Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Föresatserna i statligt initierade skolprojekt är ofta för ambitiösa och nås sällan. Orsakerna är flera, personalens arbetsscheman men även statliga föreskrifter motverkar varaktiga förändringar i skolan, visar Åsa Löfqvists avhandling.  

Åsa Löfqvist
Åsa Löfqvist

Född år 1957
i Umeå

Disputerade 2015-03-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som adjunkt vid Umeå universitet utvärderade jag två statliga skolprojekt, bland annat utifrån vilka resultat de medfört. Där blev det tydligt att statliga projektmedel inte nödvändigtvis överensstämmer med vilka behov som pedagoger upplever finns i en kommun. Jag blev nyfiken och ville utforska vilka varaktiga förändringar dessa två projekt inneburit i ett längre perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka varaktiga förändringar de här två statligt initierade skolprojekten bidragit till i en kommun. Det ena var ett språkprojekt i för- och grundskolan riktat till barn med språksvårigheter. Det andra var ett relationsprojekt med syfte att förbättra för- och grundskolpersonalens relation till barnen, eleverna och deras vårdnadshavare.

– Den uppföljande studien är gjord tre år efter att projekten avslutas och baseras på intervjuer av personal och skolledare. Här har jag också använt material från den redan gjorda utvärderingen. Mitt övergripande syfte är att utveckla kunskap om hur projekt om strategi bidrar till varaktiga förändringar samt vad som gynnar respektive missgynnar detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mål som kommunen formulerar i sin projektansökan sällan uppnås, ambitionerna är större än det varaktiga resultatet. Tydligt är att när många i organisationen involveras på ett fördjupat sätt och under en längre tid, blir också resultaten mer bestående. Ju större delaktighet, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras.

– Det framkom också att andra statliga föreskrifter som exempelvis ny läroplan, motverkar andra statliga projekt. Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt.

 Vad överraskade dig?

– Att vissa kategorier av pedagoger, specialpedagoger och speciallärare framför allt, enklare kan lämna sina ordinarie arbetsuppgifter för att delta i projektsatsningar. Det här bidrar till att det ofta är samma personer i en kommun som deltar i projektsatsningar och det gynnar inte arbetet med att förändra arbetskulturer.

– Det som också var överraskande och som skiljer sig från tidigare forskning, var att externa sakkunniga i större utsträckning bidrog till förändringar i verksamheterna än rektor.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och personal på Skolverket, de som beslutar om och som fördelar statliga medel. Men framför allt skolchefer, rektorer och andra tjänstemän inom skola och utbildning eftersom de har ett övergripande ansvar för skolans utveckling.

Sidan publicerades 2015-05-07 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?