Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Många krav präglar svenska förskolan

Publicerad:2008-10-23
Uppdaterad:2012-04-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll, konstaterar Maria Folke-Fichtelius i sin avhandling.

Maria Folke-Fichtelius

 

Maria Folke-Fichtelius

Född 1952
i Uppsala

Disputerade
2008-10-10
vid Uppsala universitet

Avhandling

Förskolans formande: Statlig reglering 1944

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för förskolepolitiken har jag med mig från mina tidigare yrkeserfarenheter som förskollärare och chefredaktör för tidningen Familjedaghem. Ett avstamp för avhandlingsarbetet var den debatt som fördes i samband med att förskolan i början av 2000-talet föreslogs bilda en ny frivillig skolform inom skolväsendet. Här blev de spänningar som förskolan rymmer väldigt tydliga och just detta tycker jag är intressant. En omdiskuterad fråga då var bland annat risken för skolifiering av förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat hur den statliga regleringen av förskolan har växt fram sedan 1944 till i dag och hur den har bidragit till att forma förskolan som samhällsinstitution. Men också vilken roll regleringen har tilldelat förskolan i relation till familjen, skolan och andra institutioner och verksamheter som är involverade i barnens tillvaro och uppväxt. Enkelt uttryckt kan man säga att avhandlingen söker svar på tre frågor: Hur har den statliga regleringen format förskolan? Vad har förskolan formats till? Varför har den formats på just detta sätt?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att förskolan har formats till en institution som förväntas svara mot en mängd olika krav och förväntningar. Den har motiverats för barnens skull men också för skolans, socialtjänstens, arbetsmarknadens, jämlikhetens och jämställdhetens skull. Resultatet, så som det ser ut idag är en heltidsförskola med delvis flexibla och diffusa yttre gränser när det gäller uppdrag, tidsmässig omfattning och lagstadgade rättigheter. Inom heltidsförskolan ryms samtidigt den allmänna förskolan, med en lagfäst tidsgräns på tre timmar och en åldersmässig gräns för barn mellan fyra och fem år. Den här konstruktionen gör att förskolan kan balansera olika krav som ställs på den från olika samhällsinstitutioner och intressegrupper. En fråga som väcktes under analysen var vad som händer med den här specifika konstruktionen om förskolan bildar en ny skolform och regleras som en del av skolväsendet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det var fascinerande att följa hur förskolan formats genom språket i lagtexter och andra statliga dokument. Men också att vissa frågor hängt med under förskolans hela regleringshistoria. Ett ämne som varit laddat ända sedan 40-talet är exempelvis statens ansvar för barnomsorg under nattetid. En annan gräns som angavs tidigt och som jag tyckte var intressant att följa var gränsen mellan daghemmens och lekskolornas tidsmässiga omfattning. Lekskolans tretimmarsgräns har följt med och lagfästs i dagens allmänna förskola och förskoleklass och verkar närmast vara tagen för givet i de texter som jag analyserat. Något som fascinerade mig var också att det redan på 40-talet fördes en diskussion om att förskolan skulle bli en del av skolsystemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan framför allt ge ett kunskapsbidrag inom läroplansteoretisk och barnpedagogisk forskning. Jag har arbetat med olika analysbegrepp som kan öppna för nya sätt att tala om och studera förskolan som samhällsinstitution och dess roll som en del av utbildningssystemet. Min studie kan också öka förståelsen bland professionella och föräldrar för vad förskolan är för institution och vilka spänningar den rymmer. Studiens resultat kan även fungera som underlag för politiska beslut.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– De kan bidra till reflektion och beredskap för att hantera olika situationer i vardagen för de som jobbar inom förskolan. Med mer kunskap blir det lättare att klara av den otydligheten, till exempel i samarbetet med föräldrarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev