Mat ett användbart pedagogiskt verktyg på lågstadiet
Det är snålt med matundervisning i lägre åldrar och lärare på lågstadiet upplever ett behov av mer kunskap i ämnet. Louise Hårds forskning visar att mat är ett pedagogiskt verktyg som med fördel kan användas i fler ämnen än hem- och konsumentkunskap.
Bor i Bohus
Född år 1981
Disputerade 2026-05-22
vid Göteborgs universitet
Subject-integrated food education for food-related learning in early primary school
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund som lärare i hem- och konsumentkunskap och har arbetat i 15 år på fältet. Parallellt läste jag en master i integrerad hälsovetenskap för att bli behörig för forskarutbildning. När jag sökte en doktorandtjänst fanns det ett projekt som handlade om elever på låg- och mellanstadiet som inte har börjat med hem- och konsumentkunskap än. Fokus låg på vad man skulle kunna göra med mat och hälsa ämnesintegrerat i andra ämnen. Det tyckte jag lät spännande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra vetenskapliga artiklar om ämnesintegrerad matundervisning och matrelaterat lärande på lågstadiet. Jag har tillsammans med lärare på en lågstadieskola undersökt om och hur det går att använda mat som pedagogiskt verktyg. Vi har utforskat om det är möjligt med ämnesintegrerad matundervisning, och om det är något som lärare är intresserade av och anser görbart.
− Jag har också observerat när lärarna genomför undervisningen, och sedan har vi utvärderat lärandeprocessen kring mat som pedagogiskt verktyg − hur det ämnesintegrerade fungerade och om det gav några möjligheter.
Mina resultat visar också att de ämnen som fungerade bäst, och där det fanns en tydlig nytta med att arbeta ämnesintegrerat med mat, är bild, språk och matematik.
Louise Hård
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det blev tydligt att lärare i förskoleklass och på lågstadiet redan är matutbildare. De arbetar i en miljö där det förekommer mat. De äter lunch med sina elever och ibland får de till samtal om mat och ibland inte. Lärarna är mer eller mindre pålästa på området, eller mer eller mindre intresserade, så det varierar. Men alla lärare i studien är överens om att det finns ett behov av matundervisning. Sedan kanske inte alla känner sig så bekväma att undervisa i det eftersom det inte ingår i deras utbildning. Så undervisningen om mat är lite ojämn. Även om läroplanen tillåter att man undervisar om mat och hållbara matval tidigare, så introduceras det oftast först i årskurs 6 i hem- och konsumentkunskap. Så det är lite snålt med hem- och konsumentkunskap i lägre åldrar, trots att det finns det ett behov.
– Mina resultat visar också att de ämnen som fungerade bäst, och där det fanns en tydlig nytta med att arbeta ämnesintegrerat med mat, är bild, språk och matematik. Det visar att man kan använda mat som pedagogiskt verktyg, inte bara i hem- och konsumentkunskap. Men att arbeta ämnesintegrerat kräver både en rektor och lärare som är intresserade av arbetssättet, eftersom det inte står uttryckligen i styrdokumentet att man ska bedriva matundervisning på lågstadiet. Jag önskar att det hade funnits lite fler riktlinjer och möjligheter i styrdokumenten. Det är många intressen som konkurrerar i skolan. Men det kommer hela tiden upp spontana frågor kring mat i skolmåltiden, och då är det inte dumt att hänga på som lärare och kunna fånga det ögonblicket med undervisning.
Vad överraskade dig?
– Elevernas lekfullhet stack ut och där är det viktigt som lärare att vara med. Det kan komma frågor som handlar om allt ifrån om man kan äta stenar, till var kor kommer ifrån. Alla frågor är inte så enkla att svara på. Men ibland kan det vara bra att låta elevernas frågor och spontana infall styra, och ibland bör läraren gå in och undervisa om lite mer konkreta frågor, som att salmonella kan finnas på grönsaker och att de bör sköljas.
− En annan sak som också överraskade var att ingen elev kände igen en palsternacka. De trodde att det i bästa fall var en pepparrot. För 30 år sedan kanske det hade varit tvärtom, men vad vi äter förändras. Det tyckte jag var intressant.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare och lärarstudenter inom hem- och konsumentkunskap, som vill hålla sig uppdaterade kring mat som pedagogiskt verktyg. Men också verksamma grundskollärare som behöver lite mer kött på benen i ämnet.