Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

Fler elever än någonsin läser moderna språk i högstadiet. Men det finns stora skillnader, såväl regionalt som mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Josefine Krigh
Josefine Krigh

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-11-29
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare i engelska och italienska och har alltid funderat över vad det är som gör, eller inte gör, att elever väljer att läsa språk. Under utbildningen arbetade jag en tid som springvikarie men vände tillbaka till akademin igen efter examen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grupper av elever som väljer att läsa språk och vilka grupper av elever som väljer bort att läsa språk. Den handlar även om de utbildningsstrategier som familjer utvecklar i förhållande till språkstudier. Avhandlingen rymmer även en jämförande studie mellan elevers språkstudier i Uppsala och ett antal kommuner i södra Dalarna.

– Avhandlingen bygger dels på registerdata om elever i högstadiet som valt att läsa moderna språk och den andel som gick ut årskurs 9 med betyg i något modernt språk, dels på enkäter till familjer där både föräldrar och barn som går i årskurs 7 svarat på frågor om hur de resonerar kring val av, eller bortval av, språkstudier. Vidare har jag intervjuat föräldrar till barn i årskurs 5 som står inför val av att eventuellt läsa språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta högstadieelever, 85 procent, börjar att läsa språk och att 66 procent av dem går ut med godkänt betyg. Även om det finns regionala skillnader i hur stor utsträckning elever läser ett visst språk (tyska, franska, spanska) är detta är en positiv trend som går att spåra under det senaste årtiondet, åtminstone så långt mina data sträcker sig.

– Språkstudier är mer utbrett hos flickor, framförallt i medelklass och övre medelklass. Klyftan mellan könen är störst i arbetarklass, de som väljer bort att läsa språk är alltså främst pojkar i de lägre sociala klasserna. Det finns också en tydlig koppling mellan betyg och elevers benägenhet att läsa språk. 9 av 10 elever med mellan 216-285 i studiepoäng läser språk men endast drygt var tredje elev med en skolframgång runt medel eller lägre väljer att läsa språk.

– I avhandlingen har jag gjort en uppdelning inom gruppen som vanligen betecknas som varande av utländsk bakgrund: De som är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar respektive de elever som själva är födda utrikes och med utrikes födda föräldrar. Här visar resultaten att de som är födda i Sverige satsar på språk i samma utsträckning som inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar. Elever som är utrikes födda läser i lägre grad moderna språk i grundskolan.

– Det vanligaste språkvalet är spanska, därefter kommer tyska. Det gäller för alla yrkesgruppers barn utom barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste valet är franska. Den jämförande studien visar att tyska är ett vanligare språkval för elever i dalakommunerna jämfört med både riket och Uppsala.

Vad överraskade dig?

– De komplexa mönster som framträdde i de två regionerna vad gäller att välja till och att välja bort. Exempelvis hur en större andel elever ur vissa sociala grupper i södra Dalarna läser språk i högre utsträckning än motsvarande grupper i Uppsala. Det här resultatet kunde jag senare koppla till vilken vikt betyg tillskrivs i de skilda regionerna. Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja andra betyg.

– Med andra ord handlar utbildningsstrategierna för vissa sociala grupper om att välja ett visst språk och vara uthållig, medan det för andra grupper handlar om att veta när det är dags att avbryta studier i relation till generell studieframgång.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att nyansera debatten om de moderna språkens kris. Det är inte fullt rättvisande såsom den framställs i debatten eftersom fler elever än någonsin läser språk. Det jag bidrar med är kunskap om både vilka elever som läser, och som inte läser, moderna språk i grundskolan vilket är en viktig pusselbit nu när det diskuteras om språkstudier ska göras obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Resultaten är till nytta för såväl verksamma inom skolans värld men även beslutsfattare, resultaten påvisar att språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Viss nytta kan även familjer, och ungdomar som står inför att välja språk inom skilda nivåer av skolsystemet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 12:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!