Hoppa till sidinnehåll
Integration

”Det var då jag förstod att hon bryr sig”

Publicerad:2006-04-19
Uppdaterad:2013-02-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Citatet kommer från en av flickorna i Meta Cederbergs avhandling, som beskriver hur en lärare blev vändpunkten för hennes skolgång. Genom 12 djupintervjuer med flickor som kom till Sverige i tonåren, har hon försökt ringa in vad det är som gör att de, mot alla odds, tog sig igenom skolan med goda resultat. Lärarbekräftelse är ett viktigt framgångsdrivande begrepp, säger Meta Cederberg. Ibland är det skillnaden mellan att slutföra en utbildning – eller att hoppa av.

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Det hänger samman med min dubbla utbildningskompetens och yrkeserfarenhet. Jag är både socionom och lärare, och har verkat både som socialarbetare och som ämneslärare på högstadiet och gymnasiet. Under min tid som lärare träffade jag många elever som hade haft bekymmer med sin utbildning. Det gjorde att jag började fundera på vad som egentligen händer i skolan – vad är det för utsorterings-mekanismer som styr? Vad är det som gör att man inte trivs, att man inte vill vara i skolan, att man inte klarar skolan? När jag tittade på skolverkets statistik såg jag att det fanns en grupp som mot alla odds klarade sig bra i skolan: invandrarflickor med kort vistelsetid i Sverige. Vilka var deras strategier, hur hade de burit sig åt för att klara av sin skolgång? Min avhandling består av 12 djupintervjuer med dessa flickor, skriven ur ett elevperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag trodde faktiskt att den skulle handla om hur de här flickorna hade trivts i skolan, eftersom de ändå hade lyckats ta sig igenom utbildningen med goda resultat. Men den kom istället att handla om deras vedermödor: de här flickorna har mått dåligt, varit isolerade och ensamma, många har skolkat i stor omfattning. Men ur deras berättelser kan man också utläsa tre framgångsdrivande begrepp: motivation, lärarbekräftelse och modifierande anpassning. Gemensamt för flickorna i min avhandling är att samtliga var duktiga i skolan i sitt ursprungsland. De hade en stark motivation – som började svaja när de kom till Sverige. De tappade helt enkelt tron på att de kunde lyckas, ibland på grund av ett negativt bemötande. Flera talar till exempel om diskriminering vid betygssättningen: i stället för ämneskunskapen stod deras språk ofta i fokus. En flicka i avhandlingen beskriver det på följande sätt:

” Två lärare sa att jag inte kunde få så högt betyg som jag hade på proven eftersom jag varit för kort tid i Sverige. Först frågade de mig hur länge jag varit i Sverige, sedan bestämde de vilket betyg jag skulle ha.”

De lärare som framträder genom flickornas berättelser kan indelas i två kategorier: de som diskriminerat, och de som lyft fram. Lärare har enorm betydelse – en del har mobiliserat deras skolkarriärer och påverkat deras motivation in en positiv riktning som vände hela deras skolupplevelse. Slutligen visade det sig att det inte räcker med att tala god svenska, för att klara av den svenska skolgången krävs också att man förstår den svenska pedagogiken, som ibland framstår som helt obegriplig. Jag kallar det för modifierande anpassning: de här flickorna har observerat och lärt sig hur de måste bete sig för att visa att de var duktiga elever. De har anpassat sig till den svenska skolvardagen. Det svenska skolsystemet var helt annorlunda för de här flickorna, som ofta kom från skolor med ett mer auktoritärt system. Det fick helt enkelt ingen hjälp med att avkoda den svenska klassrumspedagogiken, istället kämpade de hårt och lärde sig av sina misstag. Till exempel tvingade sig själva att yttra sig i klassrummet när de förstod att det var ett krav för att få ett högre betyg. För dem var skolans pedagogik osynlig, och det motarbetade deras skolkarriärer.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Mina resultat lyfter frågan om vilka förväntningar vi har på eleverna, och att vi måste bli bättre på att kommunicera dem tydligare. Avhandlingen synliggör hur mycket som lämnas öppet för egna tolkningar, utan att man själv tänker på det som lärare. Det är alltid svårt att se sina egna tillkortakommanden. Min studie visar hur vi kan göra saker annorlunda. Jag tycker definitivt att man ska föra en mer aktiv dialog med eleverna om detta.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag förvånades över att goda språkkunskaper har en sådan liten betydelse för hur de här flickorna skulle klara sig i skolan. Språk räcker helt enkelt inte. Men också att vi är så styrda av ålder i det svenska skolsystemet. En del flickor fick börja nian för att de var där de passade in åldersmässigt, men kunskapsmässigt tog man inte hänsyn till att eleven kanske hade gått miste om flera års undervisning, till exempel på grund av flykten till Sverige. Därför är det viktigt att titta på hur varje enskild elevs skolbakgrund – har de av olika orsaker missat något eller några skolår? Det här kan också vara bra att hålla i åtanke när man tittar på statistik över resultat för elever i nian med kort vistelsetid i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen och lärare generellt. Vi måste börja diskutera vad vi tar för givet, vilka förväntningar vi har på eleverna, och hur vi uttrycker det. Det är först när man kan sätt ord på något som man har förstått! Hur man uttrycker sig har enorm betydelse och kan så lätt missförstås. Som lärare är man många gånger omedveten om sitt beteende och att det man säger kan få en helt annan innebörd än vad man åsyftade. Lärarens förhållningssätt är så viktigt: förhoppningsvis kan min avhandling hjälpa till med att synliggöra det.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att om ovanstående tog del av resultaten, så skulle det kunna bidra till en utveckling av skolans arbete. Men det här är ju bara ett bidrag, inget recept. Det finns så mycket engagerade lärare – och min avhandling visar att deras insats betyder enormt mycket för de här eleverna. Som en flicka uttrycker det:

” I slutet av första året gjorde jag en inlämningsuppgift om framtiden och om min känsla av att allt var meningslöst. Läraren tog kontakt med mig och frågade mig hur det var. Vad gjorde de för fel? Jag blev så rörd och glad över att läraren pratade med mig och brydde sig om mig. Det betydde mycket. Hade jag inte gjort uppgiften och hade inte läraren tagit kontakt med mig så hade jag slutat gymnasiet.”

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev