Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Studenter på svensklärarutbildningen har en sammansatt och innehållsrik läspraktik. Det visar Marie Thavenius som undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur.

Marie Thavenius
Marie Thavenius

Född 1962
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-27
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skönlitteratur. Både privat och i mitt arbete som svensklärare på högstadiet och gymnasiet och de senaste femton åren som lärarutbildare i svenska. Jag ville undersöka hur blivande lärare ser på läsning av skönlitteratur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning av skönlitteratur i svensklärarutbildningen. Jag har genom enkäter, intervjuer och observationer utforskat hur studenter läser, uppfattar och diskuterar skönlitteratur. Därutöver har jag analyserat styrdokumenten för svenskämnet i skolan och i en lärarutbildning. Mitt syfte är att fördjupa förståelsen för litteraturläsningens praktik och funktion i svensklärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att svensklärarstudenter läser skönlitteratur utifrån många olika perspektiv. Studenterna läser för sin framtida yrkeskarriär, använder flera olika analysmodeller, upplever olika världar, blir berörda eller inte, omprövar sina tolkningar i diskussion med andra. Till skillnad från tidigare forskning, visar mina resultat att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

– Den rådande litteraturdidaktiska forskningen i Sverige förordar ofta ett fokus på texten, att litteraturen har ett värde i sig och ska läsas för sin egen skull, snarare än att användas för andra syften. Men mina resultat visar att lärarstudenterna inte gör någon sådan uppdelning – att läsa för textens värde utesluter inte att den samtidigt kan användas i andra sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Att studenternas läspraktiker är så sammansatta och innehållsrika. Även om uppgiften består i att analysera en text utifrån en given fråga eller metod så stannar deras läsning inte där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Svensklärarutbildare, svensklärarstudenter och forskare vid lärarutbildningen. Men även praktiserande svensklärare kan ha nytta av dem.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-28 07:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-07 14:22 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.