Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Makerkulturen bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Materialförståelse, materiell litteracitet, är en central del. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Sophie Landwehr Sydow
Sophie Landwehr Sydow

Bor i Stockholm
Född år 1987

Disputerade 2022-10-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Makers, Materials and Machines. Understanding Experience and Situated Embodied Practice in the Makerspace

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag fastnade för makerkulturen genom ett tema som var formulerat för ett doktorandprojekt. Det var en ögonöppnare för mig, jag hade ingen tidigare personlig erfarenhet av makerkulturen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker det specifika samspelet mellan människor, makers, som utforskar maskiner och material. De maskiner som jag pratar om är framför allt sådana som från början har en industriell användning som 3D-printrar eller laserskärare. När det gäller material handlar det om traditionella material som trä, textil och metall som möter nyare ting, som sensorer eller kretsar. Processen som jag belyser handlar alltså om samspel, och det kan konkret vara exempelvis att sy in trådar som lyser i klädesplagg, bygga egna kretskort eller att skapa något med ett teknologiskt innanmäte med en yttre form av trä.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen som helhet bidrar till en bättre förståelse av en pågående praktik i makerkulturen. Det är en sammanläggningsavhandling där anpassning av maskiner och maskinsensibilitet – hur en maskin hanteras – är en av delarna.  Resultaten där visar bland annat att det handlar om långa processer när maskiner moddas, det vill säga modifieras, vilket kan ske under kanske 3-4 år.

– En annan del som handlar om materiell litteracitet visar att materialförståelse har stor betydelse. Det kan nästan bli som en skattjakt att försöka förstå gamla ting och upptäcka vad en ursprunglig maker har avsett att skapa. Begreppet materiell litteracitet används alltmer.

– En tredje del handlar om maker mindset i förskolesammanhang. Det är följeforskning om pedagogers arbete och verksamheten på ett makerspace. Den delen följer arbetet med att öka pedagogers förståelse för material och maskin.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av den stora glädjen, och viljan att lägga mycket tid som finns inom makerkulturen. Det handlar till stor del om en fritidssyssla. Det finns också en stor villighet att dela med sig av sina kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling bidrar med en del i utforskandet av makerkulturen. Den kan läsas i samklang med annan forskning som har kommit. Jag hoppas att det bidrar till ett akademiskt samtal om interaktionen människa-maskin.

– I förskolevärlden hoppas jag att det finns en praktisk användning när det gäller begrepp. Jag har fått återkoppling från makerpedagoger att begreppen är en hjälp för att kommunicera.

– Makerpedagogerna sätter ord på sin egen praktik, vilket kommer i användning i arbetslaget och i kommunikation med till exempel föräldrarna.

Av Susanne Rydell

Foto: Åse Karlén/Stockholms universitet

Sidan publicerades 2023-03-09 16:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens årliga konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Ta del av aktuell forskning och praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december. Boka din plats till lägsta pris idag!

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser