Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter av våld, övergrepp eller känslomässig försummelse relaterar till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborg som forskat om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Johan Melander Hagborg
Johan Melander Hagborg

Född 1979
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-01-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som psykolog har jag sett att en stor andel av de ungdomar som lider av psykisk ohälsa har erfarenheter av någon form av utsatthet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur utsatthet i barndomen, som övergrepp, våld och känslomässig försummelse, påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren. Jag har fokuserat på tre områden: psykisk ohälsa, skolfrånvaro och relationer i skolan, samt droger och alkohol. Min avhandling ingår i ett större projekt där vi genom registerdata och klassrumsundersökningar följt 2000 elever från årskurs 6-7 till andra året i gymnasiet. Eleverna har varje år genom självskattningsformulär svarat på frågor som handlar om de tre ovanstående områdena.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att cirka 25 procent av hela gruppen rapporterar någon form av utsatthet. Det är med andra ord vanligt att barn och unga har erfarenheter i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse. Tio procent rapporterar två eller flera former av utsatthet. Siffrorna stämmer väl med internationella studier från jämförbara västländer. Det är inte särskilt förvånande att ju mer utsatt man varit, desto mer psykisk ohälsa. Intressant är dock att det här sambandet är extra starkt bland tjejer.

– Resultaten visar också att känslomässig försummelse, det vill säga frånvaro av värme och uppmärksamhet från sina närmaste, har stor påverkan på ångestdepression och psykosomatiska symtom som ont i magen, yrsel och liknande. Man kan lätt förstå att det påverkar skolresultaten om man ständig och jämt går omkring med de här symtomen. Av de elever som inte har någon skolfrånvaro rapporterar sex procent att de bevittnat våld i hemmet. I gruppen elever med hög frånvaro uppger 27 procent ha dessa erfarenheter.

– Vad gäller användning av alkohol och droger visar resultaten relativt små skillnader mellan utsatta ungdomar och andra unga. Det som framförallt skiljer grupperna åt är vad som händer när de dricker eller använder droger. De utsatta ungdomarna, framför allt de med flera former av utsatthet råkar i betydligt högre grad ut för problem, såsom bråk, brott eller förstörda relationer.

Vad överraskade dig?

– Att känslomässig försummelse har så stor påverkan på ungas psykiska hälsa. Frånvaro av uppmärksamhet, värme och intresse förbises ofta som en riskfaktor när det talas om psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter barn och unga bör ha kunskap om vilken roll utsatthet kan spela och hur det kan förstås. Som psykolog vill jag lyfta fram lärarkåren – det finns väldigt många därute som, kanske utan att veta om det, spelat och spelar en avgörande roll för de här utsatta eleverna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-06 11:06 av
Sidan uppdaterades 2020-03-12 11:04 av


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser