Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Dennis Augustsson
Dennis Augustsson

Född 1968
Bor i Farhult

Disputerade 2020-10-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och som lärare i ämnet ingår medieproduktion. För lärare i övriga ämnen är det här inte lika självklara kunskaper. De generella skrivningarna i kursplanerna om medieproduktion i undervisningen ställer till problem då många lärare upplever att de kan för lite. Jag ville därför undersöka hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med fem lärare från två skolor, en seglande gymnasieskola i Sverige och en skola i USA. Syftet med projektet var att gemensamt designa en lärprocess för att utveckla lärarnas kunskaper i medieteknik så att de kunde använda det som ett verktyg i undervisningen.

– Avhandlingens fokus är lärarnas lärande och processen kring lärarnas kompetensutveckling. De teoretiska ramverk som vi använde var participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). De bygger övergripande på att kompetensutveckling bäst sker i den egna vardagen samt att lärande är en social process. Konkret byggdes projektet upp i cykler genom att lärarna inledningsvis fick en grundutbildning av mig i medieproduktion, därefter arbetade lärarna och jag tillsammans i workshops med att ta fram och diskutera olika idéer och undervisningsmodeller. Dessa testade och prövade sedan lärarna i sin egen undervisning. En bärande del i projektet var ett reflekterande förhållningssätt där vi hela tiden diskuterade vad som hände.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att deltagarstyrd kompetensutveckling i kombination med en aktivitetsteori som hjälp att utveckla idéer och lösa problem, ökar lärarnas kunskaper och gynnar deras utveckling. Med stöd av de teoretiska ramverken kunde vi utgå från det som lärarna upplevde som problem för att hitta arbetssätt som fungerade för dem. Ramverken bidrog också med handfasta och lite ovanliga verktyg, vi arbetade exempelvis ofta med post-it-lappar och genom att klippa och klistra. Avhandlingen sätter även ljuset på det faktum att lärare i mångt är ett designyrke där varje lärare designar sina egna lektioner. Problemet är att många lärare saknar verktyg för att reflektera kring de här processerna.

– Ytterligare en fråga som lyfts i avhandlingen är att medieproduktion i skolan ofta hanteras som en teknikalitet. Undervisning i berättarteknik och berättarstruktur ges inget större utrymme. En lärare i studien konstaterar att de ägnar fem lektioner åt undervisning i hur en rapport ska skrivas innan eleverna ens börjar skriva. Jag menar att det är en form av deprofessionalisering att kasta in digitala verktyg i skolan utan kunskaper om hur de ska användas.

Vad överraskade dig?

– Mest hur väl de teoretiska modellerna fungerade och kunde användas i lärarnas praktiska arbete. Teorierna är ganska komplicerade men som verktyg i samarbete mellan forskare och yrkesverksamma fungerade de utmärkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärarna själva. Jag skulle gärna se den här typen av processer i lärarutbildningen där forskare, yrkesverksamma lärare och lärarstudenter tillsammans undersöker frågor. Jag tror att det skulle gynna alla inblandade, genom att ge utveckling för de yrkesverksamma, en konkret lärsituation för studenterna och ett utökat forskningsfält för forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-28 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-04 11:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.