Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår matematik inom ramen för lek och umgänge. Ofta helt spontant, men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Anna Wallin
Anna Wallin

Född 1975
Bor i Enköping

Disputerade 2022-05-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Fritidshemmets matematik: Möten som räknas

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i grundskolan samverkade jag en hel del med fritidshemmet kring matematik. Därigenom upptäckte jag att det inte fanns särskilt mycket forskning i ämnet. Det här sammanföll med att fritidshemmet fick en egen del i läroplanen år 2016 där just matematik lyfts fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur matematik kan skapas i fritidshemmet. Avhandlingen bygger på studier vid två fritidshem där jag observerat och filmat verksamheten samt intervjuat både elever, lärare, pedagoger samt en rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utmärkande för matematiken på fritids är att den skapas i tydlig relation till lek och umgänge. Matematik kan uppstå i stunden, är ofta materiellt aktiv och utgår från elevernas intressen. En viktig poäng är också att matematiken på fritidshemmet varken bedöms eller värderas. I avhandlingen lanserar jag ett nytt begrepp för den här matematiken – ”matematik-a”. Aktiviteter där matematik ofta uppstår i fritidsverksamheten är i kreativa situationer, när eleverna beskriver matematiska relationer eller adressera matematiska problem. Resultaten visar att pedagoger och lärare på fritids bejakar och ger utrymme för matematiska diskussioner och samtal som förs elever emellan eller mellan elever och fritidshemspersonal. Typiskt för de här samtalen är att de ofta rymmer matematiska frågor som är förankrade i elevernas egen vardag.

– Resultaten visar att matematiskt innehåll inom fritidshemmet kan ske med fyra olika inriktningar: Helt informellt, här uppstår matematik spontant i stunden, halvt informellt, exempelvis genom att pedagogen plockar fram ett spel som leder till att matematiska frågeställningar dyker upp. Den halvt formella inriktningen innebär att matematik tydligare kopplas till syfte och mål, exempelvis genom att pedagogerna ställer matematiska frågor till barnen under en samling. Den helt formella inriktningen innebär studiestöd eller läxhjälp. Alla dessa fyra inriktningar verkar parallellt inom fritidshemmet och fyller olika syften och behov.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att matematiken i fritidshemmet skulle kunna konceptualiseras på det sätt som resultaten visar. Jag slogs också av hur svårt det är att forska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, verksamma lärare och pedagoger inom fritidshemmet och skolan, lärarutbildningen och de matematikdidaktiska och fritidshemspedagogiska forskningsfälten. Min förhoppning är att fortsätta forska om hur skolan och fritidshemmet kan samverka kring matematik och att mina forskningsresultat skall inspirera andra till mer forskning inom fritidshemmet.

Susanne Sawander
Foto: Tina Enström

Sidan publicerades 2022-06-15 12:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser