Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Publicerad:2006-06-12
Uppdaterad:2013-02-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik,
samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit fascinerad av varför vissa människor tycker om att röra på sig, och andra inte. Själv älskar jag det, och jag har alltid undrat över varför inte alla andra tycker att det är lika roligt.
– Men forskningsfrågan, som växt fram under mitt yrkesliv som idrottslärare,var varför gymnasieungdomar på olika slags program verkade ha så väldigtolika ork och fysisk kapacitet. De hade ju inte valt sitt program på grundav idrotten. Jag ville veta om det verkligen var sådana stora skillnadermellan ungdomarna på de teoretiska respektive praktiska programmen somdet verkade.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om fysisk aktivitet, i ett livsperspektiv. Min utgångspunkt har varit tonåringar. Jag ser tonåren som ett resultat av barndomen och en förutsägelse om vuxenlivet, därför är de åren så intressanta.
– Jag har studerat drygt 300 tonåringar, samt 270 till 300 sex- till tolvåringarunder fyra års tid. Jag gjorde studien av barnen för att jag villese hur den fysiska kapaciteten grundläggs, och utvecklas under barndomen,och vilken betydelse skolans dos av fysisk aktivitet kan ha på denna utveckling.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Först och främst att det ÄR stora skillnader vad gäller fysisk kapacitet och ork mellan ungdomar på praktiska respektive teoretiska gymnasieprogram. Jag tycker att det är absurt, och jag tycker att det är en samhällsfråga, eftersom det är de som ska ha de tyngsta arbetena i framtiden som har sämst kapacitet. Det är verkligen viktigt att till exempel industri- och vårdarbetare orkar med sina yrken.
– En annan slutsats är att det går att påverka barns och ungdomarsfysiska kapacitet. När vi ökade veckodosen av fysisk aktivitet tilldrygt en lektionstimme om dagen istället för två i veckan försex- till tolvåringarna förbättrades deras kondition och motorik.De blev både duktigare i idrott, och tyckte att ämnet var roligare,och det gällde både de normal- och de överviktiga barnen.
– Den ökade rörelsetiden räckte dock inte för att stoppa ökningenav deras BMI, eller gemensamma viktökning. Ska man lyckas med det måsteman ha ännu mer fysisk aktivitet i skolan, eller ta till andra och totalasamhällsinsatser. Men skolan är ju en viktig plats att börja på,eftersom alla barn finns där.

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att det var så tydligt att det går att påverka barnen – och att samhället inte tar chansen att göra det. De som är ungdomar idag blir ju snart föräldrar, och orörliga föräldrar får orörliga, ofta överviktiga och med tiden kanske sjuka barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker! Jag vet att min avhandling redan har kommit till användning i riksdagen, fast den bara är en månad gammal. Sedan kan jag ju bara hoppas att det inte bara leder till mera prat, utan till handling. På det lokala planet hoppas jag att avhandlingen kan leda till att men ser nödvändigheten i att göra barns och ungdomars utbildning mera fysisk.
– Hälsa är ett komplext begrepp, men fysisk kapacitet är en del av det. Och Sverige är näst sämst i Europa när det gäller hur många minuter skoltid som läggs på idrottstimmar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det råder som bekant en väldig ämnesträngsel i skolan, och det finns ett alldeles för ångestfyllt fokus på de teoretiska ämnena. Men jag tror att man vinner tillbaka all tid man ”offrar” på fysisk aktivitet åt barnen. Jag tror att man måste se dem som helheter där kropp och fysiskt välbefinnande spelar en stor roll för att allt annat ska fungera. En grundläggande fysisk bildning kan vara ovärderlig i ett livsperspektiv.

Anna Lytsy

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev