Dela:

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Föresatserna i statligt initierade skolprojekt är ofta för ambitiösa och nås sällan. Orsakerna är flera, personalens arbetsscheman men även statliga föreskrifter motverkar varaktiga förändringar i skolan, visar Åsa Löfqvists avhandling.  

Åsa Löfqvist
Åsa Löfqvist

Född år 1957
i Umeå

Disputerade 2015-03-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som adjunkt vid Umeå universitet utvärderade jag två statliga skolprojekt, bland annat utifrån vilka resultat de medfört. Där blev det tydligt att statliga projektmedel inte nödvändigtvis överensstämmer med vilka behov som pedagoger upplever finns i en kommun. Jag blev nyfiken och ville utforska vilka varaktiga förändringar dessa två projekt inneburit i ett längre perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka varaktiga förändringar de här två statligt initierade skolprojekten bidragit till i en kommun. Det ena var ett språkprojekt i för- och grundskolan riktat till barn med språksvårigheter. Det andra var ett relationsprojekt med syfte att förbättra för- och grundskolpersonalens relation till barnen, eleverna och deras vårdnadshavare.

– Den uppföljande studien är gjord tre år efter att projekten avslutas och baseras på intervjuer av personal och skolledare. Här har jag också använt material från den redan gjorda utvärderingen. Mitt övergripande syfte är att utveckla kunskap om hur projekt om strategi bidrar till varaktiga förändringar samt vad som gynnar respektive missgynnar detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mål som kommunen formulerar i sin projektansökan sällan uppnås, ambitionerna är större än det varaktiga resultatet. Tydligt är att när många i organisationen involveras på ett fördjupat sätt och under en längre tid, blir också resultaten mer bestående. Ju större delaktighet, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras.

– Det framkom också att andra statliga föreskrifter som exempelvis ny läroplan, motverkar andra statliga projekt. Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt.

 Vad överraskade dig?

– Att vissa kategorier av pedagoger, specialpedagoger och speciallärare framför allt, enklare kan lämna sina ordinarie arbetsuppgifter för att delta i projektsatsningar. Det här bidrar till att det ofta är samma personer i en kommun som deltar i projektsatsningar och det gynnar inte arbetet med att förändra arbetskulturer.

– Det som också var överraskande och som skiljer sig från tidigare forskning, var att externa sakkunniga i större utsträckning bidrog till förändringar i verksamheterna än rektor.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och personal på Skolverket, de som beslutar om och som fördelar statliga medel. Men framför allt skolchefer, rektorer och andra tjänstemän inom skola och utbildning eftersom de har ett övergripande ansvar för skolans utveckling.

Sidan publicerades 2015-05-07 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Forskaren Richard Baldwin har studerat hur lärandemålen implementeras på en svensk högskola. Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Han konstaterar i sin avhandling att inget i praktiken förändras.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.