Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Dennis Augustsson
Dennis Augustsson

Född 1968
Bor i Farhult

Disputerade 2020-10-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och som lärare i ämnet ingår medieproduktion. För lärare i övriga ämnen är det här inte lika självklara kunskaper. De generella skrivningarna i kursplanerna om medieproduktion i undervisningen ställer till problem då många lärare upplever att de kan för lite. Jag ville därför undersöka hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med fem lärare från två skolor, en seglande gymnasieskola i Sverige och en skola i USA. Syftet med projektet var att gemensamt designa en lärprocess för att utveckla lärarnas kunskaper i medieteknik så att de kunde använda det som ett verktyg i undervisningen.

– Avhandlingens fokus är lärarnas lärande och processen kring lärarnas kompetensutveckling. De teoretiska ramverk som vi använde var participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). De bygger övergripande på att kompetensutveckling bäst sker i den egna vardagen samt att lärande är en social process. Konkret byggdes projektet upp i cykler genom att lärarna inledningsvis fick en grundutbildning av mig i medieproduktion, därefter arbetade lärarna och jag tillsammans i workshops med att ta fram och diskutera olika idéer och undervisningsmodeller. Dessa testade och prövade sedan lärarna i sin egen undervisning. En bärande del i projektet var ett reflekterande förhållningssätt där vi hela tiden diskuterade vad som hände.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att deltagarstyrd kompetensutveckling i kombination med en aktivitetsteori som hjälp att utveckla idéer och lösa problem, ökar lärarnas kunskaper och gynnar deras utveckling. Med stöd av de teoretiska ramverken kunde vi utgå från det som lärarna upplevde som problem för att hitta arbetssätt som fungerade för dem. Ramverken bidrog också med handfasta och lite ovanliga verktyg, vi arbetade exempelvis ofta med post-it-lappar och genom att klippa och klistra. Avhandlingen sätter även ljuset på det faktum att lärare i mångt är ett designyrke där varje lärare designar sina egna lektioner. Problemet är att många lärare saknar verktyg för att reflektera kring de här processerna.

– Ytterligare en fråga som lyfts i avhandlingen är att medieproduktion i skolan ofta hanteras som en teknikalitet. Undervisning i berättarteknik och berättarstruktur ges inget större utrymme. En lärare i studien konstaterar att de ägnar fem lektioner åt undervisning i hur en rapport ska skrivas innan eleverna ens börjar skriva. Jag menar att det är en form av deprofessionalisering att kasta in digitala verktyg i skolan utan kunskaper om hur de ska användas.

Vad överraskade dig?

– Mest hur väl de teoretiska modellerna fungerade och kunde användas i lärarnas praktiska arbete. Teorierna är ganska komplicerade men som verktyg i samarbete mellan forskare och yrkesverksamma fungerade de utmärkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärarna själva. Jag skulle gärna se den här typen av processer i lärarutbildningen där forskare, yrkesverksamma lärare och lärarstudenter tillsammans undersöker frågor. Jag tror att det skulle gynna alla inblandade, genom att ge utveckling för de yrkesverksamma, en konkret lärsituation för studenterna och ett utökat forskningsfält för forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-28 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-04 11:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.