Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Det går inte att anta att elever med diagnoser som autism eller adhd mår på ett visst sätt. Frida Lygnegård visar i sin forskning att ungdomars upplevda delaktighet beror på flera faktorer, som delaktighet med kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Frida Lygnegård
Frida Lygnegård

Född 1980
Bor i Jönköping

Disputerade 2018-10-26
vid Högskolan i Jönköping

 


AVHANDLING
Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut och folkhälsovetare i grunden och har tidigare arbetat med rehabilitering för ungdomar och i forskningsprojekt kring barns rättigheter. Viljan att forska har funnits där sedan länge och nu fick jag möjlighet att delta i ett större forskningsprojekt kring just barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungdomars upplevelse av delaktighet i vardagen med fokus på skola, hem och kompisar. Studien är den första svenska långtidsstudien som också inkluderar de ungdomar som följer grundsärskolans läroplan. Många tidigare studier utgår från ett förutbestämt antagande om hur personer med vissa funktionsnedsättningar fungerar i sin vardag. Min avhandling baseras på ungdomarnas egna svar på hur de upplever i sin vardag. Syftet med avhandlingen var att studera hur individ- och miljöfaktorer påverkar självrapporterad delaktighet i vardagen hos ungdomar med och utan självrapporterade funktionsnedsättningar och långvariga hälsotillstånd. Studien baseras på enkäter med ca 1500 ungdomar från fyra olika kommuner vid två tillfällen, när de var 12-13 år samt när de var 15-16 år.  Vad som menas med individuella faktorer är till exempel självupplevda funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyslexi men också diabetes. Miljömässiga faktorer är upplevd hemmiljö, vilket avser bland annat kommunikation med föräldrar och stöd av syskon. För att göra det möjligt för ungdomarna med intellektuella funktionsnedsättningar att delta har metoder för såväl datainsamling som utformande av elevenkäter anpassats väldigt noga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Delaktigheten bland ungdomarna är relativt stabil över tid, det är alltså just ingen skillnad mellan olika mätningarna. Viktigt och intressant resultat är att typ av funktionsnedsättning inte styr hur ungdomarna upplever delaktighet. Inom både forskning och praktiken finns ibland ett grundantagande om att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska bete sig eller känna på ett visst sätt. Tidigare studier visar att barn med neuropsykiatriska diagnoser presterar sämre och löper högre risk att bli mobbade och här sätts också extra stöd in. I min studie har vi ställt frågan till eleverna om de själva upplever att de har en funktionsnedsättning eller inte för att fånga in de elever som kan ha problem men som faller under tröskelvärdet för att få en diagnos.

– För att fånga in de här barnen måste vi bredda bilden. Hur ser det ut i familjen, bland kompisar? Och hur fungerar barnet i vardagen, i skolan? Ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas delvis av samma faktorer som övriga ungdomar men effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag var ytterst tveksam till om det rent praktiskt skulle gå att genomföra de här stora enkäterna med upp mot 400 frågor. Men faktum är att det fungerade bra i stort,  även för eleverna som följer grundsärskolans läroplan. Jag vill betona att vi forskare hade ansträngt oss för att göra det så användarvänligt som möjligt men jag är ändå väldigt imponerad av eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan men också övriga myndigheter och instanser som arbetar med unga. Resultaten understryker vikten av att arbeta tvärvetenskapligt och på bred front kring elever som har problem eller ligger i riskzonen. Det räcker inte med att utreda eventuella diagnoser, vi måste också ställa frågor kring kompisar och hemmiljön och fråga eleverna själva om deras upplevelse av sin vardag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-20 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 16:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Lyssna till föreläsningar om bl.a. flickor och autism, språkstörning, dyslexivänlig skola genom god samverkan, att skapa ett gott samtalsklimat vid svåra samtal samt självreglerat lärande och scaffolding. Arrangeras i Stockholm 10-11 april och i Göteborg 2-3 maj - välkommen!

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Caroline Ignell har utforskat gymnasielevers syn på miljöaspekter i prissättning. Resultaten visar att det finns stor potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågor och naturkunskap.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

Miljonstöd till forskning om inkluderingen av förskolebarn med funktionsnedsättning

MDH-forskare får 4,3 miljoner kronor från Forte för att undersöka hur förskolor arbetar med att inkludera barn med funktionsnedsättning i dagliga rutiner, utbildningsaktiviteter och lekar.