Mänskliga möten är mest motivationshöjande

Jonas Lundsten

Född 1971
i Lund

Disputerade
2008-09-05
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Hur blev du intresserad av ämnet?

Framför allt när jag engagerades i Svenska kommunförbundets projekt om hur kommunerna kan bli mer attraktiva som arbetsgivare. Men jag har själv också jobbat inom den kommunala verksamheten i Tomelilla där intresset väcktes. Det är ju dessutom är en klassisk fråga inom psykologin om vad det egentligen är som får oss att arbeta.

Vad handlar avhandlingen om?

Vad som motiverar de kommunalt anställda och vad de själva upplever som meningsfullt med sitt arbete. I min forskning har jag studerat skillnader i motivation, vilka som drivs av inre respektive yttre motivationsfaktorer och vad dessa faktorer består av. De som styrs av yttre motivation ser exempelvis lön och status som starka drivkrafter medan inre motivation kan vara den stimulans som det ger jobba i en arbetsgrupp eller kontakten med människor i jobbet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Den starkast inre motivationshöjande faktorn var den bekräftelse som fås genom kontakten med människor man som kommunanställd jobbar för, exempelvis inom omsorgen och skolan. Sambandet blir förstås tydligast inom de mjuka sektorerna men även inom de tekniska förvaltningarna var det just responsen och mötet med kunderna som de anställda upplevde som viktigast för motivationen. Självfallet är bekräftelse från kollegor och chefer också betydelsefulla motivationshöjare. Min studie visar också att chefer ofta har en starkare motivation än övriga medarbetare, vilket beror på att chefer har större inflytande över sin situation.

Slutsatsen är att det finns skillnader i motivation. De som drivs av inre motivation relaterar jobbet till dem själva och betraktar arbetet som personligt utvecklande. Yttre motivation handlar mer om att uppnå mål och se till att man har tillräckligt med resurser. Men så finns det också de som är ickemotiverade och de funderar över vad arbetet har för betydelse för dem som person. Det här är i regel en övergående fas då man ifrågasätter sin situation.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, jag trodde till en början att ickemotiverade personer var de som inte brydde sig men det visade sig vara helt fel antagande. De ickemotiverade var ofta reflekterande människor som såg situationen lite ovanifrån och vågade ställa frågan vad arbetet hade för betydelse för dem. Den här ickemotiverade fasen kan därför vara väldigt utvecklande. Jag hade också väntat mig att anställda som jobbade direkt mot kunder och andra människor var de som hade starkast inre motivation men så var inte alltid fallet. Förklaringen var att det i deras jobb även ingick en del tråkiga arbetsuppgifter, exempelvis administrativa göromål eller städning, som hämmade den inre motivationen.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som jobbar inom en kommun. Studien kan användas för att reflektera över vad man själv drivs av i sitt arbetsliv eller för dem som funderar över sitt yrkesval. Resultaten kan också vara en hjälp för kommunerna när de ska utforma arbetsplatser som motiverar medarbetarna. Men jag tror även att det här kan vara intressant för företag utanför kommunsfären.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

För att påverka lärarnas inre motivation. För ju högre inre motivation en lärare har desto större positiv påverkan har de på eleverna som smittas av engagemanget och därmed lättare tar till sig kunskap. Ur den aspekten finns det alltså all anledning att titta på faktorer som ökar den inre motivationen hos lärare.

Sidan publicerades 2008-09-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 15:24 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?