Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter av våld, övergrepp eller känslomässig försummelse relaterar till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborg som forskat om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Johan Melander Hagborg
Johan Melander Hagborg

Född 1979
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-01-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som psykolog har jag sett att en stor andel av de ungdomar som lider av psykisk ohälsa har erfarenheter av någon form av utsatthet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur utsatthet i barndomen, som övergrepp, våld och känslomässig försummelse, påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren. Jag har fokuserat på tre områden: psykisk ohälsa, skolfrånvaro och relationer i skolan, samt droger och alkohol. Min avhandling ingår i ett större projekt där vi genom registerdata och klassrumsundersökningar följt 2000 elever från årskurs 6-7 till andra året i gymnasiet. Eleverna har varje år genom självskattningsformulär svarat på frågor som handlar om de tre ovanstående områdena.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att cirka 25 procent av hela gruppen rapporterar någon form av utsatthet. Det är med andra ord vanligt att barn och unga har erfarenheter i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse. Tio procent rapporterar två eller flera former av utsatthet. Siffrorna stämmer väl med internationella studier från jämförbara västländer. Det är inte särskilt förvånande att ju mer utsatt man varit, desto mer psykisk ohälsa. Intressant är dock att det här sambandet är extra starkt bland tjejer.

– Resultaten visar också att känslomässig försummelse, det vill säga frånvaro av värme och uppmärksamhet från sina närmaste, har stor påverkan på ångestdepression och psykosomatiska symtom som ont i magen, yrsel och liknande. Man kan lätt förstå att det påverkar skolresultaten om man ständig och jämt går omkring med de här symtomen. Av de elever som inte har någon skolfrånvaro rapporterar sex procent att de bevittnat våld i hemmet. I gruppen elever med hög frånvaro uppger 27 procent ha dessa erfarenheter.

– Vad gäller användning av alkohol och droger visar resultaten relativt små skillnader mellan utsatta ungdomar och andra unga. Det som framförallt skiljer grupperna åt är vad som händer när de dricker eller använder droger. De utsatta ungdomarna, framför allt de med flera former av utsatthet råkar i betydligt högre grad ut för problem, såsom bråk, brott eller förstörda relationer.

Vad överraskade dig?

– Att känslomässig försummelse har så stor påverkan på ungas psykiska hälsa. Frånvaro av uppmärksamhet, värme och intresse förbises ofta som en riskfaktor när det talas om psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter barn och unga bör ha kunskap om vilken roll utsatthet kan spela och hur det kan förstås. Som psykolog vill jag lyfta fram lärarkåren – det finns väldigt många därute som, kanske utan att veta om det, spelat och spelar en avgörande roll för de här utsatta eleverna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-06 11:06 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-12 11:04 av Emma Svensson


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Det kommer bli riktigt givande dagar, välkommen!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välkommen!

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Elever med utländsk bakgrund ser etniciteter som resurs

Layal Kasselias Wiltgren har undersökt hur ungdomar i segregerade områden ser på sin egen bakgrund. "Jag har följt eleverna i klassrum, raster och i matsal och spelat in de samtal där eleverna pratar om sin bakgrund", säger hon.

Förvånande få elever med rörelsenedsättning deltar i skolgymnastiken

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Demokratiska samtal utvecklar såväl språk som diskussionslust hos sfi-elever

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Krock mellan regeringens vision om elevers rationella studieval och studenternas verklighet

Goran Puaca har i sin avhandling jämfört regeringens visioner om hur elevers studieval helst ska göras med hur det ser ut i praktiken. Han konstaterar att eleverna är väldigt osäkra på vad de ska göra efter sina utbildningar. "Jag har tittat på vilka möjligheter elever har att göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad", säger han.

Stödet till elever med skolsvårigheter varierar

Friskolorna har inte lyckats utmana de specialpedagogiska traditionerna i skolan, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. Det visar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling om friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd.

Elever vill möta och tolka konst utanför skolan

Hur ser eleverna i den norska grundskolan på undervisningen i ämnet konst och hantverk? Den frågan har forskaren Torunn Paulsen Dagsland studerat i sin avhandling. "Eleverna vill ha ett mer relationsorienterat möte med konst. De vill att undervisningen sker i sammanhang där de kan vara i direkt interaktion med konsten", säger hon.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Otillräckligt stöd i övergången till arbetslivet för elever med ADHD och Aspergers syndrom

​S​kolan behöver stärka ​och kombinera ​det pedagogiska och psykosociala stödet till elever med ADHD och ​A​sperger​s syndrom​​,​ för att underlätta övergången till vidare studier eller arbete.​ Det menar forskaren Vedrana Bolic Baric​.

Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.