Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår matematik inom ramen för lek och umgänge. Ofta helt spontant, men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Anna Wallin
Anna Wallin

Född 1975
Bor i Enköping

Disputerade 2022-05-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Fritidshemmets matematik: Möten som räknas

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i grundskolan samverkade jag en hel del med fritidshemmet kring matematik. Därigenom upptäckte jag att det inte fanns särskilt mycket forskning i ämnet. Det här sammanföll med att fritidshemmet fick en egen del i läroplanen år 2016 där just matematik lyfts fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur matematik kan skapas i fritidshemmet. Avhandlingen bygger på studier vid två fritidshem där jag observerat och filmat verksamheten samt intervjuat både elever, lärare, pedagoger samt en rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utmärkande för matematiken på fritids är att den skapas i tydlig relation till lek och umgänge. Matematik kan uppstå i stunden, är ofta materiellt aktiv och utgår från elevernas intressen. En viktig poäng är också att matematiken på fritidshemmet varken bedöms eller värderas. I avhandlingen lanserar jag ett nytt begrepp för den här matematiken – ”matematik-a”. Aktiviteter där matematik ofta uppstår i fritidsverksamheten är i kreativa situationer, när eleverna beskriver matematiska relationer eller adressera matematiska problem. Resultaten visar att pedagoger och lärare på fritids bejakar och ger utrymme för matematiska diskussioner och samtal som förs elever emellan eller mellan elever och fritidshemspersonal. Typiskt för de här samtalen är att de ofta rymmer matematiska frågor som är förankrade i elevernas egen vardag.

– Resultaten visar att matematiskt innehåll inom fritidshemmet kan ske med fyra olika inriktningar: Helt informellt, här uppstår matematik spontant i stunden, halvt informellt, exempelvis genom att pedagogen plockar fram ett spel som leder till att matematiska frågeställningar dyker upp. Den halvt formella inriktningen innebär att matematik tydligare kopplas till syfte och mål, exempelvis genom att pedagogerna ställer matematiska frågor till barnen under en samling. Den helt formella inriktningen innebär studiestöd eller läxhjälp. Alla dessa fyra inriktningar verkar parallellt inom fritidshemmet och fyller olika syften och behov.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att matematiken i fritidshemmet skulle kunna konceptualiseras på det sätt som resultaten visar. Jag slogs också av hur svårt det är att forska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, verksamma lärare och pedagoger inom fritidshemmet och skolan, lärarutbildningen och de matematikdidaktiska och fritidshemspedagogiska forskningsfälten. Min förhoppning är att fortsätta forska om hur skolan och fritidshemmet kan samverka kring matematik och att mina forskningsresultat skall inspirera andra till mer forskning inom fritidshemmet.

Susanne Sawander
Foto: Tina Enström

Sidan publicerades 2022-06-15 12:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 10 oktober!

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser