Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Föresatserna i statligt initierade skolprojekt är ofta för ambitiösa och nås sällan. Orsakerna är flera, personalens arbetsscheman men även statliga föreskrifter motverkar varaktiga förändringar i skolan, visar Åsa Löfqvists avhandling.  

Åsa Löfqvist
Åsa Löfqvist

Född år 1957
i Umeå

Disputerade 2015-03-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som adjunkt vid Umeå universitet utvärderade jag två statliga skolprojekt, bland annat utifrån vilka resultat de medfört. Där blev det tydligt att statliga projektmedel inte nödvändigtvis överensstämmer med vilka behov som pedagoger upplever finns i en kommun. Jag blev nyfiken och ville utforska vilka varaktiga förändringar dessa två projekt inneburit i ett längre perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka varaktiga förändringar de här två statligt initierade skolprojekten bidragit till i en kommun. Det ena var ett språkprojekt i för- och grundskolan riktat till barn med språksvårigheter. Det andra var ett relationsprojekt med syfte att förbättra för- och grundskolpersonalens relation till barnen, eleverna och deras vårdnadshavare.

– Den uppföljande studien är gjord tre år efter att projekten avslutas och baseras på intervjuer av personal och skolledare. Här har jag också använt material från den redan gjorda utvärderingen. Mitt övergripande syfte är att utveckla kunskap om hur projekt om strategi bidrar till varaktiga förändringar samt vad som gynnar respektive missgynnar detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mål som kommunen formulerar i sin projektansökan sällan uppnås, ambitionerna är större än det varaktiga resultatet. Tydligt är att när många i organisationen involveras på ett fördjupat sätt och under en längre tid, blir också resultaten mer bestående. Ju större delaktighet, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras.

– Det framkom också att andra statliga föreskrifter som exempelvis ny läroplan, motverkar andra statliga projekt. Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt.

 Vad överraskade dig?

– Att vissa kategorier av pedagoger, specialpedagoger och speciallärare framför allt, enklare kan lämna sina ordinarie arbetsuppgifter för att delta i projektsatsningar. Det här bidrar till att det ofta är samma personer i en kommun som deltar i projektsatsningar och det gynnar inte arbetet med att förändra arbetskulturer.

– Det som också var överraskande och som skiljer sig från tidigare forskning, var att externa sakkunniga i större utsträckning bidrog till förändringar i verksamheterna än rektor.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och personal på Skolverket, de som beslutar om och som fördelar statliga medel. Men framför allt skolchefer, rektorer och andra tjänstemän inom skola och utbildning eftersom de har ett övergripande ansvar för skolans utveckling.

Sidan publicerades 2015-05-07 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.