Marknadslogiken påverkar skolan mer än vi trott
Konkurrens mellan skolor får stora effekter såväl på skolornas organisation som på eleverna. Det visar Jakob Westergrens företagsekonomiska fallstudier.

Bor i Köpenhamn
Född 1994
Disputerade 2025-05-26
vid Uppsala universitet
But now tell me how this drink is made. Four essays on the enactment of school competition
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det började med att jag och några andra forskare i företagsekonomi intresserade oss för konkurrens som fenomen. Inom både politik och nationalekonomi tar man annars ofta för givet att konkurrens är något som bara uppstår och som alla vet hur de ska förhålla sig till. Det intresset ledde oss in på svensk skola, som är ett bra empiriskt exempel för den som vill nysta i vad konkurrens är och hur det tar sig uttryck.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om hur skolor konkurrerar med varandra: Hur blir man en konkurrerande aktör och vad krävs organisatoriskt för att det ska uppstå konkurrens på en lokal skolmarknad? För att besvara dessa frågor har jag undersökt två skolmarknader och två skolaktörer med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och i viss mån även studier av olika medier.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det enskilt viktigaste resultatet är att konkurrens mellan skolor har mycket mer långtgående effekter än vad man har kunnat visa i tidigare forskning. I en av fallstudierna såg vi till exempel att en kommun grundade en elitskola för att möta föreställda framtida hot från privata aktörer, vilket skapade en konkurrensmentalitet bland eleverna och tömde andra bra offentliga skolor på sina bästa elever. Vi har också sett att gymnasieskolor marknadsför sig med erbjudanden om att eleverna ska kunna förverkliga sig själva, vilket spiller över på elevernas självbild.
– I avhandlingen finns även en diskussion om vad konkurrens gör med vårt språk och vår förståelse för vad en skola kan vara. Det är ett bidrag till debatten om hur marknadslogiken påverkar olika samhällsinstitutioner, vilka tidigare har betraktats som något som står utanför den.
Min avhandling visar att konkurrensen inte bara kan leda till betygsinflation och segregation, utan spiller över på flera andra områden.
Jakob Westergren
Vad överraskade dig?
– Att många rektorer uppgav att eleverna är oerhört trendkänsliga och att det är svårt att omsätta alla dessa trender i meningsfulla utbildningserbjudanden. Jag tycker att det är lite problematiskt att skolornas erbjudanden om självförverkligande eventuellt grundar sig i en sådan vilsenhet hos rektorerna.
Vem har nytta av dina resultat?
– Politiker, skolan och allmänheten. Jag hoppas att mina resultat ska leda till mer eftertanke kring vad konkurrens mellan skolor innebär och vilket slags marknadsföring till elever som är okej. Det finns en utbredd uppfattning om att mer information och valfrihet leder till en bättre skola, men det finns väldigt lite bevis som entydigt talar för att så skulle vara fallet. Min avhandling visar att konkurrensen inte bara kan leda till betygsinflation och segregation, utan spiller över på flera andra områden.
Relaterade länkar

Skolnärvaro
Åk F–Gy Att möta explosivt beteende i förskolan
Fsk 
