Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

Fler elever än någonsin läser moderna språk i högstadiet. Men det finns stora skillnader, såväl regionalt som mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Josefine Krigh
Josefine Krigh

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-11-29
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språkstudier som utbildningsstrategi hos grundskoleelever och deras familjer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare i engelska och italienska och har alltid funderat över vad det är som gör, eller inte gör, att elever väljer att läsa språk. Under utbildningen arbetade jag en tid som springvikarie men vände tillbaka till akademin igen efter examen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grupper av elever som väljer att läsa språk och vilka grupper av elever som väljer bort att läsa språk. Den handlar även om de utbildningsstrategier som familjer utvecklar i förhållande till språkstudier. Avhandlingen rymmer även en jämförande studie mellan elevers språkstudier i Uppsala och ett antal kommuner i södra Dalarna.

– Avhandlingen bygger dels på registerdata om elever i högstadiet som valt att läsa moderna språk och den andel som gick ut årskurs 9 med betyg i något modernt språk, dels på enkäter till familjer där både föräldrar och barn som går i årskurs 7 svarat på frågor om hur de resonerar kring val av, eller bortval av, språkstudier. Vidare har jag intervjuat föräldrar till barn i årskurs 5 som står inför val av att eventuellt läsa språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta högstadieelever, 85 procent, börjar att läsa språk och att 66 procent av dem går ut med godkänt betyg. Även om det finns regionala skillnader i hur stor utsträckning elever läser ett visst språk (tyska, franska, spanska) är detta är en positiv trend som går att spåra under det senaste årtiondet, åtminstone så långt mina data sträcker sig.

– Språkstudier är mer utbrett hos flickor, framförallt i medelklass och övre medelklass. Klyftan mellan könen är störst i arbetarklass, de som väljer bort att läsa språk är alltså främst pojkar i de lägre sociala klasserna. Det finns också en tydlig koppling mellan betyg och elevers benägenhet att läsa språk. 9 av 10 elever med mellan 216-285 i studiepoäng läser språk men endast drygt var tredje elev med en skolframgång runt medel eller lägre väljer att läsa språk.

– I avhandlingen har jag gjort en uppdelning inom gruppen som vanligen betecknas som varande av utländsk bakgrund: De som är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar respektive de elever som själva är födda utrikes och med utrikes födda föräldrar. Här visar resultaten att de som är födda i Sverige satsar på språk i samma utsträckning som inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar. Elever som är utrikes födda läser i lägre grad moderna språk i grundskolan.

– Det vanligaste språkvalet är spanska, därefter kommer tyska. Det gäller för alla yrkesgruppers barn utom barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste valet är franska. Den jämförande studien visar att tyska är ett vanligare språkval för elever i dalakommunerna jämfört med både riket och Uppsala.

Vad överraskade dig?

– De komplexa mönster som framträdde i de två regionerna vad gäller att välja till och att välja bort. Exempelvis hur en större andel elever ur vissa sociala grupper i södra Dalarna läser språk i högre utsträckning än motsvarande grupper i Uppsala. Det här resultatet kunde jag senare koppla till vilken vikt betyg tillskrivs i de skilda regionerna. Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja andra betyg.

– Med andra ord handlar utbildningsstrategierna för vissa sociala grupper om att välja ett visst språk och vara uthållig, medan det för andra grupper handlar om att veta när det är dags att avbryta studier i relation till generell studieframgång.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att nyansera debatten om de moderna språkens kris. Det är inte fullt rättvisande såsom den framställs i debatten eftersom fler elever än någonsin läser språk. Det jag bidrar med är kunskap om både vilka elever som läser, och som inte läser, moderna språk i grundskolan vilket är en viktig pusselbit nu när det diskuteras om språkstudier ska göras obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Resultaten är till nytta för såväl verksamma inom skolans värld men även beslutsfattare, resultaten påvisar att språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Viss nytta kan även familjer, och ungdomar som står inför att välja språk inom skilda nivåer av skolsystemet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 12:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.