Dela:

Lärandet är bortkopplat från svenskämnet

Svenskämnet i de tidiga skolåldrarna fokuserar för mycket på färdigheten på bekostnad av kunskapen, skriver Kerstin Bergöö i sin avhandling &#8221;Vilket svenskämne?&#8221;. Svenskämnet i skolan har blivit synonymt med att lära sig läsa och skriva &#8211; när det borde vara så mycket mer.<!--more-->

Kerstin Bergöö

Född 1942
i Malmö

Malmö högskola
2005-12-09


AVHANDLING
Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämne i ett lärarutbildnings- perspektiv.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit svensklärare i många år, både i grundskolan och på lärarutbildningen. För att kunna forska inom svenskämnet var man tvungen att ta vägen via litteraturvetenskapen eller nordiska språk, vilket inte kändes som rätt inriktning för mig. Så det var först när Lund och Malmö startade en gemensam utbildning för svenska med didaktisk inriktning 1995, som jag bestämde mig för att börja forska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den fokuserar på två olika områden: dels själva svenskämnet i grundskolans tidiga år, hur eleverna uppfattar och talar om ämnet, dels hur lärarutbildningen i svenska för de yngre skolåldrarna ser ut – vad behöver lärarstudenterna?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När det gäller lärarutbildningen tycker jag att högskolorna måste samarbeta mycket mer med de kommunala handledarna. Studenterna lär sig oerhört mycket på att undervisa, men det utnyttjar inte vi. Det måste finnas mer tid för bearbetning och reflektion.
– Högskolan måste ta sitt ansvar, man kan inte arbeta i skilda spår. Jag märkte även att de teorier och begrepp som lärarstudenterna möter under sin utbildning inte får liv på högskolan, de blir som en okänd kontinent. Utbildningen utgår i för liten omfattning från studenternas egna undervisningserfarenheter.

Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig?

– Jag trodde nog att vi hade en bättre koppling till studenternas undervisningserfarenheter. Även om jag ser utbildningen i ett nytt, positivt ljus, så är jag samtidigt mer medveten om vilka brister som finns. Det finns en ”göra-kultur” som har utvecklats i svenskundervisningen: vi läser och skriver, men funderar väldigt lite på vad vi läser och skriver OM. Själva lärandet i svenskämnet är bortkopplat, det har försvunnit både ur verksamheten och diskussionen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra lärarutbildare i svenska, men även skolledare med ansvar för kontakterna med högskolan. Kort och gott alla som arbetar med svenskämnesfrågor på något sätt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– När det gäller just svenskämnet i de tidiga skolåldrarna så måste vi uppmärksamma ”göra-kulturen”. Skolan talar bara om själva färdigheten, inte om innehållsfrågorna, och de behöver diskuteras. Vi läser barnböcker för små barn för att de ska lära sig läsa, utan att egentligen bry oss om innehållet. Men små barn vill bara läsa och lära om saker de är intresserade av, och det är viktigt att komma ihåg.

Sidan publicerades 2006-03-27 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-26 15:42 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.