Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Kyrkan erbjuder en öppenhet skolan saknar

Publicerad:2008-04-18
Uppdaterad:2012-04-16
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Att konfirmera sig är förvisso en religiös upplevelse, men inte enbart, säger forskaren Elisabeth Porath Sjöö: det är också en bildningsresa som berör hela individen. Ungdomarna i hennes avhandling berättade om en kyrka som uppmuntrade till fritt tänkande och diskussion – i motsats till skolan.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv varit verksam som församlingspedagog inom svenska kyrkan, och till en av mina arbetsuppgifter hörde då att undervisa konfirmanderna. Jag har letat efter forskning om konfirmander men insett att det finns ganska lite, samtidigt som det finns mycket antaganden om vad konfirmationsläsningen faktiskt innebär för de ungdomarna som deltar. Jag bestämde mig därför för att ta reda på hur det såg ut i verkligheten – genom att fråga ungdomarna själva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen var att försöka bidra till en förståelse för konfirmandtidens innebörd. Jag har intervjuat femton konfirmander om deras upplevelser cirka 2-3 månader efter deras konfirmation. Ungdomarna är utvalda från sex olika konfirmandgrupper eftersom jag ville ha en generell beskrivning av deras erfarenheter och inte något som kunde förklaras utifrån en specifik konfirmandgrupp. I studien ingår både konfirmander som åkt iväg på läger och sådana som har gått på en traditionell konfirmationsläsning. Jag kunde se att det här var en stor upplevelse för ungdomarna, som genomgick en förändring: att konfirmera sig är en bildningsresa, som visserligen handlar om religion, men absolut inte uteslutande om det. Resan handlar även om att bli människa och individ, och om att börja tänka annorlunda kring livet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att konfirmandundervisningen är något mer än en religiös upplevelse, det är något som berör hela individen. Ungdomarna i min avhandling upplever förändring på flera olika sätt, både när det kommer till deras sätt att handla och reflektera. Konfirmanderna sa själva att när de började sin konfirmationsläsning så visste de inte riktigt vad det var, eller vad det skulle innebära. De använde hela tiden skolan som jämförelsepunkt när de pratade om konfirmandundervisningen: skolan var obligatorisk – konfirmandundervisningen frivillig, i skolan var man tvungen att leverera färdiga svar – i konfirmandundervisningen fick man tänka fritt, i skolan bedöms man och får ett betyg – det kravet finns inte i konfirmandundervisningen, och så vidare. Just möjligheten till diskussion och fritt tänkande var något som konfirmanderna uppskattade under sin konfirmandtid. De här ungdomarna går i årskurs åtta och nio, de har precis fått betyg för första gången och man märker att det är en stor sak i deras liv: jag kan se att det behövs andra möjligheter att prata och diskutera frågor av det här slaget lite friare än i skolan, eftersom det i skolan oftast finns ett prov eller ett betyg som hägrar i bakgrunden.
– Tittar man på skälen till varför ungdomar väljer att konfirmera sig, så hänvisar många av dem till tradition och nyfikenhet. Samtidigt kan man ha olika skäl för att gå in i en konfirmand-undervisning, men det är en annan sak att börja och en annan att stanna kvar: jag kunde se att ungdomarna fick ut något av det här som gjorde att de valde att återkomma till undervisningen. Sverige är ett sekulariserat land, samtidigt pratar vi mer om religion idag än vad vi gjorde förr, fast vi gör det på ett annat sätt: religion är inte längre kopplat till just svenska kyrkan utan idag diskuterar vi främst många olika religioners förhållande till varandra. Ungdomarna i min studie framhöll dock att de saknade en diskussion om andra religioner i sin konfirmandundervisning – inte minst ville de veta hur den kristna kyrkan stod i relation till andra religioner.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att upplevelsen var så stark för de här ungdomarna! Och att de gång på gång kom tillbaka till de här med möjligheten att tänka fritt och diskutera – det är kanske inte det första man tänker sig att konfirmander skulle svara när man frågar dem om vad de mötte i den svenska kyrkan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svenska kyrkan, som nu faktiskt kan ta del av en studie där fokus ligger på ungdomarnas egna upplevelser av sin konfirmandtid. Jag tror även att avhandlingen kan vara intressant för alla som på något sätt arbetar med ungdomar, religion, livsfrågor och etiska ställningstaganden. Det finns exempel på olika metoder och sätt att förmedla upplevelser som ungdomarna har beskrivit i avhandlingen (till exempel vandringar), som jag tror att berörda kan ha nytta av.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att det finns en hel del i avhandlingen som skolan kan ha nytta av – till exempel har jag ofta fått höra att i årskurs åtta behöver man inte ta upp kristendomen i religionsundervisningen eftersom eleverna ändå går på sin konfirmationsundervisning, men så kan man givetvis inte se det. Jag tror även att skolan skulle kunna inspireras av den tematisering som svenska kyrkan har utvecklat i arbetet kring ungdomar och religion. Jag tycker även att man bör fundera lite på vad det innebär att ungdomarna hela tiden ställer skolans undervisning och konfirmandundervisningen i ett motsatsförhållande till varandra.
– Det är en gammal tradition att man blir vuxen i samband med att man konfirmeras, och det är kanske inte så konstigt med tanke på att konfirmationen ligger i en brytningstid (15 år) när ungdomar funderar mycket kring livet. Det är jätteviktigt för de här ungdomarna att bli tagna på allvar just då, och känna att någon verkligen lyssnar på det man säger. Ungdomarna i min avhandling upplever att det saknades sådana möjligheter i skolan, och det tror jag är viktigt att ta till sig av.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev