Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Magisk realism i barnlitteratur kan underlätta unga läsares kunskap och förståelse för mänskliga rättigheter och främja miljömedvetenhet, visar Aliona Yarovas avhandling.

Aliona Yarova
Aliona Yarova

Bor i Stockholm
Född år 1984

Disputerade 2021-09-08
vid Malmö universitet

 

 


AVHANDLING
Narrating Humanity: Children’s Literature and Global Citizenship Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av magisk realism i barnlitteratur när jag skrev min masteruppsats vid University of Cambridge i Storbritannien. Jag utforskade då vilken roll magisk realism spelar i barnlitteratur som innehåller framställningar om förintelsen och andra världskriget. I mitt doktorandprojekt bestämde jag mig för att utvidga min forskning och undersöka hur den litteraturen kan underlätta förståelsen av globala frågor som mänskliga rättigheter och miljöfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att utforska hur magisk realism i barnlitteratur bidrar till Global Citizenship Education (GCE). I min studie hävdar jag att magisk realism i barnlitteratur kan underlätta unga läsares kunskap och förståelse för mänskliga rättigheter och främja miljömedvetenhet på ett icke-didaktiskt sätt genom att representera globala frågor ur posthumana perspektiv. Det sistnämnda är alltså när ett djur eller något annat icke-mänskligt är den som framför berättelsen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tror att min forskning är särskilt aktuell i detta århundrade där det har skett en omvandling av utbildning globalt, och en omvärdering av både elevers och lärares roller. Förändringen, att gå från lärarcentrerad undervisning till elevcentrerad undervisning där läraren är facilitator, har påverkat alla ämnesområden. Dessa trender syns i mitt teoretiska utforskande av hur barnlitteratur kan vara ett kraftfullt icke-didaktiskt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

– Min forskning har visat det pedagogiska värdet av magisk realism i barnlitteratur för utbildning om GCE. Exemplen kommer från fyra fallstudieromaner, The Midnight Zoo, The Book Thief, Eva och A Monster Calls. Berättarteknikerna som bygger på magisk realism uppmuntrar läsarna att bli aktiva i läsprocessen.

– Mina fallstudier, kopplade till icke-didaktisk pedagogik i undervisningen i globala frågor och utbildning i GCE, visar det pedagogiska värdet av: magisk realism, posthumant berättande och posthumana perspektiv i utbildning, samt av öppna berättelser.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad över att det visade sig att de flesta av texterna som ingår i min studie ingår som en del av en engelsk läroplan i International English School (IES) i Stockholm. Det öppnar möjlighet för ytterligare forskning för att utforska lärarens roll som facilitator i undervisningen om miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Vem har nytta av resultaten?

– Klassrumsstudier, med romanerna från min studie eller liknande romaner, skulle kunna bidra till förståelsen av hur lärare kan stödja elever genom att tillhandahålla tankeväckande uppgifter. Mina resultat kan användas för att utveckla övningar som underlättar läsarengagemang i texter, till exempel reflektioner över texters olika möjliga slut – realistiska slut, eller slut innehållande magisk realism. Det kan också vara att vända tillbaka de inverterade kategorierna som är typiska i magisk realism, eller att berätta texter från flera fiktiva karaktärers perspektiv såsom mänskliga/icke-mänskliga perspektiv. Detta kan ge en grund för att utveckla läsarnas kritiska tänkande och viktiga läsförmågor.

Susanne Rydell

Foto: Roman Datso

Sidan publicerades 2022-10-20 17:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

TEMA: Kreativt skrivande för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med inspirerande tips på hur du kan arbeta med kreativt skrivande i klassrummet. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod! JUST NU! Boka-tidigt-pris t.o.m. 15/11!

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser