Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Studenter på svensklärarutbildningen har en sammansatt och innehållsrik läspraktik. Det visar Marie Thavenius som undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur.

Marie Thavenius
Marie Thavenius

Född 1962
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-27
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skönlitteratur. Både privat och i mitt arbete som svensklärare på högstadiet och gymnasiet och de senaste femton åren som lärarutbildare i svenska. Jag ville undersöka hur blivande lärare ser på läsning av skönlitteratur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning av skönlitteratur i svensklärarutbildningen. Jag har genom enkäter, intervjuer och observationer utforskat hur studenter läser, uppfattar och diskuterar skönlitteratur. Därutöver har jag analyserat styrdokumenten för svenskämnet i skolan och i en lärarutbildning. Mitt syfte är att fördjupa förståelsen för litteraturläsningens praktik och funktion i svensklärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att svensklärarstudenter läser skönlitteratur utifrån många olika perspektiv. Studenterna läser för sin framtida yrkeskarriär, använder flera olika analysmodeller, upplever olika världar, blir berörda eller inte, omprövar sina tolkningar i diskussion med andra. Till skillnad från tidigare forskning, visar mina resultat att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

– Den rådande litteraturdidaktiska forskningen i Sverige förordar ofta ett fokus på texten, att litteraturen har ett värde i sig och ska läsas för sin egen skull, snarare än att användas för andra syften. Men mina resultat visar att lärarstudenterna inte gör någon sådan uppdelning – att läsa för textens värde utesluter inte att den samtidigt kan användas i andra sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Att studenternas läspraktiker är så sammansatta och innehållsrika. Även om uppgiften består i att analysera en text utifrån en given fråga eller metod så stannar deras läsning inte där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärarutbildare, svensklärarstudenter och forskare vid lärarutbildningen. Men även praktiserande svensklärare kan ha nytta av dem.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-28 07:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-07 14:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

I Stockholm den 1-2 februari behandlar denna konferens högstadiesvenskans kärnområden. Ta del av föreläsningar om betyg och bedömning, skönlitteratur, minoritetsspråk, lässtrategier och språkriktighet. Välkommen till en konferens som ger dig den senaste forskningen och inspiration till din undervisning.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!