Dra nytta av bedömningens styrande kraft

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och har själv brottats med bedömningsfrågor – så som jag misstänker att de flesta lärare gör – så när jag såg den här doktorandtjänsten vid Malmö högskola så sökte jag den. Jag skrev även mitt examensarbete om bedömning, så det här är en fråga som har följt mig under en tid.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen angriper en del av de problem som finns kring bedömning inom utbildningen idag: mycket av den bedömning som sker i skolan är ren kunskapsbedömning, det vill säga man försöker ta reda på vad studenten eller eleven kan, men kopplingen mellan vad man kan och vad man faktiskt kan göra med sina kunskaper är oftast ganska svag. I avhandlingen utgår jag därför från en kompetensbedömning, det vill säga hur studenterna använder sina kunskaper. Jag tillämpar även en autentisk bedömning, vilket innebär att den examination som studenterna genomgår är i mesta möjliga mån troget det som studenterna måste kunna behärska utanför utbildningssituationen, det vill säga i sitt kommande yrke. Det är studenternas agerande som bedöms i studien: de fick titta på och analysera ett antal filmade klassrumssituationer, eftersom vi vet sedan tidigare vet att studenter har svårt att hantera komplexa undervisningssituationer. Vad var det egentligen som hände i filmen, och hur kunde situationen lösas? Utifrån studenternas handlande bedömdes sedan hur bra de var på att lösa klassrumssituationer.
– Vi vet idag att bedömning är en faktor som i stor utsträckning styr vad studenterna lär sig under en utbildning, därför ville jag ta reda på hur bedömning kan utformas för att stötta studenternas lärande. Ett viktigt syfte med avhandlingen har således varit att ta reda på hur man kan utforma lärande bedömningar som samtidigt är tillförlitliga och trovärdiga. Bedömningar av studenters agerande blir nämligen ofta subjektiva, och det var ett problem som jag ville försöka komma till rätta med i avhandlingen. Jag skapade därför matriser för att både öka tillförlitligheten i bedömningen men också för att de kunde tjäna som hjälpmedel för studenterna under examinationen – och därigenom förbättra lärandet under bedömningen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har gjort en rejäl genomgång av den befintliga forskningen och tagit fram ett antal riktlinjer för hur man kan öka tillförlitligheten, trovärdigheten och lärandet i bedömningen. Dessa riktlinjer använde jag mig av när jag skapade matriserna som användes vi bedömningen av lärarstudenterna, där ett av avhandlingens syften kan sägas vara att kontrollera om matriserna ledde till att bedömningen faktiskt blev tillförlitlig och stöttade studenternas lärande så att de presterade bättre. Studien visar att studenternas lärande förbättrades: dels jämförde jag resultaten för studenter som använde respektive inte använde matriserna, dels har jag (för varje årskull som testades) successivt blivit tydligare med instruktionerna och även delat ut bra och dåliga studentsvar som exempel. Det kan tyckas lite motsägelsefullt att tala om för studenterna vad det är vi vill veta inför en examination, men om målet är att studenterna ska lära sig det här och kunna tillämpa det i sitt framtida yrke, då måste vi öka tydligheten och transparensen i bedömningen. Studenter och elever kommer nämligen alltid att försöka gissa sig till vad det är läraren vill åt, men då är det bättre att vi talar om det för dem – när studenterna står inför den där komplexa undervisningssituationen så vill vi ju att de ska kunna hantera den. Självklart utformas dock frågorna på ett sätt som tvingar studenterna att tänka själva.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att det blev en sådan oerhörd förändring av studenternas prestationer när vi var tydliga med vad som krävdes av dem. Vissa delar höjdes med över hundra procent, studenterna uppvisade oerhört mycket bättre prestationer. Jag har dessutom tittat på om det finns några grupper som klarar sig bättre eller sämre än andra eftersom lärarutbildningen är ganska heterogen, särskilt i Malmö. I skolsammanhang talas det mycket om att flickor, svenskfödda elever och studenter med föräldrar som har hög utbildningsstatus klarar sig bäst, men vi kunde inte urskilja några sådana grupper i studien – ingen grupp presterade tydligt bättre än någon annan. Individuella skillnader fanns givetvis, men ju tydligare vi var med våra förväntningar desto mindre blev skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever, vilket antyder att tydlighet har en utjämnande effekt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen och lärare i allmänhet: det här har stor pedagogisk potential och jag kommer att göra mitt bästa för att sprida det genom att syssla mycket med fortbildning under hösten. Med tanke på hur styrande bedömning har visat sig vara för elevers studier är det hög tid att vi börjar använda oss av det som ett verktyg för att förbättra deras lärande.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– I avhandlingen finns både riktlinjer och exempel som kan användas som en mall för de lärare som vill arbeta med autentisk och lärande bedömning. De matriser som vi har använt oss av bör rimligen kunna användas även inom andra områden på lärarutbildningen, men det är inte något vi har undersökt i studien. Examinationen i avhandlingen gjordes på en dator, vilket är perfekt om man vill försöka komma ifrån traditionella skriftliga prov och till exempel använda sig av film. Jag har själv arbetet med grundskollärare vid sidan om avhandlingsprojektet för att testa bedömningssystemet även i de lägre skolåren. Det visade sig fungera alldeles utmärkt: eleverna uppskattar det här systemet oerhört mycket, oavsett ålder och ämne. De blir helt enkelt glada när de slipper gissa sig till vad det är lärarna vill åt, och kan då istället koncentrera sig på det som är viktigt.

Hedda Lovén