Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter av våld, övergrepp eller känslomässig försummelse relaterar till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborg som forskat om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Johan Melander Hagborg
Johan Melander Hagborg

Född 1979
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-01-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som psykolog har jag sett att en stor andel av de ungdomar som lider av psykisk ohälsa har erfarenheter av någon form av utsatthet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur utsatthet i barndomen, som övergrepp, våld och känslomässig försummelse, påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren. Jag har fokuserat på tre områden: psykisk ohälsa, skolfrånvaro och relationer i skolan, samt droger och alkohol. Min avhandling ingår i ett större projekt där vi genom registerdata och klassrumsundersökningar följt 2000 elever från årskurs 6-7 till andra året i gymnasiet. Eleverna har varje år genom självskattningsformulär svarat på frågor som handlar om de tre ovanstående områdena.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att cirka 25 procent av hela gruppen rapporterar någon form av utsatthet. Det är med andra ord vanligt att barn och unga har erfarenheter i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse. Tio procent rapporterar två eller flera former av utsatthet. Siffrorna stämmer väl med internationella studier från jämförbara västländer. Det är inte särskilt förvånande att ju mer utsatt man varit, desto mer psykisk ohälsa. Intressant är dock att det här sambandet är extra starkt bland tjejer.

– Resultaten visar också att känslomässig försummelse, det vill säga frånvaro av värme och uppmärksamhet från sina närmaste, har stor påverkan på ångestdepression och psykosomatiska symtom som ont i magen, yrsel och liknande. Man kan lätt förstå att det påverkar skolresultaten om man ständig och jämt går omkring med de här symtomen. Av de elever som inte har någon skolfrånvaro rapporterar sex procent att de bevittnat våld i hemmet. I gruppen elever med hög frånvaro uppger 27 procent ha dessa erfarenheter.

– Vad gäller användning av alkohol och droger visar resultaten relativt små skillnader mellan utsatta ungdomar och andra unga. Det som framförallt skiljer grupperna åt är vad som händer när de dricker eller använder droger. De utsatta ungdomarna, framför allt de med flera former av utsatthet råkar i betydligt högre grad ut för problem, såsom bråk, brott eller förstörda relationer.

Vad överraskade dig?

– Att känslomässig försummelse har så stor påverkan på ungas psykiska hälsa. Frånvaro av uppmärksamhet, värme och intresse förbises ofta som en riskfaktor när det talas om psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter barn och unga bör ha kunskap om vilken roll utsatthet kan spela och hur det kan förstås. Som psykolog vill jag lyfta fram lärarkåren – det finns väldigt många därute som, kanske utan att veta om det, spelat och spelar en avgörande roll för de här utsatta eleverna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-06 11:06 av
Sidan uppdaterades 2020-03-12 11:04 av


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.