2015-03-23 11:24  1258 Dela:

Matematik ständigt närvarande i förskolan

Det går att observera ett matematiskt innehåll i nästan alla aktiviteter på förskolan, men för barnen är det själva lekinnehållet som är det överordnade. Det visar Kerstin Bäckmans avhandling. Förskollärarna kan ge barnen en rikare matematik genom att rikta barnens fokus mot ett matematiskt innehåll och arbeta med variation.

Kerstin Bäckman
Kerstin Bäckman

Född 1956
i Västerbotten

Disputerade 2015-01-29
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Matematiskt gestaltande i förskolan

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv förskollärarbakgrund och begreppet ”undervisning” i relation till förskolan var laddat för mig. Jag undervisar på förskollärarprogrammet på Högskolan i Gävle och möter studenter i bland annat en kurs om matematik. Deras ofta negativa erfarenheter av sin egen skolmatematik resulterar i att de inte är så intresserade av att arbeta med matematik i förskolan, innan de förstår vad det kan innebära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om undervisning av matematik i förskolan. Genom att observera barns aktiviteter har jag undersökt hur matematik kan gestaltas när barnen leker på förskolan. Jag har studerat vilka didaktiska val förskollärarna gör både när de planerar och iscensätter undervisning och när de strävar efter att synliggöra matematik i oplanerade situationer. Jag har även intervjuat förskollärare om vilka professionella kunskaper de anser att man behöver när man undervisar om matematik i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är tydligt att det finns ett matematiskt innehåll när barnen utforskar och leker, men för barnen är det själva lekinnehållet som är det överordnade – inte det matematiska innehållet. Det är inte säkert att barnen uppmärksammar matematiken men förskollärarna kan genom att observera barns lek, i oplanerade eller som jag kallar det , urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem. Det här innebär att man måste vara lyhörd för barns uttryck och försöka tolka deras handlingar.

– Mina resultat visar tydligt att förskollärare behöver matematiska kunskaper som omfattar innehåll i aktiviteter men de behöver också en förståelse för matematiska strukturer och vilka kritiska aspekter det kan finnas i ett innehåll. Om man exempelvis ska synliggöra en cirkel för barnen kan man lyfta fram att den är rund och att den inte har några hörn men man kan också visa vad som inte är en cirkel och arbeta med kontraster. För att ett barn ska förstå vad något stort är så måste det också få se något som är litet.

Vad överraskade dig?

– Att det förekommer matematiskt innehåll i alla mina observationer som jag har från verksamheten. Det är som sagt inte säkert att barnen uppmärksammar det eftersom leken är överordnad det matematiska innehållet.

– Jag är också imponerad av förskollärarnas arbete, de har väldigt lite tid för gemensam planering och reflektion och arbetar i stora barngrupper med barn med olika modersmål.

 Vem har nytta av dina resultat

– Studenter, aktiva förskollärare och lärarutbildningen, och på sikt barnen! Vi lägger ju grunden för ett livslångt lärande i förskolan och vi måste visa barnen att det är roligt med matematik.

Sidan publicerades 2015-03-23 11:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-09 15:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn guidas i naturlärande

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.