2015-05-07 13:31  334 Dela:

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Föresatserna i statligt initierade skolprojekt är ofta för ambitiösa och nås sällan. Orsakerna är flera, personalens arbetsscheman men även statliga föreskrifter motverkar varaktiga förändringar i skolan, visar Åsa Löfqvists avhandling.  

Åsa Löfqvist
Åsa Löfqvist

Född år 1957
i Umeå

Disputerade 2015-03-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som adjunkt vid Umeå universitet utvärderade jag två statliga skolprojekt, bland annat utifrån vilka resultat de medfört. Där blev det tydligt att statliga projektmedel inte nödvändigtvis överensstämmer med vilka behov som pedagoger upplever finns i en kommun. Jag blev nyfiken och ville utforska vilka varaktiga förändringar dessa två projekt inneburit i ett längre perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka varaktiga förändringar de här två statligt initierade skolprojekten bidragit till i en kommun. Det ena var ett språkprojekt i för- och grundskolan riktat till barn med språksvårigheter. Det andra var ett relationsprojekt med syfte att förbättra för- och grundskolpersonalens relation till barnen, eleverna och deras vårdnadshavare.

– Den uppföljande studien är gjord tre år efter att projekten avslutas och baseras på intervjuer av personal och skolledare. Här har jag också använt material från den redan gjorda utvärderingen. Mitt övergripande syfte är att utveckla kunskap om hur projekt om strategi bidrar till varaktiga förändringar samt vad som gynnar respektive missgynnar detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mål som kommunen formulerar i sin projektansökan sällan uppnås, ambitionerna är större än det varaktiga resultatet. Tydligt är att när många i organisationen involveras på ett fördjupat sätt och under en längre tid, blir också resultaten mer bestående. Ju större delaktighet, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras.

– Det framkom också att andra statliga föreskrifter som exempelvis ny läroplan, motverkar andra statliga projekt. Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt.

 Vad överraskade dig?

– Att vissa kategorier av pedagoger, specialpedagoger och speciallärare framför allt, enklare kan lämna sina ordinarie arbetsuppgifter för att delta i projektsatsningar. Det här bidrar till att det ofta är samma personer i en kommun som deltar i projektsatsningar och det gynnar inte arbetet med att förändra arbetskulturer.

– Det som också var överraskande och som skiljer sig från tidigare forskning, var att externa sakkunniga i större utsträckning bidrog till förändringar i verksamheterna än rektor.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och personal på Skolverket, de som beslutar om och som fördelar statliga medel. Men framför allt skolchefer, rektorer och andra tjänstemän inom skola och utbildning eftersom de har ett övergripande ansvar för skolans utveckling.

Sidan publicerades 2015-05-07 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.