Dela:

Rektor ges inte mandat att leda i verkligheten

Helena Hallerström

Född 1943
i Åtvidaberg

Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling

Lunds universitet
2006-10-09


AVHANDLING

 

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har lärarbakgrund och har varit utbildare i den statliga rektorsutbildningen i många år. Intresset för de normer som styr rektorernas roll och deras ansvar för skolutvecklingen väcktes under min tid där – det kändes som att jag befann mig mitt i den här frågan om rektorernas ansvar att driva och inspirera skolutveckling, jag var bara tvungen att skriva om det. Efter kommunaliseringen hamnade allt ansvar för skolutveckling hos kommunen, med rektor som ansvarig. När försöket med en borttagen timplan satte igång var det som att jag fick mitt forskningsämne från ovan: det här var min möjlighet att undersöka vilken roll skolledaren tog i ett förändringsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad det är som styr och påverkar rektorer när de väljer hur de ska agera som ledare för att påverka skolans utveckling i enlighet med de nationella målen. Hur tänker rektorerna, vad finner de för vägar för att jobba med sin personal? Jag skriver i avhandlingen om rektorers normer, och det kan vara bra att förtydliga att normbegreppet i det här sammanhanget handlar om de outtalade regler som styr i vardagen: jag syftar på inbäddade handlingsnormer som man inte kan sätta ord på, som är osynliga. Jag ville veta om det fanns inbäddade normer i skolans miljö som gör att lärare och rektorer handlar på ett ganska likartat sätt över hela Sverige. Syftet var att lyfta fram det som vi tar för givet i verksamheten, att vi ska kunna prata om det som inte syns – inte bara att det ÄR på ett visst sätt, utan mer om vi är NÖJDA med det här sättet att arbeta: tycker vi verkligen att det blir bra, när vi gör så här?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Samtidigt som rektorerna är ledare för skolans verksamhet har de en otydlig FAKTISK ledarroll när det gäller utvecklingsuppdraget. Rektor är styrd från så många håll: det blir som ett korsdrag mellan den politikers och lärares krav på vad en ledare ska vara – som ofta går ut på att man inte ska vara så mycket ledare överhuvudtaget, utan istället fokusera på att bejaka lärarna. Rektorer är oerhört lyhörda gentemot sin personal, de försöker driva utvecklingsfrågorna i samspel med pedagogerna, men konsekvensen blir att de leder utan att styra. Jag vill se en tydligare faktiskt ledarroll: kanske är rektorerna för mycket lärare fortfarande, de har ju oftast bakgrund som pedagog, men deras ledarroll blir osynliggjord när de skapar den här samarbetskulturen med lärarna. Jag tror att samtliga parter skulle vinna på en tydligare rektorsdomän – en tydlig ledarbefattning. Det handlar inte om det här direkta ledarskapet, att gå in och peta och säga ”gör så här”, utan om att LEDA verksamheten i stort mot de målsättningar som finns.
– Att rektor ska vara tillgänglig för alla och att det är en befattning där man ska göra allt, det vet vi redan. Det intressanta för mig var att ta reda på vad rektorerna gjorde med den faktiska tid som de lade på skolutvecklingsarbete. Hur tänkte de, vilken ledarstrategi fanns? Det visade sig att rektorerna inte har några tydliga utvecklingsstrategier- de lyssnade huvudsakligen på lärarna. Det saknas normer som gör att rektor blir efterfrågad för sin uppgift. Den normen skulle vi behöva skapa: rektorer behöver få en tydlig och klar känsla för att de har ett EGET yrke, de ska till exempel inte gå samma utbildningar som lärare, för de har inte samma roll.
– Många rektorer känner att det är tabu att prata ämnesinnehåll med en lärare om de inte har undervisat i ämnet själva, men rektorer ska inte vara experter på vissa ämnen, de ska vara experter på motivation, ledande och lärande. Trots det skapar de en osäkerhet för sig själva, de blir otrygga på fel saker. Som rektor är man ensam i en kultur, och jag förstår att man vill känna en viss tillhörighet med lärarna, men det kan också bli för mycket tyngdpunkt på samhörigheten – ”jag vet hur det är”. Den insikten behöver kompletteras med andra kunskaper: inom omvärldsanalys, integrationsfrågor, vuxnas lärande – klassiska ledarkunskaper. Jag tror att man som rektor måste fråga sig vad man behöver veta UTÖVER hur det är att vara lärare. Här behövs stöd, utbildning och mentorskap, som kan bygga vidare på rektorernas lärarbakgrund.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag har varit utbildare i rektorsutbildningen i tio år, det är inte mycket som direkt har förvånat mig när jag har arbetat med avhandlingen, utan det handlar mer om att jag har fått belägg för alla de saker som jag har hört under mina år som rektorsutbildare. Men en förvåning var nog att jag inte fick fram tydligare tankar om ledarstrategier från de rektorer som deltagit i min studie. De har alla gått rektorsutbildningen, men de använder sig inte av den kunskap som de erövrade där. Det är uppenbart att det är andra normer som tar över när man kommer ut i verkligheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla i skolans verksamhet har nytta av att diskutera vad vi ska göra med de här resultaten, och givetvis även rektorsutbildningen. ”Vi måste stärka rektorerna” säger många, med det blir ändå inte så. Den här avhandlingen kan fylla en funktion genom all empiri och alla citat som visar hur verkligheten ser ut. Jag tror att vi behöver normstödjande kulturer för att stärka rektorerna, men också att man efterfrågar en förändring av rektors roll, både uppifrån och nerifrån. Alla goda intentioner tar ibland över, då blir det lätt lösningar som går ut på att rektor ska stärkas genom att läsa en bok eller gå en kurs, men det är kanske inte den vägen man ska gå. Min avhandling kan bidra med en del svar: genom att sätta ord på det som sker i verksamheten blir det synliggjort, och då kan vi utmana det! För det är inte dåligt, det arbete som rektorerna gör – det är bara inte tillräckligt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att mina resultat kan påverka skolan indirekt, om det jag har pratat om i den här intervjun blir verklighet. Om lärare efterfrågar att få diskutera det här med sin rektor, och om man jobbar med det här professionellt både som lärare och rektor – då tror jag att man kan få en bättre skola.

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2006-10-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 12:56 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!