Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Dennis Augustsson
Dennis Augustsson

Född 1968
Bor i Farhult

Disputerade 2020-10-09
vid Högskolan Väst


AVHANDLING
Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är bildlärare i grunden och som lärare i ämnet ingår medieproduktion. För lärare i övriga ämnen är det här inte lika självklara kunskaper. De generella skrivningarna i kursplanerna om medieproduktion i undervisningen ställer till problem då många lärare upplever att de kan för lite. Jag ville därför undersöka hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med fem lärare från två skolor, en seglande gymnasieskola i Sverige och en skola i USA. Syftet med projektet var att gemensamt designa en lärprocess för att utveckla lärarnas kunskaper i medieteknik så att de kunde använda det som ett verktyg i undervisningen.

– Avhandlingens fokus är lärarnas lärande och processen kring lärarnas kompetensutveckling. De teoretiska ramverk som vi använde var participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). De bygger övergripande på att kompetensutveckling bäst sker i den egna vardagen samt att lärande är en social process. Konkret byggdes projektet upp i cykler genom att lärarna inledningsvis fick en grundutbildning av mig i medieproduktion, därefter arbetade lärarna och jag tillsammans i workshops med att ta fram och diskutera olika idéer och undervisningsmodeller. Dessa testade och prövade sedan lärarna i sin egen undervisning. En bärande del i projektet var ett reflekterande förhållningssätt där vi hela tiden diskuterade vad som hände.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att deltagarstyrd kompetensutveckling i kombination med en aktivitetsteori som hjälp att utveckla idéer och lösa problem, ökar lärarnas kunskaper och gynnar deras utveckling. Med stöd av de teoretiska ramverken kunde vi utgå från det som lärarna upplevde som problem för att hitta arbetssätt som fungerade för dem. Ramverken bidrog också med handfasta och lite ovanliga verktyg, vi arbetade exempelvis ofta med post-it-lappar och genom att klippa och klistra. Avhandlingen sätter även ljuset på det faktum att lärare i mångt är ett designyrke där varje lärare designar sina egna lektioner. Problemet är att många lärare saknar verktyg för att reflektera kring de här processerna.

– Ytterligare en fråga som lyfts i avhandlingen är att medieproduktion i skolan ofta hanteras som en teknikalitet. Undervisning i berättarteknik och berättarstruktur ges inget större utrymme. En lärare i studien konstaterar att de ägnar fem lektioner åt undervisning i hur en rapport ska skrivas innan eleverna ens börjar skriva. Jag menar att det är en form av deprofessionalisering att kasta in digitala verktyg i skolan utan kunskaper om hur de ska användas.

Vad överraskade dig?

– Mest hur väl de teoretiska modellerna fungerade och kunde användas i lärarnas praktiska arbete. Teorierna är ganska komplicerade men som verktyg i samarbete mellan forskare och yrkesverksamma fungerade de utmärkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärarna själva. Jag skulle gärna se den här typen av processer i lärarutbildningen där forskare, yrkesverksamma lärare och lärarstudenter tillsammans undersöker frågor. Jag tror att det skulle gynna alla inblandade, genom att ge utveckling för de yrkesverksamma, en konkret lärsituation för studenterna och ett utökat forskningsfält för forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-28 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-04 11:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.