läseböckerna förvånade mig också en del – en liten svart pojke som ska skrubbas vit i en balja, det känns ganska främmande idag – men den boken användes ända in på 80-talet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärare har nytta av den, och den kan nog även komma till god användning på lärarutbildningen, för att få en bild av hur skolutvecklingen har sett ut.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Min avhandling tjänar som ett historiskt nedslag, syftet är att uppmärksamma utvecklingen och bidra med en viktig pusselbit till bilden av hur det har sett ut. Jag tror att det är god läsning när vi ska fundera över dagens fostransuppdrag, och hur vi vill att det ska utvecklas.

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2006-11-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 11:00 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.