Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår matematik inom ramen för lek och umgänge. Ofta helt spontant, men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Anna Wallin
Anna Wallin

Född 1975
Bor i Enköping

Disputerade 2022-05-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Fritidshemmets matematik: Möten som räknas

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i grundskolan samverkade jag en hel del med fritidshemmet kring matematik. Därigenom upptäckte jag att det inte fanns särskilt mycket forskning i ämnet. Det här sammanföll med att fritidshemmet fick en egen del i läroplanen år 2016 där just matematik lyfts fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur matematik kan skapas i fritidshemmet. Avhandlingen bygger på studier vid två fritidshem där jag observerat och filmat verksamheten samt intervjuat både elever, lärare, pedagoger samt en rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utmärkande för matematiken på fritids är att den skapas i tydlig relation till lek och umgänge. Matematik kan uppstå i stunden, är ofta materiellt aktiv och utgår från elevernas intressen. En viktig poäng är också att matematiken på fritidshemmet varken bedöms eller värderas. I avhandlingen lanserar jag ett nytt begrepp för den här matematiken – ”matematik-a”. Aktiviteter där matematik ofta uppstår i fritidsverksamheten är i kreativa situationer, när eleverna beskriver matematiska relationer eller adressera matematiska problem. Resultaten visar att pedagoger och lärare på fritids bejakar och ger utrymme för matematiska diskussioner och samtal som förs elever emellan eller mellan elever och fritidshemspersonal. Typiskt för de här samtalen är att de ofta rymmer matematiska frågor som är förankrade i elevernas egen vardag.

– Resultaten visar att matematiskt innehåll inom fritidshemmet kan ske med fyra olika inriktningar: Helt informellt, här uppstår matematik spontant i stunden, halvt informellt, exempelvis genom att pedagogen plockar fram ett spel som leder till att matematiska frågeställningar dyker upp. Den halvt formella inriktningen innebär att matematik tydligare kopplas till syfte och mål, exempelvis genom att pedagogerna ställer matematiska frågor till barnen under en samling. Den helt formella inriktningen innebär studiestöd eller läxhjälp. Alla dessa fyra inriktningar verkar parallellt inom fritidshemmet och fyller olika syften och behov.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att matematiken i fritidshemmet skulle kunna konceptualiseras på det sätt som resultaten visar. Jag slogs också av hur svårt det är att forska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, verksamma lärare och pedagoger inom fritidshemmet och skolan, lärarutbildningen och de matematikdidaktiska och fritidshemspedagogiska forskningsfälten. Min förhoppning är att fortsätta forska om hur skolan och fritidshemmet kan samverka kring matematik och att mina forskningsresultat skall inspirera andra till mer forskning inom fritidshemmet.

Susanne Sawander
Foto: Tina Enström

Sidan publicerades 2022-06-15 12:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Bild för grundskolan

Välkommen på Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuella föreläsare ger dig som är bildlärare ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 november eller via webbkonferensen, 16 november–2 december. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 10 oktober!

Fritidshem

Ta del av aktuell forskning och utvecklas i din yrkesroll på Skolportens fritidshemkonferens! Delta i Stockholm den 23–24 november eller se inspelade föreläsningar på webbkonferensen, 30 november–14 december. Nyhet! Ta med din rektor på webbkonferensen, helt gratis. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 23 oktober.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.