Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande lägger grunden för att få elever med AST att delta i literacypraktiker som i förlängningen skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning.

Stina Gårlin
Stina Gårlin

Född 1970
Bor i Örebro

Disputerade 2021-06-18
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Här såg jag att elever med diagnos inom autismspektrum (AST), ofta hade problem med hög frånvaro och många kom också från grundskolan utan godkända betyg. Tidigare forskning visar att den här elevgruppen inte sällan har svårigheter med läsförståelse. Det väckte frågan om hur läs- och skrivundervisningen för elever med AST går till, vad görs för att främja deras lärande?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om literacypraktiker, läs- och skrivpraktiker, på högstadiet i en resursskola med hög andel elever med AST. Jag har under ett läsår genom videoobservationer studerat klassrumsinteraktionen – samspelet mellan lärare och elev – i undervisningen som har med text att göra. I studien ingår 15 högstadieelever samt tio pedagoger, både lärare och elevhandledare (motsvarande elevassistent).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pedagoger genom ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar, kan få eleven att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Kännetecknande för AST är svårigheter med socialt samspel och studien belyser vikten av relationella aspekter för att få med sig eleverna och för deras interaktioner kring text. I avhandlingen har jag definierat sex kvaliteter som tillsammans utgör samspelsmönster som har betydelse för elevernas möjligheter till deltagande i literacypraktiker, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för lärande. Kvaliteterna uppstår i ett dialogiskt möte och i samspel mellan pedagog och elev. Samspelsmönstren är: mellanmänskliga, utvidgad närvaro, ordlöst samspel, lyhörd vägledning, gemensamt meningsskapande samt tillitsfullt lyssnande.

Vad överraskade dig?

– Under avhandlingsarbetet dök jag på en rad evidensbaserade metoder, främst amerikanska, för att främja läsutveckling för elever med AST. Jag trodde att lärarna på skolan skulle använda någon eller några av dem men det gjorde de inte. De arbetade nästan uteslutande med relationell pedagogik med den enskilda eleven i centrum.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan. Från lärare och elevassistenter, personal inom elevhälsa till skolledare, skolpolitiker och policymakare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-15 17:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.