Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Dennis Augustsson
Dennis Augustsson

Född 1968
Bor i Farhult

Disputerade 2020-10-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och som lärare i ämnet ingår medieproduktion. För lärare i övriga ämnen är det här inte lika självklara kunskaper. De generella skrivningarna i kursplanerna om medieproduktion i undervisningen ställer till problem då många lärare upplever att de kan för lite. Jag ville därför undersöka hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med fem lärare från två skolor, en seglande gymnasieskola i Sverige och en skola i USA. Syftet med projektet var att gemensamt designa en lärprocess för att utveckla lärarnas kunskaper i medieteknik så att de kunde använda det som ett verktyg i undervisningen.

– Avhandlingens fokus är lärarnas lärande och processen kring lärarnas kompetensutveckling. De teoretiska ramverk som vi använde var participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). De bygger övergripande på att kompetensutveckling bäst sker i den egna vardagen samt att lärande är en social process. Konkret byggdes projektet upp i cykler genom att lärarna inledningsvis fick en grundutbildning av mig i medieproduktion, därefter arbetade lärarna och jag tillsammans i workshops med att ta fram och diskutera olika idéer och undervisningsmodeller. Dessa testade och prövade sedan lärarna i sin egen undervisning. En bärande del i projektet var ett reflekterande förhållningssätt där vi hela tiden diskuterade vad som hände.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att deltagarstyrd kompetensutveckling i kombination med en aktivitetsteori som hjälp att utveckla idéer och lösa problem, ökar lärarnas kunskaper och gynnar deras utveckling. Med stöd av de teoretiska ramverken kunde vi utgå från det som lärarna upplevde som problem för att hitta arbetssätt som fungerade för dem. Ramverken bidrog också med handfasta och lite ovanliga verktyg, vi arbetade exempelvis ofta med post-it-lappar och genom att klippa och klistra. Avhandlingen sätter även ljuset på det faktum att lärare i mångt är ett designyrke där varje lärare designar sina egna lektioner. Problemet är att många lärare saknar verktyg för att reflektera kring de här processerna.

– Ytterligare en fråga som lyfts i avhandlingen är att medieproduktion i skolan ofta hanteras som en teknikalitet. Undervisning i berättarteknik och berättarstruktur ges inget större utrymme. En lärare i studien konstaterar att de ägnar fem lektioner åt undervisning i hur en rapport ska skrivas innan eleverna ens börjar skriva. Jag menar att det är en form av deprofessionalisering att kasta in digitala verktyg i skolan utan kunskaper om hur de ska användas.

Vad överraskade dig?

– Mest hur väl de teoretiska modellerna fungerade och kunde användas i lärarnas praktiska arbete. Teorierna är ganska komplicerade men som verktyg i samarbete mellan forskare och yrkesverksamma fungerade de utmärkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärarna själva. Jag skulle gärna se den här typen av processer i lärarutbildningen där forskare, yrkesverksamma lärare och lärarstudenter tillsammans undersöker frågor. Jag tror att det skulle gynna alla inblandade, genom att ge utveckling för de yrkesverksamma, en konkret lärsituation för studenterna och ett utökat forskningsfält för forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-28 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-04 11:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.