Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

Fler elever än någonsin läser moderna språk i högstadiet. Men det finns stora skillnader, såväl regionalt som mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Josefine Krigh
Josefine Krigh

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-11-29
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare i engelska och italienska och har alltid funderat över vad det är som gör, eller inte gör, att elever väljer att läsa språk. Under utbildningen arbetade jag en tid som springvikarie men vände tillbaka till akademin igen efter examen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grupper av elever som väljer att läsa språk och vilka grupper av elever som väljer bort att läsa språk. Den handlar även om de utbildningsstrategier som familjer utvecklar i förhållande till språkstudier. Avhandlingen rymmer även en jämförande studie mellan elevers språkstudier i Uppsala och ett antal kommuner i Södra Dalarna.

– Avhandlingen bygger dels på registerdata om elever i högstadiet som valt att läsa moderna språk och andel som gick ut årskurs 9 med betyg i något modernt språk, dels på enkäter till familjer där både föräldrar och barn som går i årskurs 7 svarat på frågor om hur de resonerar kring val av, eller bortval av, språkstudier. Vidare har jag intervjuat föräldrar till barn i årskurs 5 som står inför val av att eventuellt läsa språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta högstadieelever, 85 procent, börjar att läsa språk och att 66 procent av dem går ut med godkänt betyg. Även om det finns regionala skillnader  i hur stor utsträckning elever läser ett visst språk (tyska, franska, spanska) är detta är en positiv trend som går att spåra under det senaste årtiondet, åtminstone så långt mina data sträcker sig.

– Språkstudier mer utbrett hos flickor, framförallt i medelklass och övre medelklass. Klyftan mellan könen störst i arbetarklass, de som väljer bort att läsa språk är alltså främst pojkar i de lägre sociala klasserna. Det finns också en tydlig koppling mellan betyg och elevers benägenhet att läsa språk. 9 av 10 elever med mellan 216-285 i studiepoäng läser språk men endast drygt var tredje elev med en skolframgång runt medel eller lägre.

– I avhandlingen har jag gjort en uppdelning inom gruppen som vanligen betecknas som varande av utländsk bakgrund: De som är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar respektive de elever som själva är födda utrikes och med utrikes födda föräldrar. Här visar resultaten att de som är födda i Sverige satsar på språk i samma utsträckning som inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar. Elever som är utrikes födda läser i lägre grad moderna språk i grundskolan.

– Det vanligaste språkvalet är spanska, därefter kommer tyska. Det gäller för alla yrkesgruppers barn utom barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste valet är franska. Den jämförande studien visar att tyska är ett vanligare språkval för elever i dalakommunerna jämfört med både riket och Uppsala.

Vad överraskade dig?

– De komplexa mönster som framträdde i de två regionerna vad gäller att välja till och att välja bort. Exempelvis hur en större andel elever ur vissa sociala grupper i södra Dalarna läser språk i högre utsträckning än motsvarande grupper i Uppsala. Det här resultatet kunde jag senare koppla till vilken vikt betyg tillskrivs i de skilda regionerna. Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja andra betyg.

– Med andra ord handlar utbildningsstrategierna för vissa sociala grupper om att välja ett visst språk och vara uthållig, medan det för andra grupper handlar om att veta när det är dags att avbryta studier i relation till generell studieframgång.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att nyansera debatten om de moderna språkens kris. Det är inte fullt rättvisande såsom den framställs i debatten eftersom fler elever än någonsin läser språk. Det jag bidrar med är kunskap om både vilka elever som läser, och som inte läser, moderna språk i grundskolan vilket är en viktig pusselbit nu när det diskuteras om språkstudier ska göras obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Resultaten är till nytta för såväl verksamma inom skolans värld men även beslutsfattare, resultaten påvisar att språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Viss nytta kan även familjer, och ungdomar som står inför att välja språk inom skilda nivåer av skolsystemet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i engelska, 17-18 mars i Stockholm

Fördjupande konferens om att undervisa i engelska. Ta del av föreläsningar om aktiva klassrumssamtal, att stötta och utveckla elever med dyslexi och språkstörning, att förbättra likvärdigheten gällande bedömning av muntlig förmåga, engelska som tredje språk – så kan du arbeta med heterogena grupper samt mycket mer! Ta ett eget språkbad, många föreläsningar sker på engelska!

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.