Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Det går inte att anta att elever med diagnoser som autism eller adhd mår på ett visst sätt. Frida Lygnegård visar i sin forskning att ungdomars upplevda delaktighet beror på flera faktorer, som delaktighet med kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Frida Lygnegård
Frida Lygnegård

Född 1980
Bor i Jönköping

Disputerade 2018-10-26
vid Högskolan i Jönköping

 


AVHANDLING
Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut och folkhälsovetare i grunden och har tidigare arbetat med rehabilitering för ungdomar och i forskningsprojekt kring barns rättigheter. Viljan att forska har funnits där sedan länge och nu fick jag möjlighet att delta i ett större forskningsprojekt kring just barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungdomars upplevelse av delaktighet i vardagen med fokus på skola, hem och kompisar. Studien är den första svenska långtidsstudien som också inkluderar de ungdomar som följer grundsärskolans läroplan. Många tidigare studier utgår från ett förutbestämt antagande om hur personer med vissa funktionsnedsättningar fungerar i sin vardag. Min avhandling baseras på ungdomarnas egna svar på hur de upplever i sin vardag. Syftet med avhandlingen var att studera hur individ- och miljöfaktorer påverkar självrapporterad delaktighet i vardagen hos ungdomar med och utan självrapporterade funktionsnedsättningar och långvariga hälsotillstånd. Studien baseras på enkäter med ca 1500 ungdomar från fyra olika kommuner vid två tillfällen, när de var 12-13 år samt när de var 15-16 år.  Vad som menas med individuella faktorer är till exempel självupplevda funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyslexi men också diabetes. Miljömässiga faktorer är upplevd hemmiljö, vilket avser bland annat kommunikation med föräldrar och stöd av syskon. För att göra det möjligt för ungdomarna med intellektuella funktionsnedsättningar att delta har metoder för såväl datainsamling som utformande av elevenkäter anpassats väldigt noga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Delaktigheten bland ungdomarna är relativt stabil över tid, det är alltså just ingen skillnad mellan olika mätningarna. Viktigt och intressant resultat är att typ av funktionsnedsättning inte styr hur ungdomarna upplever delaktighet. Inom både forskning och praktiken finns ibland ett grundantagande om att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska bete sig eller känna på ett visst sätt. Tidigare studier visar att barn med neuropsykiatriska diagnoser presterar sämre och löper högre risk att bli mobbade och här sätts också extra stöd in. I min studie har vi ställt frågan till eleverna om de själva upplever att de har en funktionsnedsättning eller inte för att fånga in de elever som kan ha problem men som faller under tröskelvärdet för att få en diagnos.

– För att fånga in de här barnen måste vi bredda bilden. Hur ser det ut i familjen, bland kompisar? Och hur fungerar barnet i vardagen, i skolan? Ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas delvis av samma faktorer som övriga ungdomar men effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag var ytterst tveksam till om det rent praktiskt skulle gå att genomföra de här stora enkäterna med upp mot 400 frågor. Men faktum är att det fungerade bra i stort,  även för eleverna som följer grundsärskolans läroplan. Jag vill betona att vi forskare hade ansträngt oss för att göra det så användarvänligt som möjligt men jag är ändå väldigt imponerad av eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan men också övriga myndigheter och instanser som arbetar med unga. Resultaten understryker vikten av att arbeta tvärvetenskapligt och på bred front kring elever som har problem eller ligger i riskzonen. Det räcker inte med att utreda eventuella diagnoser, vi måste också ställa frågor kring kompisar och hemmiljön och fråga eleverna själva om deras upplevelse av sin vardag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-20 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 16:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Lyssna till föreläsningar om bl.a. flickor och autism, språkstörning, dyslexivänlig skola genom god samverkan, att skapa ett gott samtalsklimat vid svåra samtal samt självreglerat lärande och scaffolding. Arrangeras i Stockholm 10-11 april och i Göteborg 2-3 maj - välkommen!

Lågstadiet, 12-13 mars 2019, Stockholm

Du som lärare i årskurs 1-3 är en viktig person i elevernas utveckling. På vår efterfrågade konferens kan du lyssna till föreläsningar om hjärnan och inlärning, källkritik för yngre elever, undervisning i NO och hållbar utveckling, bedömningsprocessen i lägre årskurser och SO-inspiration!

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats