Marknaden och lärarna

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bland lärarna på min avslutande praktik, som det hette då, på lärarutbildningen var det en livlig diskussion om hur lärares uppdrag egentligen ser ut. Flera olika frågor var på tapeten, exempelvis; vilket stoff och vilka metoder är tillämpbara utifrån styrdokumenten? Hur nära kompis får man bli med elever? Diskussionerna gjorde att jag kom att intressera mig för den politiska styrningen av skolan och lärares offentliga tjänstemannaskap

Vad handlar avhandlingen om?

– Är det möjligt för politiker att styra lärare genom skolans organisering? Det är huvudfrågan i avhandlingen. Detta undersöks på två olika sätt. Dels undersöker jag om, och i så fall hur, den övergripande organiseringen av gymnasieskolan påverkar gymnasielärares offentliga tjänstemannaskap. Dels undersöker jag om graden av marknadsorganisering på kommunal och lokal nivå påverkar gymnasielärares offentliga tjänstemannaskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare är styrbara. I enlighet med skolans övergripande organisering identifierar avhandlingen fyra olika förhållningssätt: ett byråkratiskt, ett professionellt, ett marknadsorienterat och brukarorienterat. Dessa förhållningssätt inverkar på hur lärare hanterar de situationer som de möter i klassrummet. Det byråkratiska förhållningssättet innebär att lärare i första hand utgår från skolans styrdokument när de fattar beslut i klassrummet, medan det professionella betyder att lärare snarare gör självständiga bedömningar baserade på sin och sina kollegors kunskaper och erfarenheter. Dessa förhållningssätt hänger samman med ett traditionellt sätt att organisera skolan på.Det marknadsorienterade förhållningssättet innebär exempelvis att lärare betraktar elever som kunder och sin rektor som VD, medan det brukarorienterade snarare innebär att lärare genom dialog involverar elever och föräldrar i klassrummets beslutsprocesser. Dessa förhållningssätt hänger samman med att skolan under 1990-talet kom att förändras i linje med både marknadsmodellen och brukarmodellen.
Studien visar också att lärare har ett betydande handlingsutrymme att välja förhållningssätt. Men graden av marknadsanpassning i den kommun och skola som lärarna arbetar påverkar valet av förhållningssätt. Lärare som arbetar i vinstdrivande friskolor är exempelvis betydligt mer marknadsorienterade än lärare i kommunala skolor. Resultatet tyder också på att marknadsorganisering medför att lärare i lägre grad omfattar ett professionellt förhållningssätt.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att lärare inte ser sig själva som offentliga tjänstemän, trots att de är just detta. Det var också överraskande att marknadslogiken lyckats etablera sig så tydligt i lärares sätt att tänka och agera. Jag förväntande mig även att lärarna i studien skulle uppleva sitt offentliga tjänstemannaskap som konfliktfyllt, men det gjorde de inte.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på olika sätt är intresserade av sambandet mellan skolans organisering och lärares arbete. Jag hoppas att andra forskare vill använda de teoretiska verktyg som jag utvecklar och inspireras av det metodologiska angreppssätt, där kvantitativa och kvalitativa analysmetoder kombineras, som jag använder. Förhoppningsvis kan boken också få lärare, rektorer och politiker, men även andra som tycker skolan är spännande, att fundera mer på hur politiken påverkar skolan.