Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

Fler elever än någonsin läser moderna språk i högstadiet. Men det finns stora skillnader, såväl regionalt som mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Josefine Krigh
Josefine Krigh

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-11-29
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare i engelska och italienska och har alltid funderat över vad det är som gör, eller inte gör, att elever väljer att läsa språk. Under utbildningen arbetade jag en tid som springvikarie men vände tillbaka till akademin igen efter examen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grupper av elever som väljer att läsa språk och vilka grupper av elever som väljer bort att läsa språk. Den handlar även om de utbildningsstrategier som familjer utvecklar i förhållande till språkstudier. Avhandlingen rymmer även en jämförande studie mellan elevers språkstudier i Uppsala och ett antal kommuner i södra Dalarna.

– Avhandlingen bygger dels på registerdata om elever i högstadiet som valt att läsa moderna språk och den andel som gick ut årskurs 9 med betyg i något modernt språk, dels på enkäter till familjer där både föräldrar och barn som går i årskurs 7 svarat på frågor om hur de resonerar kring val av, eller bortval av, språkstudier. Vidare har jag intervjuat föräldrar till barn i årskurs 5 som står inför val av att eventuellt läsa språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta högstadieelever, 85 procent, börjar att läsa språk och att 66 procent av dem går ut med godkänt betyg. Även om det finns regionala skillnader i hur stor utsträckning elever läser ett visst språk (tyska, franska, spanska) är detta är en positiv trend som går att spåra under det senaste årtiondet, åtminstone så långt mina data sträcker sig.

– Språkstudier är mer utbrett hos flickor, framförallt i medelklass och övre medelklass. Klyftan mellan könen är störst i arbetarklass, de som väljer bort att läsa språk är alltså främst pojkar i de lägre sociala klasserna. Det finns också en tydlig koppling mellan betyg och elevers benägenhet att läsa språk. 9 av 10 elever med mellan 216-285 i studiepoäng läser språk men endast drygt var tredje elev med en skolframgång runt medel eller lägre väljer att läsa språk.

– I avhandlingen har jag gjort en uppdelning inom gruppen som vanligen betecknas som varande av utländsk bakgrund: De som är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar respektive de elever som själva är födda utrikes och med utrikes födda föräldrar. Här visar resultaten att de som är födda i Sverige satsar på språk i samma utsträckning som inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar. Elever som är utrikes födda läser i lägre grad moderna språk i grundskolan.

– Det vanligaste språkvalet är spanska, därefter kommer tyska. Det gäller för alla yrkesgruppers barn utom barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste valet är franska. Den jämförande studien visar att tyska är ett vanligare språkval för elever i dalakommunerna jämfört med både riket och Uppsala.

Vad överraskade dig?

– De komplexa mönster som framträdde i de två regionerna vad gäller att välja till och att välja bort. Exempelvis hur en större andel elever ur vissa sociala grupper i södra Dalarna läser språk i högre utsträckning än motsvarande grupper i Uppsala. Det här resultatet kunde jag senare koppla till vilken vikt betyg tillskrivs i de skilda regionerna. Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja andra betyg.

– Med andra ord handlar utbildningsstrategierna för vissa sociala grupper om att välja ett visst språk och vara uthållig, medan det för andra grupper handlar om att veta när det är dags att avbryta studier i relation till generell studieframgång.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att nyansera debatten om de moderna språkens kris. Det är inte fullt rättvisande såsom den framställs i debatten eftersom fler elever än någonsin läser språk. Det jag bidrar med är kunskap om både vilka elever som läser, och som inte läser, moderna språk i grundskolan vilket är en viktig pusselbit nu när det diskuteras om språkstudier ska göras obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Resultaten är till nytta för såväl verksamma inom skolans värld men även beslutsfattare, resultaten påvisar att språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Viss nytta kan även familjer, och ungdomar som står inför att välja språk inom skilda nivåer av skolsystemet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 12:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.